Immigranter och brottslighet

Jag möter ofta påståendet att BRÅ har rapporterat att personer som härstammar från vissa länder är överrepresenterade när det gäller brottslighet. Jag brukar svara med några av BRÅs egna formuleringar i rapporten “Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet”. (1)
*
ÄR ÖVERRISKERNA HÖGA?
“Det kan diskuteras om de olika gruppernas överrisker ska ses som höga eller inte. Som exempel kan nämnas att skillnaden mellan män och kvinnor, när det gäller brottslighet, är större än skillnaderna grundade på om en person är född i Sverige eller inte. Det är 3,5 gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor. När det gäller grövre brott är skillnaderna mellan män och kvinnor ännu större. Det är också mer än sex gånger vanligare att personer vars familj haft socialbidrag är registrerade för brott än personer vars familj inte haft det.” (sid. 9)
Personer som hänvisar till brottsstatistiken med argumentet att invandrare bör utvisas eller att vi ska minska invandringen för att invandrare är överrepresenterade i brott gör ett logiskt felslut. Samma personer skulle sannolikt aldrig argumentera för att t.ex. utvisa alla män, eller inte släppa in män i landet, bara för att män är överrepresenterade i brott jämfört med kvinnor – faktiskt mycket mer än gruppen invandrare jämfört med personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar.
*
FÖRDOMAR I SYNEN PÅ VILKA SOM ÄR “INVANDRARE”
BRÅs rapport visar att verkligheten ofta ser annorlunda ut än vad främlingsfientliga krafter vill få oss att tro.
“Genomgången visar att 380 personer hade konstaterats skyldiga till dödligt våld  under perioden 1997-2001. Av dessa var 123 personer utrikes födda, det vill säga i genomsnitt 25 personer per år. Om man bryter ner materialet på ursprungsområden, har i genomsnitt 2 personer födda i Afrika konstaterats skyldiga till dödligt våld per år och 2 personer från Mellan- och Sydamerika. Det land som, utöver Sverige, flest personer kom från var Finland med 26 personer.” (sid 44)
När personer med en, mer eller mindre medveten, rasistisk agenda skriver saker i stil med “BRÅ har rapporterat att män som härstammar från vissa länder är kraftigt överrepresenterade när det gäller vissa sortens brott” så behöver de inte skriva vilka länder de menar; eftersom många direkt kopplar påståendet till t.ex. afrikanska länder och inte till t.ex. nordiska. Gå inte med på deras premisser. Kräv alltid specifikationer på vilka länder de menar och vilka brott de menar, kräv källhänvisningar med sidonummer och be gärna om en kopia av hela stycket (dvs låt dem inte presentera lösryckta citat). Främlingsfientliga personer vill få oss rädda för människor som inte ser ut som dem, deras agenda förlorar på att de tvingas presentera fakta.
*
ORÄTTVISA I RÄTTSPROCESSEN
Advokatsamfundet har också gjort en sammanfattning som heter “Invandrare och brottslighet – myter och statistik”. (2) Där tillkommer mycket intressant information, nämligen följande:
“Studier visar att utrikes födda personer oftare polisanmäls eller blir föremål för polisspaning, och med större sannolikhet åtalas, lagförs och fälls för brott.” (3)
Ser en till forskningen så finns det således en orättvisa i rättsprocessens alla steg – från misstanke till domsbeslut – vilket åtminstone delvis förklarar varför invandrare är överrepresenterade vid vissa brott.
*
ÖKAT ANTAL SEXUALBROTT?
Vissa vill koppla det ökade antalet anmälda sexualbrott till den ökade mängden invandrare i Sverige. BRÅ adresserar även detta i rapporten.
“En typ av brott som är föremål för stor uppmärksamhet i den allmänna debatten i dag är sexualbrotten. Det finns skäl att här lyfta fram att andelen av de utrikes födda, som är misstänkta för ett sexualbrott under perioden, är mindre än en halv procent och andelen som misstänks för våldtäkt och försök till våldtäkt är mindre än 0,3 procent.” (sid 42)
Det finns flera anledningar till att antalet anmälda för sexualbrott har ökat. En stor del av förändringen har sin grund i att lagen ändrades år 2005 (1 april) så att fler gärningar kom att bedömas som våldtäkt. T.ex. minskades kravet på att hot eller våld ska ha förekommit. En tillämpning tillkom angående sk. hjälplöst tillstånd (t.ex. sovande, sjuk, kraftigt berusad mm). Definitionen av de allvarligaste fallen av det som tidigare kallades för sexuellt utnyttjande ändrades till definitionen våldtäkt. (4)
Andra anledningar tar Linnéa Bruno och Gudrun Schyman upp i debattartikeln “Sexuella trakasserier – ett demokratiproblem”(5). En tolkning som vissa forskare föreslår är att trakasserierna och våldet mot kvinnor faktiskt är högre här än i jämförbara länder, och att detta bland annat är en reaktion från vissa män som provoceras av kvinnors framflyttade positioner. De ökade hoten mot kvinnliga journalister, programledare och politiker – kvinnor som tar plats i offentligheten – kan tolkas i detta ljus. En annan delförklaring kan vara att feminismens relativa framgångar i Sverige innebär en högre medvetenhet kring frågorna och därför större benägenhet att faktiskt anmäla sexuella trakasserier.
*
Med önskan om ett trevligt debattklimat!
*
KÄLLOR
(1)http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800012697/2005_17_brottslighet_bland_personer_fodda_sverige_och_utlandet.pdf
(2)https://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2010/Nr82010-Argang76/Invandrare-och-brottslighet–myter-och-statistik/
(3)Bl.a. Tove Petterson, Jerzy Sarnecki och andra forskare, se till exempel “Likhet inför lagen” och “Är rättvisan rättvis?”
(4)http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/200405/JUU16/
(5)https://feministisktperspektiv.se/2016/01/07/sexuella-trakasserier-ett-demokratiproblem/

Varför har vi inget hetero-Pride?

“Gay Pride was not born of a need to celebrate being gay, but the right to exist without persecution. So instead of wondering why there isn’t a straight pride, be thankful you don’t need one.”
– LZ Granderson
Pride närmar sig, och jag har stött på något som verkar vara en oundviklig fråga i diskussionsgrupper, på debattsidor och runt vardagsrumsbord: “Varför har vi inget hetero-Pride?”.
Pride är en global rörelse som är skapad för att förbättra HBTQ-personers livssituation och rättigheter. HBTQ är en akronym för Homosexuella, Bisexuella, Transpersoner och Queerpersoner.
Pride uppmärksammas bland annat för att samkönade äktenskap fortfarande bara är tillåtna i 15 av världens runt 240 länder (2013). Det finns fortfarande länder där homosexualitet är belagt med dödsstraff, t.ex. Iran, Mauretanien, Saudiarabien, Sudan, Jemen och i delar Nigeria och Somalia. Vi kan heller inte förlita oss på att HBTQ-personers rättigheter skall få vara kvar utan kamp – i Indien återinfördes förra året en drygt 150 år gammal lag som kriminaliserar homosexualitet och i Ryssland röstades en lag igenom som förbjuder ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer”. (1) (2) Hur många länder i världen kan listas där heterosexuell kärlek är förbjuden?
Bland transpersoner har 44 % nekats anställning pga. sin transidentitet, 14 % är arbetslösa, 41 % har fått olämpliga frågor och 32 % har känt sig tvingade att arbeta som det kön de inte identifierar sig med.
Enligt siffror från RFSL, baserat på två svenska studier, har ca 5 % i befolkningen haft självmordstankar och ca 1 % har gjort ett/flera självmordsförsök. Bland HB-personer är motsvarande siffror 19 % respektive 5 %. Bland transpersoner har 50 % (!) haft självmordstankar och 21 % har gjort självmordsförsök!
Behöver vi en dag till att hylla heterosexualitet? Det räcker att sätta på TV:n, läsa en bok eller spela ett spel för att se heterosexuella precis överallt. Deras historier hör vi redan, deras kärleksberättelser, deras identitet är redan representerad. Det räcker att ta en promenad på stan för att se heterosexuell kärlek, för att se heterosexuella hålla varandra i handen. Det är inte farligt för heterosexuella att hålla varandra i handen, men för homosexuella kan det vara livsfarligt, för transpersoner kan det vara livsfarligt.
*
HBTQ-personer har redan sagt det bättre än vad jag någonsin kommer kunna säga det, så låt mig dela några åsikter från några med egen erfarenhet:
Läraren och bloggaren Sanna Mac Donald har skrivit bra om hur man bemöter den frågeställningen, på Lärarnas Riksförbunds bloggar, under rubriken ”Men varför har vi inget heteropride då??”. (3)
Även den anonyma bloggaren thelesbiantiger har skrivit ett insiktsfullt inlägg om just detta. (4)
Med bloggaren Vendela Maries ord (5):
”När heterosexuella får höra att deras kärlek inte är äkta, att de kommer brinna i helvetet för att de älskar och att känslorna de känner är onda. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella blir utkastade av sina föräldrar för att de är hetero. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella ungdomar blir retade och mobbade för att de är hetero och tar sitt liv för att de känner sig dåliga och oälskade. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella får höra att de är mindre värda, trots att de betalar lika mycket skatt som alla andra och fortfarande inte har samma rättigheter, såsom äktenskap. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella blir fastbundna, slagna, torterade och dödade för att de är heterosexuella och gör det vackraste som finns; älskar. Då behöver vi Straight Pride.”
*
Med det sagt så finns det inget som hindrar heterosexuella personer från att delta i Pride-firandet. Faktum är att det är ett fantastiskt tillfälle att inhämta kunskap på något av de många seminarier och föreläsningar som hålls runt om i landet. Jan-Olov Madeleine skrev det så fint i en krönika för NLL (6):
“Behovet av Pridefestivaler med fokus på HBTQ-personers rättigheter (alltså lika rättigheter, inte fler, större eller bättre rättigheter än andra) är egentligen ett tecken på att något inte står rätt till i samhället. Visst är sådana festivaler ett tillfälle att festa och ha roligt, en folkfest för alla som stöder syftet men samtidigt är orsaken till dem i grunden just bristen på fungerande integration, lika rättigheter och möjligheter att forma liv och samhälle på samma villkor som andra.
Så du som ifrågasätter behovet av Pridefestivaler och tycker att andra grupper i samhället borde ha något liknande, bör ställa dig frågan om de grupper du tänker på också på olika sätt är utsatta, kanske skambelagda och berövade en del mer eller mindre grundläggande rättigheter och möjligheter. I så fall behövs säkert detta även för dem.
Stöd därför alla slags arrangemang som gör att människor hittar hem till sig själva, blir öppnare, starkare och tryggare. Trygga människor är mindre rädda, mindre benägna att hata och söndra och mer benägna att generöst tillåta andra att njuta av samma möjligheter som de själva har eller vill ha. Stöd också det vardagsarbete som måste äga rum mellan arrangemangen. Tveka inte att försvara allt detta när motståndarna häver upp sin stämma.”
*
Hoppas att vi ses på Pride framöver!
prideflaggan
*

Källor:
(1)http://www.dn.se/nyheter/varlden/har-ar-homosexualitet-forbjudet/
(2)http://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-staffas-homosexualitet-med-doden
(3)http://lrbloggar.se/detoppnaklassrummet/men-varfor-har-vi-inget-heteropride-da/
(4)https://thelesbiantiger.wordpress.com/2015/03/26/ingen-ska-val-behova-bry-sig-om-vad-du-gor-i-sangen/comment-page-1/
(5)http://vendelam.blogg.se/2014/february/
(6)http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Nyhetsbrev/Kronika/Tidigare-Kronikor/Att-vara-eller-inte-vara–stolt/

Är nedrustning av det svenska försvaret försvarligt?

Försvaret kostade Sverige över 47 Miljarder kronor år 2014. Det är Sveriges budgets sjunde största post. Nästa år föreslår regeringen att försvarsbudgeten ökar med 680 miljoner kronor. Därefter vill man trappa upp anslagen med 795 miljoner kr 2016, 1240 miljoner kr 2017 och 1440 miljoner kr under år 2018.

*
Vad får vi för pengarna?

Sveriges Överbefälhavare har gått ut i media och berättat att försvarsmakten inte kan skydda oss i ens en vecka i händelse av krig. Att detta påstående har fått stå oemotsagt talar för sig självt – det är vad vi får för alla de miljarderna årligen.

Det finns en övertro på Sverige som militär makt. Många av oss har hört och trott på argumentet att Sveriges försvar är uppbyggt på en princip: det ska kosta mer än det smakar. Ansträngningen och förlusterna i att attackera oss ska göra att det inte är värt besväret. Men hur bra kan vi försvara oss mot en verklig stormakt? I praktiken innebär ÖBs, för många förbluffande, bedömning att vi i princip inte har något att sätta emot om någon vill attackera oss.

Sveriges budget är begränsad. Om pengarna går till försvaret så betyder det att det är på bekostnad av någon annan budgetpost. Med ett utökat försvar som kanske kan försvara oss lite längre än en vecka (två veckor?) står vi istället med ett än mer urlakat skolväsende. Vi står med än fattigare pensionärer. Med än längre vårdköer. Istället verkar Feministiskt Initiativ för att dra ner på den offensiva budgeten och satsa mer på krigsförebyggande arbete.

Vad vi potentiellt vinner för miljarder årligen till försvaret är ett hopp om bättre chanser OM en konflikt skulle uppstå – ett potentiellt hot i framtiden vilket vi ändå inte, enligt uppgifter från militären, kan försvara oss emot. Vad vi då garanterat förlorar är lägre anslag till t.ex. skola, sjukvård, rättsväsende, förebyggande arbete mot våld i hemmen – områden som idag, nu, behöver vårdas.

Fi vill behålla krisberedskap och skydd vid naturkatastrofer samt behålla och utveckla det förebyggande arbetet inom försvaret. Det vi vill är att dra ner försvarsbudgeten, preliminärt med 10 Miljarder kronor per år. Detta vill vi bl.a. på grund av den enorma kostnad som försvaret kostar oss årligen i sin nuvarande form, med hänsyn tagen vad vi får i gengäld för pengarna. Pengar som i stället kan läggas på poster som ger oss mer tillbaka än några dagars skydd i händelse av ett eventuellt krig. I stället för militär upprustning vill Fi ha ett aktivt nedrustningsarbete, vi vill sätta stopp för vapenexporten från Sverige samt göra en omställning av krigsmaterielproduktion till civil produktion.

Det är en långsiktig och hållbar syn på försvaret och det är en av många starka anledningar till att jag röstar på Fi.

*

Förebyggande hur?

Vad är det krigsförebyggande arbete Feministiskt initiativ vill verka för? Många punkter faller in under den kategorin, vilket bl.a. Utrikesdepartementet utrett. Feministiskt initiativ har betonat ett antal punkter:

*

  • Avstå medlemsskap i NATO, även fortsättningsvis.

Svenska toppdiplomater har listat flera problem med ett potentiellt medlemsskap: De skriver att ett svenskt medlemskap kan bidra till att öka de politiska klyftorna i Europa och ha potential att rubba maktbalansen runt Östersjön. De tar även upp kärnvapenproblematiken: Att NATO (senast i Lissabonförordningen 2010) uttryckligen är för användandet av kärnvapen, medan Sverige försvarspolitiskt är emot detta. Det skulle vara svårt för oss att argumentera för nedrustning av kärnvapen i en krigsallians som är starka förespråkare. Vad föreslår dessa toppdiplomater att vi skall göra i stället för att gå med i NATO? Jag citerar: “I stället för att bli medlemmar av Nato bör vi ägna oss åt ett mer målinriktat arbete för säkerhetspolitisk avspänning och nedrustning i Europa.” Denna bedömning av oberoende diplomater, som är experter på detta området, är som taget ur FI:s partiprogram.

Som Leif Pagrotsky skriver: “Att gå med i Nato innebär att man går med i en ömsesidigt bindande överenskommelse med var och en av de andra 28 länderna att garantera varandras säkerhet. Om Sverige blir angripet av någon som inte är med i Nato lovar alla andra medlemsländer att ställa upp militärt för oss som om de själva blir angripna. [Men] ömsesidigheten innebär ju att vi också åtar oss att gå i krig för alla andra medlemmar om de hamnar i militär konflikt. Och här handlar det om vida områden, från Turkiet i öster till Alaska i väster. Risken att Sverige blir indraget i regionala konflikter är som det är nu minimal, med ett medlemskap i Nato skulle risken öka markant.”

*

  • Upphörd vapenexport och en omställning av svensk vapenindustri till tillverkning av ickemilitära produkter, exempelvis miljöteknik, som kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling.

Vi borde vara ett föregångsland genom egen nedrustning. Det skulle vara att agera i enlighet med det antagna “Politik för global utveckling (PGU)” som innebär att ett politikområde inte ska motverka ett annat. Sverige gör stora biståndssatsningar med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, jämlikhet och hållbar utveckling samtidigt som vi säljer vapen till diktaturer och till länder med utbredd fattigdom. Detta motverkar direkt de satta målen och undergräver Sveriges trovärdighet som internationell fredsaktör.

*

  • Ta vara på den kunskap och den kompetens som redan finns.

FN har arbetat med dessa frågor i väldigt många år. FN:s säkerhetsråd har tagit fram flera fredsförhandlingsresolutioner som vi måste implementera – t.ex. 1325, samt efterföljande resolutioner 1820, 1888, 1889 och 1960. Viktiga poänger som lyfts fram inom FN och som Feministiskt Initiativ implementerat i sitt partiprogram är att bl.a. arbeta för kvinnors deltagande före, under och efter en konflikt på alla nivåer i enlighet med resolution 1325, samt att HBQT-organisationer skall få ge input i fredsförhandlingar för att slå vakt om allas rättigheter.

Det finns viktiga anledningar till detta. Kvinnor drabbas oftare av social utsatthet, fattigdom och det lidande som uppstår i krig, särskilt eftersom de redan i fredstid är offer för diskriminering. Kvinnor och flickor är också utsatta för sexuellt våld – det finns konfliktländer där det är farligare att vara flicka än att vara soldat.

Organisationen “Kvinna till kvinna” konstaterar att trots att konflikter slår hårt mot både kvinnor och män, utesluts kvinnor när det är dags att förhandla om fred; nio av tio deltagare i fredsförhandlingar och 98 procent av undertecknarna av fredsavtal är män (UNIFEM 2010).

En av förutsättningarna för att uppnå långsiktig fred och stabilitet är att representanter från hela befolkningen involveras i freds- och försoningsarbetet. Dessutom är ett fredsavtal inte bara ett slut på kriget, det skriver också villkoren för framtiden. När kvinnor utesluts från fredsprocesserna går halva befolkningens erfarenheter, kunskaper och behov förlorade inför uppbyggnaden av det nya samhället.

Ett samhälle som inte respekterar samtliga av sina invånares mänskliga rättigheter skapar en situation som i sig riskerar freden – ojämlikhet mellan olika grupper i samhällen som drabbats av konflikt är en stor riskfaktor för att de ska återfalla i stridigheter (Världsbanken). Att säkerställa kvinnors lika deltagande i fredsarbete och beslutsfattande är med andra ord ett sätt att bygga en mer hållbar fred.

*

  • Fi förespråkar även satsningar på ökad kunskap om varningssignaler för väpnade konflikter.

Sverige har under många år gett bidrag till FN:s utbildningscentrum i Turin, United Nations System Staff College (UNSSC). Bland annat dess utbildning i konfliktförebyggande arbete. Sådana saker är väl värda att satsa på.

*

Sammanfattningsvis

Fi vill behålla krisberedskap och skydd vid naturkatastrofer samt behålla och utveckla det förebyggande arbetet inom försvaret. Det vi vill är att dra ner försvarsbudgeten, preliminärt med 10 Miljarder kronor per år. Detta vill vi bl.a. på grund av den enorma kostnad som försvaret kostar oss årligen i sin nuvarande form, med hänsyn tagen vad vi får i gengäld för pengarna. Pengar som i stället kan läggas på poster som ger oss mer tillbaka än några dagars skydd i händelse av ett eventuellt krig. I stället för militär upprustning vill Fi ha ett aktivt nedrustningsarbete, vi vill sätta stopp för vapenexporten från Sverige samt göra en omställning av krigsmaterielproduktion till civil produktion.

Det är en långsiktig och hållbar syn på försvaret och det är en av många starka anledningar till att jag röstar på Fi.

SD är ett främlingsfientligt parti med rasistiska företrädare

Om någon påstår att SD inte alls är ett främlingsfientligt/rasistiskt parti och att de andra partierna måste samarbeta med dem eftersom de är sveriges tredje största parti, så har de fel. Jag har tagit mig lite tid att bemöta det, genom att sammanfatta artiklar från IRM, DN, AB och Expressen.

*

SD är ett (1) främlingsfientligt parti med (2) rasistiska företrädare. Självklart kan jag ge exempel på detta.

(1) Granskningsnämnden har kommit fram till beslutet att det är helt korrekt att kalla SD för ett främlingsfientligt parti eftersom de driver en främlingsfientlig politik.

(2) Angående att de har rasistiska företrädare, alltså representanter, så finns det otroligt många exempel på det. Detta är alltså inte bara människor som röstat på SD, utan personer som har ställningar i partiet, som representerar partiet:

* Thomas Bengtsson, SD-kandidat Växjö. 2014. Förutom att han under pseudonym kallat invandrare för ”negerjävlar” och ”inavlade jävla cpblatte” uppmanar han flera gånger till våld och till att döda människor.
* Henrik Kunni, SD-kandidat Eda. 2012, 2013. Han skriver, vid flera tillfällen, att han vill att svenska fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic ska avrättas.
* Daniel Dali Axelsson, SD-kandidat Mönsterås. 2012. Skriver i november 2012 ”Sverige måste införa jaktsäsong på muslimer de är de största skadedjuret vi har” och kommenterar vidare på samma inlägg ”vi kommer ta kampen !!”.
* Tommy Jonsson, SD-politiker Ystad. 2013. ”Hade verkligen Adolf så fel?”, är frågan som Tommy Jonsson ställer på Avpixlat.
* Christopher Gårner, fd styrelseledamot SD Karlshamn. 2013. ”Kom ut din jävel, jag ska slå ihjäl dig och negerjävel”, skrek han genom fönstret till sin ex-flickvän och hennes nya pojkvän i ett svartsjukedrama.
* Riksdagskandidaten Pavel Gamov skriver: ”Det är ett stort missöde – en olycka – att Mona Sahlins dotter gifter sig med en mörkhyad man.”
* SD-politikern Roland Gustafsson skriver att vi skall dela upp skolklasser efter etnicitet, med “högpresterande svenska elever kontra invandrare med marginella kunskaper”
* Var tredje SD-kandidat bryter mot nolltoleransen genom att gilla eller sprida material från hemsidor som SD själva säger är rasistiska, fascistiska eller nazistiska!
* Eva-Marie Olsson, bland annat politisk sekreterare och nämndeman för Sverigedemokraterna i Malmö, raljerar över den “växande negroida populationen” (!).
* Även SD-politikern och kandidaten till kommunfullmäktige i Västervik, Kenneth Siekas raljerar över “negrer” på Facebook.
* Sandor Högye, SD Vimmerbys lokala toppnamn, kallar flyktingar för “kannibaler och huvudjägare”.

Jag har fler exempel på rasism inom SD, men jag börjar bli trött i fingrarna… Eller vad tusan, lite till:

* Expressen publicerade en film från 2010 där SD-topparna Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling hamnade i bråk med en berusad man på Kungsgatan i centrala Stockholm. I filmen hör man hur Erik Almqvist kallar en kvinna för “hora” och skriker ord som “blatte lover” och “babbe” till komikern Soran Ismail. Alla tre beväpnar sig sedan med järnrör.
* I november 2013 avslöjas av Aftonbladet att Jonas Åkerlund, SD:s vice partiledare, och som förespråkar nolltolerans mot rasism själv har gjort flera rasistiska uttalanden under närradioinspelningar från 2002 då han varit representant för Sverigedemokraterna. Han kallade invandrare för bland annat ”parasiter” och ville att en halv miljon människor skulle utvisas från Sverige.
* I december 2013 utförs en granskning av Expressen som avslöjar att ett flertal Sverigedemokratiska politiker har kommenterat hatiskt och rasistiskt på flera sajter. En av dem är Marie Stensby, suppleant i partistyrelsen, som bland annat hade skrivit ”hoppas de svälter sig till döds” om ensamkommande flyktingbarn. När partiets stabschef Linus Bylund skulle förklara kommentarerna i SVT kallade han partikollegorna för ”dumma bondläppar, rasister och idioter”.
* I september 2014 sprids bilder på Sverigedemokraternas toppkandidat till kommunfullmäktige i Halmstad Catharina Strandqvist visar att hon bär en armbindel med ett hakkors. Trots bildbevisen förnekar hon händelsen.
* Bara några dagar innan valet kom det ut en film där företrädare för SD åkt runt och kallat invandrare för n-ordet.
* Även i Luleå har förstanamnet för SD, Carita Elfving haft en skandal när hon gillat flera evenemang som SvP anordnat, svenskarnas parti är öppet nynazistiskt.

*

Om någon jag känner vill ha fler exempel kan vi ta en liten fika nästa gång jag är på rätt ställe i Sverige och diskutera saken. Det finns inga tvivel om att det är sant: SD är ett främlingsfientligt parti med rasistiska företrädare och röstar man på dem så röstar man på rasister. De andra partierna – som representerar 87% av befolkningen – har ingen som helst anledning att samarbeta med enskilda partier och särskilt inte sådana med de här åsikterna och den här representationen.

Om det är så att du tycker att allt det där, som representanter för SD har sagt och gjort, är bra. Om du tycker att de där individerna – som har sagt och gjort så hemska saker – är de som är bäst lämpade att styra Sverige. Då kanske du själv bör fundera på om du inte har rasistiska åsikter.

En måste väl få skämta om vad som helst?

Tidigare har jag trott, och argumenterat för, att en skall få skämta om vad som helst. Men sedan jag sökt reda på den forskning som finns på området har jag blivit tvungen att ändra uppfattning i frågan.
*

Jag behöver inte gå längre än till min egen erfarenhet för att få en liten inblick i hur sexism påverkar omgivningen. Jag är underläkare. Under en tillfällig placering på en kirurgavdelning så var jag med om att en kirurg drog ett mycket opassande skämt mot en annan kvinnlig underläkare: Då hon stod med händerna i buken på en patient på operationsbordet sa han “Om jag råkar ta dig på brösten nu så är det i rent medicinsk syfte”. Jag var inte själv utsatt för den kränkande behandlingen. Däremot var jag med i rummet då en annan kvinna utsattes för sexism och jag tog illa upp. Jag har aldrig varit med om att någon läkare, kvinnlig eller manlig, har dragit ett liknande skämt mot en underläkare av manligt kön.

Att se att sexistiska skämt förekommer inom läkaryrket är väntat, eftersom det förekommer på de flesta ställen i samhället. Men det är också tråkigt. Framför allt eftersom jag hoppas att jag som kvinna skall bemötas med respekt i min kommande yrkesroll. Och jag blir sänkt i min yrkesroll, tro inte annat, när en äldre manlig läkare skämtar om en yngre kvinnlig läkares bröst på arbetstid. Ett arbetsklimat där sexism accepteras står i vägen för mina planer gällande löneutveckling och avancemang inom arbetet. Manliga läkare tjänar i snitt 5900 kr mer än kvinnliga dito och fortfarande i Sverige idag, tjänar en manlig läkare mer än en kvinnlig även på exakt samma befattning. Det gäller även bland helt nyutexaminerade läkare. Det gäller för den delen på i stort sett hela arbetsmarknaden. [a1]

 *

Forskning visar att det finns en växelverkan mellan sexistiska skämt och verklig misogyni. Inte bara är det så att människor med en stereotyp uppfattning om manligt och kvinnligt oftare drar, och skrattar åt, sexistiska skämt. Men det är också så att människor utan sådana tendenser, efter att ha utsatts för ett klimat med sexistiska skämt, ger uttryck för misogyni i högre grad än individer i en kontrollgrupp. Forskningen visar att det till och med är så illa att sexistiska skämt är starkt kopplade till en destruktiv inställning till våldtäkt: Sexistisk humor ökar inte bara mäns benägenhet att skuldbelägga våldtäktsoffer för våldtäkter. Studier visar också att sexistisk humor, vid självskattning, ökar mäns benägenhet att säga att de själva kunde ha varit förövaren i en våldtäktssituation om de kommit undan och ingen fick reda på det, dvs de blir mer benägna att tro att de själva skulle kunna tvinga till sig sex. Acceptans av sexistisk humor får människor att tro att sexism faller inom ramen för socialt accepterat beteende. Sexism är inte accepterat och skall heller inte accepteras, eftersom det leder till sämre förutsättningar för kvinnor på arbetsmarknaden och sämre förutsättningar för kvinnor och män i samhället som helhet. [a2] [b] [c] [d] [e] [f]

Sexistiska skämt

Om vi tar några minuter och tänker på vilka olika scenarion vi kan uppnå med att:

  1. Skämta sexistiskt, eller
  2. Låta bli att skämta sexistiskt.
    *
  1. Sexistiska skämt-scenariot: Vi kan råka såra någon. Vi kan göra så att kvinnor känner sig mindre välkomna i mansdominerade områden. Vi kan aktivera så kallade stereotyphot (genom att t.ex. kvinnor som får höra “skämtsamt” att de är sämre än män på vissa ämnen faktiskt presterar sämre). Forskningen visar att sexistisk humor leder till ökad ojämställdhet, jag citerar en av forskarna:

    “You could get the impression that having sexist beliefs, or prejudiced beliefs more generally, is just an individual thing – ‘my beliefs don’t impact you’, but this study shows that isn’t true. If individual people in a society are sexist, men and women in that society become less equal.”

    Studierna jag hänvisade till ovan visar att sexistisk humor ökar toleransen för kvinnofientlighet och diskriminering. Forskning visar också, självklart, att människor påverkas olika mycket av sexistisk humor. Men om det så skulle vara så att sexistisk humor skulle såra eller på annat sätt negativt påverka bara en person i din omgivning (t.ex. med ökad självskattad benägenhet att se sig själv som en potentiell våldtäktsman, som i en av studierna) – så skulle det väl ändå vara anledning nog att låta bli?

  1. Scenario två, vi låter bli att skämta sexistiskt: Ja, vad skulle hända? Skulle folk gå omkring och gråta över att de inte får säga sviniga saker? Sanningen är att det inte gör någon lyckligare att säga sexistiska saker. Med Fanny Åströms ord: “Om du funderar på om ett ord [eller skämt] kan uppfattas som kränkande eller rentav vet att det av många uppfattas som kränkande, fråga inte om du får säga det utan bara säg det inte! Jag lovar, det är inte svårt, det finns tusentals andra saker du kan prata om istället. Jag kan nästan lova att ingen kommer bli arg på dig för att du inte [säger] rasistiska eller sexistiska saker.” Som i allt annat så får en säga vad en vill, men nu när vi vet vilka effekter det har så kan en inte hävda sin rätt att skämta sexistiskt utan att bli motsagd.

 *

Tidigare har jag trott, och argumenterat för, att en skall få skämta om vad som helst. Men nu när jag vet att vi påverkas av skämt – och kan påverka andra med dessa på ett skadligt sätt – så har jag ett ansvar att tillämpa min kunskap i verkliga livet. Till exempel genom att jag själv undviker att skämta sexistiskt. Eller att jag säger till, så snällt som möjligt, om någon i min närhet drar ett sexistiskt skämt. Det gör inte min dag sämre att inte få lov att skämta sexistiskt och jag vet att världen blir lite finare om andra också låter bli – det har forskningen visat nu.

 *

 *

KÄLLOR

[a1] Läkartidningen.
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/18169/LKT1217s870.pdf

[a2] Science Daily. Sexist humor, no laughing matter.
http://www.sciencedaily.com/releases/2007/11/071106083038.htm

[b] Cullen, Fernandez, Kent, Thomae, Viki. The effect of sexist humor and type of rape on men’s self-reported rape proclivity and victim blame.
http://www.academia.edu/266974/The_effect_of_sexist_humor_and_type_of_rape_on_mens_self-reported_rape_proclivity_and_victim_blame, [c]http://link.springer.com/article/10.1023/A:1018868913615#page-1

[d] Esses, Thomas. Individual Differences in Reactions to Sexist Humor.
http://gpi.sagepub.com/content/7/1/89.short

[e] Armstrong, Boxer, Ford, Edel. More Than “Just a Joke”: The Prejudice-Releasing Function of Sexist Humor.
http://psp.sagepub.com/content/34/2/159.short

[f] Science daily.
http://www.sciencedaily.com/releases/2011/10/111030151659.htm

[g] Kanjorski, Ryan. The Enjoyment of Sexist Humor, Rape Attitudes, and Relationship Aggression in College Students.
http://link.springer.com/article/10.1023/A:1018868913615#page-1

En svensk tidningsartikel på ämnet:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sexistiska-skamt-okar-diskriminering/

Bilden:
http://www.visualphotos.com/image/2×3221062/men_laughing_and_talking_to_woman

Argument för en individualiserad föräldraförsäkring – sammanfattning

Vad innebär en individualiserad föräldraförsäkring?

En individualisering av föräldraförsäkringen innebär att hälften av månaderna vigs åt respektive förälder. I en tvåsamhetsrelation betyder det idag 8 månader var. I dag är endast 2 månader vigda åt respektive förälder – resten gör föräldrarna upp om själva. Ensamstående föräldrar får alla föräldrapenningdagar även vid en individualisering, eftersom föräldraförsäkringen inte är knuten till det biologiska föräldraskapet, utan till vem/vilka som är vårdnadshavare. [1]

I dag tar män ut 24 procent av föräldrapenningdagarna, kvinnor 76 procent. [2] Med den takt pappors föräldraledighetsuttag har ökar de senaste åren dröjer det ytterligare 60 år innan vi har ett jämställt uttag. Mäns uttag av ledighet för vård av barn vid barnets sjukdom (VAB) är lika lågt idag som år 1989, dvs ca 30% av VAB-dagarna. [15]

Det mesta tyder på att homosexuella par är mer jämställda än heterosexuella dito [3] [3.1] [3.2] Jag utgår därför, som primär premiss för diskussionen, från den ojämställdhet som reproduceras i hetero-förhållanden.

Föräldraledighet bloggbild (2)

*

Familjens ekonomi och kopplingen till uttag av föräldraledighet

Trots att många framför ekonomi som det starkaste argumentet till varför de delar ojämställt på föräldraledigheten, visar alla utredningar att kön är viktigare än ekonomi när föräldrar delar upp ledigheten sinsemellan. När mamman tjänar mer har familjen råd med att hon stannar hemma, men när pappan tjänar mer upplever sig familjen inte ha råd med att han är hemma. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan finns det naturligtvis familjer som förlorar ekonomiskt på att pappan är hemma. Då kan en fråga sig om ekonomin skall vara det enda avgörande under de få småbarnsåren. Är det verkligen rimligt att man systematiskt skall välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är det som händer idag. Alla säger att de väljer utifrån sin familjs enskilda förutsättningar. Ändå väljer en stor majoritet av alla familjer att låta mamman vara hemma med barnen. [2] [15]

*

Kopplingen mellan föräldraledighet och kvinnors lön, karriärsmöjligheter och pensioner

Forskningen visar att mammor förlorar i löneutveckling och karriärsmöjligheter om hon är frånvarande från arbetet en längre tid, så som i de fall mamman tar ut en majoritet av föräldraledigheten. [5] [6] [7] [7.1] [18] Förutom lägre lön och svårare att göra karriär, så får kvinnorna sämre möjligheter att höja sin kompetens och att byta jobb [7], de får sämre möjligheter till fast heltidsanställning [5] [18] och deras risk för arbetslöshet ökar. [7] [7.1] [18] [19] De måste också utföra mer obetalt hemarbete, vilket i sin tur också leder till lägre lön och sämre pensioner [7.1] [18]. Kvinnor tjänar 23% mindre än män, mätt i faktisk månadslön [20] och enligt pensionsmyndigheten får nästan hälften av Sveriges pensionerade kvinnor så låg pension att de räknas som fattiga, jämfört med bara en knapp fjärdedel av männen. [19] [19.2] [7.1] Föräldrar motiverar att kvinnan tar ut mest föräldraledighet med att de inte har råd att låta mannen ta ut hälften, trots all forskning som visar att detta hos de flesta inte är sant. Sedan får kvinnorna lägre lön eftersom arbetsgivarna räknar med att kvinnorna skall vara hemma mer, dubbelarbeta och bli sjukare – vilket de blir – [8] [8.1] [14], och stanna hemma mer med sjuka barn – vilket de gör [15]. Allt det här gör att kvinnor är borta från jobbet mer än män och kvinnor får därmed lägre lön. Eftersom kvinnorna får lägre lön blir det de som får stanna hemma med barnen. Det blir ett moment 22 som orsakas av ojämställdhet och som leder till ojämställdhet. Barn har rätt att växa upp i ett samhälle där alla är lika mycket värda, där varken män eller kvinnor missgynnas på grund av sitt kön och forskningen visar att ett stort steg i rätt riktning är att dela lika på föräldraledigheten.

*

Kopplingen mellan föräldraledigheten, hushållsarbete, stress och ohälsa

Forskningen visar att det finns en direkt koppling mellan hur stor andel av föräldraledigheten som tas ut och hur stor andel av hushålls- och omsorgsarbetet som utförs. Kvinnor utför fem timmar mer obetalt arbete varje vecka jämfört med män – en hel timme varje vardag. [21] Kvinnors stressnivå går upp när de kommer hem ifrån jobbet, medan mäns stressnivå går ner då de kommer hem. [22] Kvinnors sjukskrivningssiffror är dubbelt så höga som mäns i åren då familjerna skaffar barn. [8] [11] Forskningen visar också att både män och kvinnor som lever i ojämställda parrelationer upplever mer smärta i muskler och leder. [14] “Ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon eller han, samtidigt som dennes andel av förvärvsarbetet minskar. Detta är viktig kunskap, inte minst eftersom tidigare forskning har visat att en arbetsfördelning där kvinnan utför majoriteten av det obetalda arbetet har en negativ betydelse för både kvinnors ohälsa, samt för deras arbetsmarknadsanknytning, löne-, karriär-, och pensionsutveckling. Studier talar för att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en betydelsefull komponent för en förändrad total arbetsbörda i en mer jämställd riktning.” [11] [11.1]

*

Har mamman ensamrätt till barnen?

föräldrapenningdagar

En stor andel (omkring en tredjedel) av både mammor och pappor tror att mamman har mer rätt till föräldraledigheten, alltså mer rätt att vara med sina barn, än vad pappan har. [16] Det leder till den semantik vi använder oss av när det gäller fäders föräldraskap. Pappor kan t.ex. säga att de “är barnvakt ikväll” eller att de “hjälper till hemma”. I stället för, vilket är mer korrekt, att de tar hand om sitt barn och gör sin andel av hushållsarbetet. Samma strukturer gör att kvinnor straffas socialt om de gör karriär, dvs. går tillbaka till arbetet lika snabbt som en man, då heter det att kvinnan “väljer arbetet framför barnen” och är en dålig mamma [26] [26.1] [26.2]. Det kan tyckas positivt för fäder att få klappar på axeln för något som borde vara självklart, dvs. att en delar lika, men det är också oerhört förminskande mot män.

*

Mäns rätt till sina barn och barns rätt till sina föräldrar

Män kan vara och är precis lika bra föräldrar som mammor, om de bara får chansen. Studier har visat att barn utvecklas precis lika bra (avseende kognition, språk, social kompetens, förmåga att skapa och underhålla relationer och kvaliteten på mor-barn-förhållandet) om föräldrarna delar vårdnaden mellan sig (och andra), som barnen gör om de omhändertas exklusivt av mamman. [25] Pappor har idag, direkt kopplat till sitt låga uttag av föräldraledigheten, mindre chans att få vårdnaden om sitt barn i en vårdnadstvist. Det är oroande för alla föräldrar.

Mäns erfarenhet av delad föräldraledighet är mycket positiv. I en studie var samtliga män som tagit ut föräldraledighet under en längre tid “mycket nöjda med sitt val”. [13] [7.1]

Förutsättningarna för att barn ska få en nära relation till båda föräldrarna förbättras om ansvaret för barnens vård och omsorg delas lika mellan föräldrarna. [29] Är det verkligen rimligt att man kan välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är ju i klartext den rätten Kristdemokrater, Sverigedemokrater och andra försvarar. Rätten för mamma att vara mamma, men inte för pappa att vara pappa. Och aldrig barnets rätt till båda föräldrarna.

*

Hur påverkar ett jämnt uttag av föräldraledigheten familjen?

Forskning visar också att med jämnt uttag av föräldraledighet så följer många positiva effekter för hela familjen, så som bättre mående för föräldrar och barn, mindre gräl i hemmet, färre skilsmässor och färre separationer [25]

Individualiserad föräldraförsäkring skulle sannolikt ge flera effekter: Bättre karriärsmöjligheter och högre lön för kvinnor i stort, vilket i sin tur skulle leda till högre pensioner, att föräldrar upplevde mindre smärta, det skulle leda till en jämnare fördelning av hushållsarbetet m.m. För kvinnor ger en ökad inkomst att deras inflytande i hemmet ökar, det skyddar dem vid en separation och det ger dem ekonomisk säkerhet i ålderdomen. [25]

*

Hur uppnår vi en jämn fördelning av föräldraledigheten?

Kvotering av fler månader är den enda effektiva metod som erkänt ökat männens uttag av föräldrapenningdagarna. De gånger då männens uttag ökat markant är 1995 och 2005, då första respektive andra ”pappamånaderna” infördes. [1] Eftersom vi vill uppnå alla de positiva effekter som är listade ovan så snart som möjligt, är den effektivaste vägen dit nya regler. Även om individualiserad föräldraförsäkring införs, kan enskilda föräldrar välja att dela ojämnt på föräldraledigheten. Men det finns ingen anledning för staten att subventionera ojämställdhet.

*
För alla källor, se min fördjupning i ämnet:
https://vetenskapsgrund.wordpress.com/2014/10/02/argument-for-individualiserad-foraldraforsakring-fordjupning-och-kallor/

*

Jag avslutar med en dikt av Lena-Maria Smith:

“Om mannen tjänar mest och kvinnan tjänar minst, så är det bäst att kvinnan är hemma, för då förlorar de minst.

Om kvinnan tjänar mest och mannen tjänar minst så är det bäst att kvinnan är hemma, för då får de ut mest i föräldraförsäkring.

Om kvinnan studerar och mannen arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen studerar och kvinnan arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för mannen är ju ändå hemma så mycket och kan inte hoppa av mitt i utbildningen.

Om kvinnan är arbetslös och mannen har ett arbete så är det bäst att kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen är arbetslös och kvinnan arbetar så är det bäst att kvinnan är föräldraledig för mannan är ju ändå hemma så mycket, och snart kanske han får jobb.

Om kvinnan har ett eget företag och mannen arbetar på ett företag så är det bäst om kvinnan är hemma, hon är ju mer flexibel.

Om mannen har ett eget företag och kvinnan jobbar på ett företag så är det bäst att kvinnan är hemma, mannen kan inte ta ledigt eftersom hans kunder då försvinner.”

– LenaMaria Smith (2009)

föräldraledigföräldraledig2

*

Argument för individualiserad föräldraförsäkring – fördjupning och källor

*Vad innebär en individualiserad föräldraförsäkring?

En individualisering av föräldraförsäkringen innebär att hälften av månaderna vigs åt respektive förälder. I en tvåsamhetsrelation betyder det idag 8 månader var. I dag är endast 2 månader vigda åt respektive förälder – resten gör föräldrarna upp om själva. Ensamstående föräldrar får alla föräldrapenningdagar även vid en individualisering, eftersom föräldraförsäkringen inte är knuten till det biologiska föräldraskapet, utan till vem/vilka som är vårdnadshavare. [1]

I dag tar män ut 24 procent av föräldrapenningdagarna, kvinnor 76 procent. [2] Med den takt pappors föräldraledighetsuttag har ökar de senaste åren dröjer det ytterligare 60 år innan vi har ett jämställt uttag. Mäns uttag av ledighet för vård av barn vid banets sjukdom (VAB) är lika lågt idag som år 1989, dvs ca 30% av VAB-dagarna. [15]

Det mesta tyder på att homosexuella par är mer jämställda än heterosexuella dito [3] [3.1] [3.2] Jag utgår därför, som primär premiss för diskussonen, från den ojämställdhet som reproduceras i hetero-förhållanden.

Föräldraledighet bloggbild (2)

*
Familjens ekonomi och kopplingen till uttag av föräldraledighet

Den vanligaste anledningen en får höra till att kvinnorna är hemma och att männen jobbar mer är för att “man inte har råd” att låta mannen vara hemma.

För de flesta familjer stämmer det dock inte att de förlorar ekonomiskt på att mannen är föräldraledig, då jämställdhetsbonusen från Försäkringskassan gör att en medelfamilj idag får 1000 kr extra per år genom att dela föräldraledigheten lika istället för att låta kvinnan vara borta mer från arbetet. [4] [4.1] [4.2] [4.3]

En stor statlig oberoende utredning har utförts för att utreda vad som egentligen är orsaken till det ojämna uttaget av föräldrapenning. Det visade sig att de gånger kvinnan var den som tjänade mer i ett förhållande så stannade hon ändå hemma mer med barnet. Utredningen sammanfattades såhär:
“När mamman har en hög inkomst som samtidigt utgör en majoritet av den totala hushållsinkomsten är det möjligt för familjen att avvara en betydande del av hennes inkomst för att hon ska vara hemma en längre tid. När papporna är i motsvarande situation är paren i låg utsträckning beredda att avvara hans inkomst. Detta ifrågasätter de ofta förekommande argumenten om att det är mäns höga inkomster i sig och deras stora andel av hushållsinkomsten som är anledningen till avsaknaden av jämställdhet i föräldrapenninguttaget. Huruvida du är mamma eller pappa är av större betydelse för hur ditt föräldrapenninguttag ser ut än vilken inkomst och andel av hushållets inkomst som du har. Slutsatsen som kan dras från detta är att kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig.” [4.4]
Det är alltså fyra oberoende analytiker på statliga avdelningen för Analys och Prognos som skrivit detta, och inte några feministiska författare.

Försäkringskassan når samma slutsats i sin rapport ”De jämställda föräldrarna”. [17]

Kön är alltså viktigare än ekonomi när föräldrar delar upp ledigheten sinsemellan. När mamman tjänar mer har familjen råd med att hon stannar hemma, men när pappan tjänar mer upplever sig familjen inte ha råd med att han är hemma. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan finns det naturligtvis familjer som förlorar ekonomiskt på att pappan är hemma. Då kan en fråga sig om ekonomin skall vara det enda avgörande under de, statistiskt sett, få småbarnsåren. Är det verkligen rimligt att man systematiskt skall välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är det som händer idag. Alla säger att de väljer utifrån sin familjs enskilda förutsättningar. Ändå väljer en stor majoritet av alla familjer att låta mamman vara hemma med barnen. [2] [15]

Så hur påverkar föräldraledigheten jämställdheten i hemmet och på arbetsmarknaden?

*
Kvinnors lön och karriärsmöjligheter

En rapport av fyra statliga myndigheter [6] [7.1] har kommit fram till att att unga kvinnor och män har väldigt liknande förutsättningar på arbetsmarknaden tills de blir föräldrar. Eftersom kvinnorna i större utsträckning tar ut föräldraledighet, stannar hemma för att vårda sjukt barn, jobbar deltid och därmed har en högre frånvaro än männen, missgynnas dock kvinnorna av arbetsgivarna under åren då de är småbarnsföräldrar. Nästan var tredje kvinna har vid en anställningsintervju fått frågan om hon tänker skaffa barn inom den närmaste tiden. [18] Småbarnsmammor har små möjligheter att höja sin kompetens och lön eller att byta jobb, vilket män med barn däremot har möjlighet att göra. Män med barn har till och med en starkare anknytning till arbetsmarknaden än de utan barn. När barnen väl är vuxna har kvinnorna svårt att ta igen männens försprång på arbetsmarknaden. [7]

I den statliga utredningen “Reformerad föräldraförsäkring – kärlek, omvårdnad, trygghet” gjordes redan 2005 en koppling mellan skillnaderna i löneutveckling, möjligheter till fast heltidsanställning och karriärmöjligheter mellan kvinnor – såväl med som utan barn – och män, och att frånvaro från arbetet på grund av vård av barn i genomsnitt är mycket skevt fördelad mellan könen. Utredningen föreslog att en tredjedel av föräldraledigheten ska kvoteras utifrån kön. [5]

Fackförbunden TCO och Unionen konstaterar att en av nycklarna till jämställdhet är fördelningen av föräldraledigheten. Det faktum att mamman tar ut merparten av föräldraledigheten bidrar till den ojämna fördelningen av det betalda respektive obetalda arbetet inom familjen. Redan innan barnen kommer finns ett lönegap mellan kvinnor och män, men lönegapet ökar ju mindre jämställt föräldraledigheten delas. [18] [7.1]

Resultaten från den forskning som finns, bl.a. från Försäkringskassan, och de statliga utredningar som genomförts visar att långa föräldraledighetsperioder är negativt särskilt för kvinnors karriär- och inkomstutveckling, för en jämställd fördelning av ansvar för barn och hushållsarbete, samt riskerar att leda till arbetslöshet för den som varit långledig. [7.1] [18] [19]

LO-ekonomen Ann Thoursie pekar ut dagens skeva fördelning av föräldraledigheten som det viktigaste skälet till varför könssegregeringen och löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad består, i sin rapport ”Varför tjänar kvinnor mindre?”. Lönediskrimineringen av kvinnor skär likväl igenom alla sektorer. Det är helt enkelt rationellt för en arbetsgivare att se en 30-årig kvinna som riskarbetskraft, eftersom det är ungefär då flest skaffar barn. Arbetsgivaren räknar med att kvinnan kommer vara borta från jobbet och hennes karriärmöjligheter och löneutveckling begränsas därmed – oavsett om antagandet stämmer i det specifika fallet eller inte. [1]

Forskningen visar alltså att mammor förlorar i löneutveckling och karriärsmöjligheter om hon är frånvarande från arbetet en längre tid, så som händer då mamman tar ut en majoritet av föräldraledigheten. [6] [7] [7.1] [18] Förutom lägre lön och svårare att göra karriär, så får kvinnorna sämre möjligheter att höja sin kompetens och att byta jobb [7], de får sämre möjligheter till fast heltidsanställning [18, 5] och deras risk för arbetslöshet ökar [7.1] [18] [19]. De måste också utföra mer obetalt hemarbete vilket i sin tur också leder till lägre lön [18] [7.1]. Kvinnor tjänar 23% mindre än män, mätt i faktisk månadslön [20] och enligt pensionsmyndigheten får nästan hälften av Sveriges pensionerade kvinnor så låg pension att de räknas som fattiga. [19] [19.2] [7.1] Föräldrar motiverar att kvinnan tar ut mest föräldraledighet med att de inte har råd att låta mannen ta ut hälften, trots all forskning som visar att detta hos de flesta inte är sant. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan får kvinnorna lägre lön eftersom arbetsgivarna räknar med att kvinnorna skall vara hemma mer, dubbelarbeta och bli sjukare – vilket de blir [8] [8.1] [14] -, och stanna hemma mer med sjuka barn – vilket de gör [15]. Allt det här gör att kvinnor är borta från jobbet mer än män och får därmed lägre lön. Eftersom kvinnorna får lägre lön blir det de som får stanna hemma med barnen. Det blir ett moment 22 som orsakas av ojämställdhet och som leder till ojämställdhet.

*
Kvinnors pensioner

Att kvinnor får lägre livstidslön samt utför en större andel obetalt hemarbete, vilket är direkt kopplat till uttaget av föräldraledigheten [11] [11.1], leder till en stor påverkan på pensionen. Hälften av alla kvinnor som går i pension nu får ut mellan 5000 och 8000 kronor i månaden att leva på. Enligt SCB fick kvinnor, år 2011, i genomsnitt 65% av männens pensioner. En undersökning från Pensionsmyndigheten visar att 45 procent, nästan hälften, av de kvinnliga pensionärerna har så låga inkomster från det allmänna pensionssystemet att de ligger under 60 procent av median­inkomsten i Sverige. Det innebär att de får mindre än 10 800 kronor i månaden – och räknas som fattiga. Motsvarande siffra för männen är 25 procent. [19] [19.1] [7.1]

På längre sikt påverkas alltså även kvinnor försörjningsmöjligheter vid pensionering i och med att hela livsinkomsten räknas in det nya pensionssystemet. Är individen frånvarande från arbetet i flera år så påverkas pensionen negativt. [19] [19.1] [7.1]

*
Påverkan på hälsan

Efter första barnet ökar ojämställdheten i familjer, och mammans sjuklighet ökar enormt. Kvinnor mellan 30 och 39 är sjukskriva dubbelt så mycket som män i samma ålder. Kvinnorna stannar dessutom hemma med sjukt barn dubbelt så ofta som männen. [8] Forskning visar att kvinnor sköter det mesta av hushållsarbetet och omsorgen om barnen, vilket orsakar stress och hindrar en yrkeskarriär. Att införa individuell föräldraförsäkring kan få kvinnor och män att må bättre och öka jämställdheten. [8.1]

Forskning från Umeå universitet visar att ojämställd arbetsfördelning leder till smärta i muskler och leder. Förvånansvärt nog gäller detta både kvinnor och män. “Sedan forskarna tagit hänsyn till ett flertal faktorer, som socioekonomisk status och psykisk ohälsa, såg de ett samband: personer som kände att de levde i en mer ojämställd parrelation upplevde i högre utsträckning smärta i muskler och leder än de som levde mer jämställt.” [14]

*
Direkt koppling mellan hushållsarbete och uttag av föräldraledighet

Lägger man samman hushållsarbete och förvärvsarbete för en vecka så arbetar kvinnor och män lika mycket, i snitt 52,5 h per vecka (inkl vardag och helg). Kvinnor utför dock sju timmar mer obetalt hemarbete varje vecka, vilket minskar både deras lön och pension. [21] (s. 39) Kvinnors stressnivå går upp när de kommer hem ifrån jobbet, medan mäns stressnivå går ner då de kommer hem. [22]

Enligt en undersökningen från LO är en stark ställning för båda föräldrarna på arbetsmarknaden och goda möjligheter för dem att arbeta avgörande för barns välfärd och är väsentlig för en jämnare inkomstfördelning. Det ojämställda uttaget av föräldraledigheten mellan kvinnor och män är ett viktigt problem och av betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. En slutsats i rapporten är att inkomstskillnader mellan könen kan motverkas av jämställdhet i hemmet eftersom kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas negativt av deras huvudansvar för hem och barn. Förutsättningarna för att barnen ska få en nära relation till båda föräldrarna förbättras dessutom om ansvaret för barnens vård och omsorg delas lika mellan föräldrarna. [29]

I en rapport från Försäkringskassan (2013) diskuteras fördelningen av betalt och obetalt arbete. “Ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon eller han, samtidigt som dennes andel av förvärvsarbetet minskar. Detta är viktig kunskap, inte minst eftersom tidigare forskning har visat att en arbetsfördelning där kvinnan utför majoriteten av det obetalda arbetet har en negativ betydelse för både kvinnors ohälsa, samt för deras arbetsmarknadsanknytning, löne-, karriär-, och pensionsutveckling. Studien talar för att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en betydelsefull komponent för en förändrad total arbetsbörda i en mer jämställd riktning.” [11] [11.1] En delad föräldraledighet skulle vara en av de största stegen mot målet: En jämställd arbetspolitik.

*
Har mamman ensamrätt på barnen?

Det finns en problematisk inställning i samhället, som går ut på att mamman har större rätt till sina barn än pappan.

föräldrapenningdagar

Enligt en rapport från Försäkringskassan finns det en relativt stor okunnighet om att båda föräldrarna har rätt till hälften var av föräldraledigheten och att den ena föräldern måste avstå dagar till den andra
föräldern om man vill ha en annan fördelning än 50/50. Bland kvinnor med barn tror 30 procent att mamman har rätt till fler föräldrapenningdagar än pappan. Bland män med barn tror 37 procent att mamman har rätt till fler dagar. [16] En stor andel (omkring en tredjedel) av både mammor och pappor tror alltså att mamman har mer rätt till ledighet, mer rätt att vara med sina barn, än vad pappan har.

Att samhället förväntar sig för lite av pappor som föräldrar gör att pressen på kvinnor ökar. Kvinnor straffas nämligen även socialt om de gör karriär, dvs. går tillbaka till arbetet lika snabbt som en man, då heter det att kvinnan “väljer arbetet framför barnen” och är en dålig mamma [26], [26.1], [26.2].

Det sågs som ett angrepp på familjernas autonomi när det lagstadgades om att pappan också fick ta ut föräldraledighet (tidigare hette det mammaledighet). Nu tycker alla att det är en självklarhet att pappor också skall få vara hemma med sina barn. Sedan kom den lagstadgade pappamånaden och alla blev precis lika arga. Idag ses det som en självklarhet att pappan skall vara hemma en del med sitt barn. Nu dundras det igen för tänk om staten bestämmer att pappan och mamman har precis lika stor rätt till sitt gemensamma barn?

När konservativa debattörer argumenterar mot en delad föräldraförsäkring är det ofta föräldrarnas valfrihet som står i centrum. Men är det verkligen rimligt att man kan välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är ju i klartext den rätten Kristdemokrater, Sverigedemokrater och andra försvarar. Rätten för mamma att vara mamma, men inte för pappa att vara pappa. Och aldrig barnets rätt till båda föräldrarna. [12]

*
Män och föräldraledighet

Män kan också möta visst motstånd om de går emot normerna och tar ut en större del av föräldraledigheten. I en stor enkätundersökning undersöktes näringslivets syn på föräldraskap. Arbetsgivarna sorterades in i tre grupper utifrån hur de värderar pappaledighet. En tredjedel av arbetsgivarna har tolkats ha ett passivt motstånd till att män tar ut föräldraledighet, männen förväntas vara lojala mot företaget och begränsa sitt familjeansvar till helgerna. Majoriteten av arbetsgivarna (nästan två tredjedelar) har gett fäderna ”betingat stöd” med vilket menas att de stöder faderns föräldraledighet om det inte går att ordna på annat sätt och att de försöker förhandla med personer som är viktiga för verksamheten. Den tredje gruppen arbetsgivare (tre procent) har gett ett aktivt stöd och uppmuntrat män att ta ut föräldraledighet. Män kan alltså straffas, lönemässigt och socialt om de tar ut en stor andel av föräldraledigheten. Men nyare studier visar att chansen för chefsjobb ökar för nyblivna pappor [27], [27.1] [27.2]

En annan studie visar att ju mindre fadern tror att män och kvinnor har olika kapacitet när det gäller omsorg för barn, desto högre var uttaget av föräldradagar. Detta stöds av forskning som visar att det oftare är mannens vilja som styr hur fördelningen på föräldraledigheten blir. [28]

Ett ojämnt uttag av föräldraledigheten är handikappande för pappor på mer än ett sätt. I forskning från Stockholms universitet visar det sig att ensam vårdnad, i de få fall det döms, går till den förälder som varit mest med barnet. Det gäller oavsett förälderns kön. Pappor och mammor har alltså lika stor chans i vårdnadstvister. I de fall där mannen varit mest med barnet fick han vårdnaden, men det var vanligast att kvinnan varit hemma med barnet – och därmed fick vårdnaden. [23] [23.1] Ett jämnare uttag av föräldraledigheten skulle leda till att pappor sågs som lika mycket föräldrar som mammor och det skulle öka deras rättigheter i förhållande till sina barn.

Sammanställningen av kunskapsläget visar att män – i samhället ögon – blir ”pappor, medan kvinnor blir ”föräldrar”. Medan män kan välja nivå på föräldraskapets engagemang är föräldraskap för kvinnor ett icke förhandlingsbart ansvar. Mammaledigheten anses vara självklar, medan pappaledigheten ur samhällets synvinkel ses som ett önskvärt val och en ”rolig” och ”lärorik” möjlighet som ska uppmuntras, belönas och uppskattas. [7.1] Det leder till den semantik vi använder oss av när det gäller fäders föräldraskap. Pappor kan t.ex. säga att de “är barnvakt ikväll” eller att de “hjälper till hemma”. I stället för, vilket är mer korrekt, att de tar hand om sitt barn och gör sin andel av hushållsarbetet. Det kan tyckas positivt att få klappar på axeln för något som borde vara självklart, dvs att en delar lika, men det är också oerhört förminskande mot män.

Män kan vara och är precis lika bra föräldrar som mammor, om de bara får chansen. Studier har visat att barn utvecklas precis lika bra (avseende kognition, språk, social kompetens, förmåga att skapa och underhålla relationer och kvaliteten på mor-barn-förhållandet) om föräldrarna delar vårdnaden mellan sig (och andra), som barnen gör om de omhändertas exklusivt av mamman.[25]

I doktorsavhandlingen “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” har föräldrar, arbetskamrater och chefer intervjuats i en kvalitativ studie om föräldraskap. I studien framkom att de män som var föräldralediga, blev mer positivt bemötta än mammorna. Pappaledigheten ses av omgivningen som något som ger positiva bieffekter (”kunskapshunger”, ”ökad effektivitet” etc.) för pappan, medan mammaledigheten kan ge positiva bieffekter, men ibland anses vara kopplad till negativa bieffekter (”fördumning”, ”ringrostig”, ”välling i hjärnan”). [9] [7.1]

Forskning från Göteborgs universitet, studerade mäns erfarenheter av delad föräldraledighet. Undersökningen visar att samtliga män i studien som tagit ut föräldraledighet under en längre tid är mycket nöjda med sitt val. [13] [7.1]

*
Påverkan på familjen
Forskning visar också att med jämnt uttag av föräldraledighet så följer många positiva effekter; så som bättre mående för föräldrar och barn, mindre gräl i hemmet, färre skilsmässor och färre separationer, bättre karriärsmöjligheter för modern, en jämnare fördelning av hushållsarbetet m.m. För kvinnor ger en ökad inkomst att deras inflytande i hemmet ökar, det skyddar dem vid en separation och det ger dem ekonomisk säkerhet i ålderdomen. [25]

*
Vad gör vi åt det?

Kvotering av fler månader är den enda effektiva metod som erkänt ökat männens uttag av föräldrapenningdagarna. De gånger då männens uttag ökat markant är 1995 och 2005, då första respektive andra ”pappamånaderna” infördes. [1] Eftersom vi vill uppnå alla de positiva effekter som är listade ovan så snart som möjligt, är den effektivaste vägen dit nya regler.

Även om individualiserad föräldraförsäkring införs kan enskilda föräldrar välja att dela ojämnt på föräldraledigheten. Men det finns ingen anledning för staten att subventionera ojämställdhet.

*

Jag avslutar med en dikt av Lena-Maria Smith:

*

“Om mannen tjänar mest och kvinnan tjänar minst, så är det bäst att kvinnan är hemma, för då förlorar de minst.

Om kvinnan tjänar mest och mannen tjänar minst så är det bäst att kvinnan är hemma, för då får de ut mest i föräldraförsäkring.

Om kvinnan studerar och mannen arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen studerar och kvinnan arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för mannen är ju ändå hemma så mycket och kan inte hoppa av mitt i utbildningen.

Om kvinnan är arbetslös och mannen har ett arbete så är det bäst att kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen är arbetslös och kvinnan arbetar så är det bäst att kvinnan är föräldraledig för mannan är ju ändå hemma så mycket, och snart kanske han får jobb.

Om kvinnan har ett eget företag och mannen arbetar på ett företag så är det bäst om kvinnan är hemma, hon är ju mer flexibel.

Om mannen har ett eget företag och kvinnan jobbar på ett företag så är det bäst att kvinnan är hemma, mannen kan inte ta ledigt eftersom hans kunder då försvinner.”

– LenaMaria Smith (2009)

*


*
Källor:
[1]http://www.etc.se/debatt/klassoverskridande-feminism-att-dela-foraldraforsakringen
[2]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-for-Press/Pa-tal-om-kvinnor-och-man-Lathund-om-jamstalldhet-2012/
[3]http://www.rfsl.se/?aid=5899&p=3815
[3.1]http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/manligt-och-kvinnligt/lika-kon-leka-jamlikast_443651.svd
[3.2]http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4005/C-uppsats.pdf?sequence=1
[4]http://www.dn.se/ekonomi/det-lonar-sig-att-dela-lika/
[4.1]http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article16207942.ab
[4.2]http://goo.gl/3u6p7L
[4.3]https://www.facebook.com/notes/f%C3%B6rs%C3%A4kringskassan-f%C3%B6r%C3%A4lder/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsbonus-praktiska-exempel/153631994718002
[4.4]http://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande_2013/kon_viktigare_an_ekonomi_vid_uttag_av_foraldrapenning
[5]http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/49766
[6] Arbetslivsfakta (nummer 3, år 2004). En rapport utförd av fyra statliga myndigheter (Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen).
[7] Lars Plantin. “Mäns föräldraskap. Om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet” (Göteborgs Universitet 2001)
[7.1]http://www.do.se/Documents/material-gamla-ombudsman/ForaldraskapkunskapsochnulagesrapportJamO200643C.pdf
[8][http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article15633808.ab
[8.1] Mikael Nordenmark”Arbetsliv, familjeliv och kön” (Boréa 2004)
[9]I Lisbeth Bekkengen “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” (Liber 2002)
[10] Försäkringskassan “Vägen ur föräldraledigheten” https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3283565c-9fea-4d35-869a-2f967a5f52f1/redovisar_2005_07.pdf?MOD=AJPERES
[11]http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a7aa26e3-9587-40e2-ad69-57a24cc11f6e/socialforsakringsrapport_2013_09.pdf?MOD=AJPERES
[11.1]http://www.svt.se/nyheter/sverige/delad-ledighet-delat-hushallsarbete
[12]http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15757196.ab
[13] Anders Chronholm “Föräldraledig pappa: mäns erfarenheter av delad föräldraledighet”, Sociologiska institutionen på Göteborgs universitet (2004)
[14]http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/ojamstallt-hem-kopplas-till-smarta/
[15]http://arbetet.se/2013/03/08/pappor-vabbar-lika-lite-som-1989/
[16]Försäkringskassans rapport Mamma vet bäst – en kunskapsmätning om föräldrapenning och föräldraledighet (RFV Analyserar 2003:19)
[17]http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/8ec6c929-6f18-4e81-831f-cd4dbbaca98e/socialforsakringsrapport_2013_08.pdf?MOD=AJPERES
[18]http://www.unionen.se/sites/default/files/barntillatet_arbetsliv_0.pdf
[19]http://arbetet.se/2013/10/18/kvinnor-fattiga-som-pensionarer/
[19.1]http://secure.pensionsmyndigheten.se/KortaPensionsfakta.html’
[20]http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article18471882.ab
[21]http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf
[22]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205249/FULLTEXT01.pdf
[23]https://www.adlibris.com/se/bok/foraldraansvar-i-valfardsratten-om-vardnad-vardnadstvister-och-barnskydd-9789139016083
[23.1]http://www.aftonbladet.se/wendela/article11678050.ab
[24 ]Linda Haas och Philip Hwang “Programs and Policies Promoting Women´s Economic Equality and Men´s Sharing of Child Care in Sweden i boken Organizational Change and Gender Equity” (Sage 2000).
[25]https://www.adlibris.com/se/bok/lean-in-women-work-and-the-will-to-lead-9780385349949 (s. 137, s 118)
[26]http://mammasidan.se/baby/varaktiga-konsekvenser-naer-mamma-aer-borta-foer-laenge
[26.1]http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2012/02/27/mammapappabarn/
[26.2]http://blogg.tara.se/katerina-janouch/2011/01/19/att-lamna-barnen-mammasamvetet/
[27]http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2010/r10-05-effekten-av-delad-f%C3%B6r%C3%A4ldraledighet-p%C3%A5-kvinnors-l%C3%B6ner.pdf
[27.1]http://www.dn.se/debatt/manga-pappor-straffas-for-foraldraledighet/
[27.2]http://www.aftonbladet.se/wendela/familj/article11869380.ab
[28]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:534453/FULLTEXT01.pdf
[29] LO. Rapporten ”Föräldraledighet och arbetstid – hur mycket jobbar föräldrar som varit hemma med barn” (2005)

Kvotering – en nödvändighet.

Kvotering [1]; som i ett tvingande krav på positiv särbehandling [2] gentemot det underrepresenterade könet (oavsett om det gäller män eller kvinnor) borde vara en självklarhet.

Kvinnor har i genomsnitt bättre betyg än män genom hela skolgången. Det gäller totalbetyg och alla ämnen utom idrott. [2.1] [2.2] Så har det varit så länge man gjort mätningar, alltså i mer än 25 år. [2.21] Kvinnor vidareutbildar sig också i högre grad än män, dvs läser oftare vidare på högskola/universitet och fler kvinnor än män klarar sina studier. [2.3] Faktum är att kvinnor har så mycket bättre betyg än män att männen, för att ha en chans på åtråvärda utbildningar – fram till år 2010 kvoterades in utan krav på lika meriter (Centrum för Rättvisa har visat att det var män som blev inkvoterade på Högskolan i 95 procent av fallen) [6.5] [6.55]. Kvinnor har även minst lika bra resultat som män på IQ-tester. [2.4] Det är tydligt att kvinnor är minst lika kompetenta som män och minst lika välutbildade.

Trots detta finns det i Sverige idag fler personer i VD-position som heter Johan än vad det finns personer som är kvinnor. Kvinnor utgör tre procent av börsens VD:ar. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna har legat på 10–18 procent under de senaste tio åren. Bara 18 av 251 börsbolag har en jämn könsfördelning i styrelsen. Av de totalt 454 noterade bolagen i Sverige styrs 30 stycken av kvinnor – det ger en andel kvinnliga chefer om 6,6 procent. [6] [6.1] [6.3]

Forskning har visat följande: Företag med fler kvinnor på chefspositioner går bättre på börsen; och en högre andel kvinnor i styrelsen sammanfaller med högre avkastning på kapital, en bättre balans i ledarskapet, bättre genomsnittliga resultat, bättre koppling till konsumenterna, bättre prestationer i bolagsstyrningsfrågor – och fler kvinnor i styrelser korrelerar till avsevärt lägre risk för konkurs. Företagen med en jämn könsfördelning har bättre lönsamhet, högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. Kvotering av kvinnor har även visat sig höja kompetensen bland männen. Det speglar egentligen bara en självklarhet: kompetensen lyfts i företag där man inte utesluter halva befolkningen från högre positioner. [10] [11] [12] [13] [14] [15] [15.1]

Lisa Magnusson har fångat essensen i kvoteringsfrågan:

“Om till exempel en vit medelklassman och en svart arbetarklasskvinna lämpar sig på pricken lika bra för ett visst jobb, och alla andra på arbetsplatsen är vita medelklassmän, så kan det vara en god idé att anställa kvinnan. Inte för att hon i egenskap av svart, arbetarklass och kvinna skulle bidra med ett visst exotiskt perspektiv, utan för att motverka att man stänger ute personer av annan bakgrund än man själv. Det är inte kvotering, utan tvärtom att upphöra med kvotering.” – Lisa Magnusson

För många år sedan, innan sjuttiotalet när kvinnor drog ifrån män i betyg och utbildning, var det allmänt konsensus att kvinnor av sig själva skulle “komma ikapp” män i högre befattningar. Så har inte skett. Uteslutandet av kvinnor (högst omedvetet, säkerligen) från höga positioner är ett problem som – har det visat sig – inte löser sig självt. Utan medveten strategi från företagens sida, kommer kvinnorna inte vidare upp i företagstoppen. Positiv särbehandling är sannolikt det bästa och mest effektiva sättet att utnyttja den stora kompetensreserv som finns i Sveriges högutbildade kvinnor.

*

Att rekrytera ur halva talangpoolen

Om man ser till kompetens verkar det väldigt dumt att utesluta halva befolkningen – och att dessutom utesluta den mest välutbildade: “Fler kvinnor än män söker till högskolan, och tar examen. Men när det gäller chefsjobb är det männen som dominerar.” (…) “Vi vill kunna rekrytera de allra bästa. Vill man rekrytera de allra bästa, då kan man inte rekrytera från 50 procent av befolkningen utan då måste man rekrytera av hela talangpoolen.”, ”(…) Det finns fler unga kvinnor än män med hög utbildning i dag. Statistiskt fortsätter mer än hälften av tjejerna med högre studier, men bara var tredje kille. Och skillnaden blir ännu större i slutänden av studierna. Där är tjejerna i majoritet (64 procent) av dem som tar examen. Så har det sett ut i många år nu, ändå avspeglar det sig inte i arbetslivet.”[5]

Kvotering, the talent gap

*

Fler Johan än kvinnor

I Sverige finns det idag fler VD:ar som heter Johan än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Tittar man på de vanligaste styrelsenamnen (nedan) så ser man också en homogen trend.

styrelsenamn

Det är inte rimligt att det finns så otroligt få kvinnor med rätt kompetens för chefsjobb, med tanke på att det under lång tid varit så att kvinnor utbildar sig i högre grad och därtill klarar studierna i större utsträckning än män.[6] Behöver man hjälp i sökandet efter kvinnor med chefskompetens finns Rättviseförmedlingen [7], vilket är en ideell organisation som verkar för att synliggöra kvinnor inom olika yrkeskategorier. Ingen kan säga att det inte finns kompetenta kvinnor att välja mellan.

*

Kvinnlig styrelseledamot – lägre lön

Kvinnor har i snitt lägre ersättning för sitt styrelsearbete. Det beror bl.a. på att de inte blir insläppta i de välbetalda styrelserna hos storbolagen, att de rekryteras till andra branscher än män men också på att de sällan väljs till ordförande. Svenska styrelseledamöter som är män tjänar i genomsnitt 48 000 kr mer årligen än kvinnor med samma position. Det är 4000 kr mer i månaden. [6.2]

Två av de tio bäst betalda cheferna för statliga myndigheter är kvinnor. Ser man på de tio lägst betalda cheferna är sju av tio kvinnor. [6.4]

styrelsearbete ersättning

*

Kvotering historiskt – nästan bara män

Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap, har skrivit:
“Visst finns det både öppna och dolda krafter som gör att männen dominerar. Om vi först tittar på de öppna strukturerna så finns det en formell kvotering. Inom politiken är det idag en accepterad tanke att fördelningen ska vara femtio-femtio. Många tror att kvotering bara gäller för kvinnor, men det är helt fel. Centrum för Rättvisa har visat att det är män som blir inkvoterade på Högskolan i 95 procent av fallen, historiskt på läkarutbildningen och nu senast på SLU (Veterinärutbildningen). Det tog hundra år för kvinnor att komma in i universitetsvärlden och de har hela tiden tvingats att anpassa sig till den rådande kulturen. När kvinnor har försökt ta sig in på manligt dominerade domäner har ingen ropat på kvotering. Så även när strukturerna har varit ett hinder för kvinnor, har man diskuterat om kvinnorna nu var kvalificerade nog. Men nu när kvinnorna har blivit i majoritet på akademiska områden som juridik och medicin, har det höjts krav på inkvotering av män. Min uppfattning är att man inte kan ha kvotering endast för män.” [6.5]

*

Kvinnliga förebilder – en nödvändighet

En anledning till varför vi i nuläget har så få kvinnor i styrelser kan vara bristen på kvinnliga förebilder. En studie [8] undersökte effekten av att kvotera in kvinnliga politiska ledare till indiska byar. Studien visade att flickor i byarna med en kvinnlig ledare fick högre ambitionsnivåer – utan att pojkarna fick lägre dito. Motsvarande förändring uppstod i föräldrarnas syn på barnens framtid. I utgångsläget var föräldrarnas genomsnittliga ambitionsnivå högre för söner än för döttrar. I byar som under två perioder haft en kvinna som byledare minskade denna skillnad avsevärt. Hela förändringen berodde på en höjning av ambitionsnivån för döttrarna, snarare än en sänkning av ambitionerna för sönerna. Det verkar ligga mycket i uttrycket “If she can see it – she can be it!”[9].

*

Hur påverkar andelen kvinnor i styrelser företagen praktiskt?

En studie [10] som publicerades i “International Journal of Business Governance and Ethics” visar att kvinnor är mer benägna att samarbeta, fatta beslut utifrån fler perspektiv och att se fler möjligheter – egenskaper som är viktiga vid styrelsearbete. Styrelser med minst tre kvinnor är mer benägna att följa en tydlig strategi, arbeta långsiktigt och är mer uppmärksamma på riskstyrning.

De bolag som har kvinnor i styrelsen kan inte enbart stoltsera med bättre jämställdhetssiffror – även lönsamheten och verksamheten i övrigt verkar påverkas positivt: [11]
1. Mellan år 2005 och 2011 steg aktiepriset på företag med minst en kvinna i styrelsen 26 procent mer än för företag med uteslutande män. Det visar en studie [12] från Credit Suisse där företag med liknande börsvärde jämförs.

2. De 125 Fortune 500-företag med flest kvinnor i styrelsen levererade 53 procent högre avkastning på eget kapital under 2012 än de 125 företag med sämst kvinnorepresentation.[13] [13.1]

3. Företag med minst en kvinna i styrelsen löper 20 procent lägre risk för konkurs, enligt forskning från Leeds University of Business School. Fler kvinnor i styrelsen korrelerade med ännu lägre risk. [14],[15]

4. Ett stort antal studier visar att bolag med fler kvinnor i styrelsen förutom bättre lönsamhet, även har högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. Bolagsstyrelser med balans av kvinnor och män är mer aktiva, kommer med fler förslag och har en mer transparent hierarki. Könsbalanserade styrelser fungerar bättre i sin kontrollfunktion och är mer benägna att byta ut bolagets VD när verksamheten går dåligt. [15.1]

5. Enligt en sammanfattning av ekonomisk forskning som studerar effekten av kvinnor i styrelsen nås följande resultat: “Sammantaget visar studierna att kvinnors närvaro har positiva effekter på styrelsearbetet, framför allt när könsbalansen är relativt jämn. Forskningen visar att styrelser som består av både män och kvinnor är mer aktiva i sin övervakande roll. Kvinnor kommer oftare på styrelsemötena, och män har högre närvaro när det finns kvinnor i styrelsen. En studie av israeliska bolag visar att styrelser med minst tre kvinnor närvarande är mer aktiva i sin styrning och kräver mer information av ledningen. Enligt en amerikansk studie tycks också fler kvinnor i styrelsen leda till en ökad andel kvinnor i företagets högsta ledning. Fler kvinnor i styrelsen sänker inte börsvärdet.” [15.2]

6. Enligt Boston Consulting Group (2010) fattades 73 procent av alla köpbeslut i amerikanska hushåll av kvinnor. Bolag som endast har män i styrelsen har potential att uppnå en ökad förståelse för slutkonsumenten om de öppnar upp för kvinnligt deltagande. [6.3]

7. AllBright poängterar i sin rapport “Makten i kulisserna” att mångfald i grupper leder till bättre genomsnittliga resultat.  AllBrights rapport fastslår att mångfald leder till bättre genomsnittliga resultat, till bättre balans i ledarskapet, bättre koppling till konsumenten och förbättrad bolagsstyrning. [6.3]

*
Alltså:  Företag med fler kvinnor på chefspositioner går bättre på börsen; och en högre andel kvinnor i styrelsen sammanfaller med högre avkastning på kapital, en bättre balans i ledarskapet, bättre genomsnittliga resultat, bättre koppling till konsumenterna, bättre prestationer i bolagsstyrningsfrågor – och fler kvinnor i styrelser korrelerar till avsevärt lägre risk för konkurs. Företagen med en jämn könsfördelning har bättre lönsamhet, högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. Kvotering av kvinnor har även visat sig höja kompetensen bland männen. Det speglar egentligen bara en självklarhet: kompetensen lyfts i företag där man inte utesluter halva befolkningen från högre positioner. [10] [11] [12] [13] [14] [15] [15.1]

*

Hur ser det ut i länder där kvotering införts?

I Norge är kvotering infört med gott resultat (infördes under perioden 2003-2008): “En farhåga från nejlägret var att många bolag skulle fly Oslobörsen av rädsla för att få sin professionella frihet att välja styrelse beskuren. Så har det inte alls blivit.” En annan dyster prognos gick ut på att kompetensen skulle försämras. Verkligheten pekar åt motsatt håll. De kvinnor som rekryterades hade så hög utbildning i förhållande till männen att nivån höjdes över hela linjen och standarden höjdes hos både kvinnor och män. Marit Hoel förklarar kompetenshöjningen så här:
– “I det ögonblick detta blev verklighet tog sig företagen tid att hitta de mest kvalificerade”, säger hon till DN.se. I en rapport från Catalyst, en internationell organisation för främjande av kvinnor i näringslivet, framgår att fler kvinnor i styrelserna efter hand också leder till fler kvinnor på ledningsnivå. Catalyst förklarar detta bland annat med att jämställda styrelser rekryterar bredare, och att kvinnor i styrelser fungerar som förebilder för unga kvinnor som kan tänka sig näringslivskarriär. [16]

Att kvotering leder till ökad kompetens stöds av en studie på partigrupper.
– “Resultaten visar tydligt att kvoteringen ledde till en högre kompetensnivå – bland männen. Man tog inte mindre kompetenta kvinnor för att väga upp platserna”, säger Olle Folke som är en av författarna bakom studien. [17]

*

Kvinnor i chefspositioner:

Resultat från experimentstudier visar att kvinnor som är nya i sin ledarroll får sämre utvärderingar än män oberoende av om kvinnorna presterat objektivt bättre än männen. Experimenten visar att om gruppen fortsatte att ”exponeras” för dessa, minskade gruppens fördomar mot kvinnliga ledare. Kvinnor som varit ledare en gång tidigare blev utvärderade på samma sätt som män.[18] Kvinnor som tar ett andra chefsjobb värderas alltså precis lika högt som en manlig chef.

Av detta kan vi dra slutsatserna att fler kvinnliga chefer kommer att bidra till att ge kvinnor inom både respektive företag och hela arbetsmarknaden kvinnliga förebilder. Fördomar mot kvinnliga ledare i alla yrken kommer att minska om fler kvinnor blir chefer. Dessutom kommer varje kvinna att tjäna personligen på det genom att i framtiden utvärderas på samma villkor som en man i samma position.

För många år sedan, när kvinnor drog ifrån män i betyg och utbildning, var det allmänt konsensus att kvinnor av sig själva skulle “komma ikapp” män i högre befattningar. Så har inte skett. Uteslutandet av kvinnor (högst omedvetet, säkerligen) från höga positioner är ett problem som – har det visat sig – inte löser sig självt. Utan medveten strategi från företagens sida, kommer kvinnorna inte vidare upp i företagstoppen. Positiv särbehandling är sannolikt det bästa och mest effektiva sättet att utnyttja den stora kompetensreserv som finns i Sveriges högutbildade kvinnor.

*
Kvotering är en nödvändighet.

*


Mer läsning på ämnet:

“Handelsbanken: Kvinnorna står för mer än hälften av vår vinst.” (http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/kvinnorna-star-for-mer-an-halften-av-var-vinst-483214)

McKinsey menar (Women Matter 2, 2008) att det finns 9 olika nyckelkriterier för att vara en bra ledare. Kvinnor använder 5 av de 9 kriterierna oftare än män. Kvinnor är bättre på att definiera arbetsuppgifter och mål, att agera förebild och coacha sina anställda medan män är bättre på att fatta individuella beslut och delegera ansvar. Alla delar behövs för att ha en bra balans av ledarskapsstilar i ett företag, vilket är ett argument för ökad mångfald.

“Samtliga empiriska undersökningar visar på att en större andel kvinnor inom företag ökar lönsamheten. Kvinnors genomsnittliga portfölj har bättre avkastning än mäns. Teorier säger att kvinnor är mindre riskbenägna än män. Sammantaget är kvinnan en bra investerare och därmed en tillgång för finanssektorn. (…) Allt tyder på att kvinnor och framförallt en jämnare maktfördelning inom finanssektorn bidrar till en högre lönsamhet.” (http://www.bao.se/publika_filer/uppsats2009.pdf)


*

Källor:

[1]http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvotering

[2]http://sv.wikipedia.org/wiki/Positiv_s%C3%A4rbehandling

[2.1]http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebetyganpojkar.5.7952d75d13ab5f785b551b.html

[2.2]http://www.jamstalldskola.se/larande-ex-grundskola/betyg.shtml

[2.21]http://www.skolvarlden.se/artiklar/tjejerna-mot-killarna-betygsskillnaderna-bestar

[2.3]http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fnyheter24.se%2Fnyheter%2Futrikes%2F719206-nu-ar-det-bevisat-kvinnor-har-hogre-iq-an-man&sa=D&sntz=1&usg=AFQjCNEFVs7vfG2LiSNrVWnzM92MhdQhIA

[2.4]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Utbildningsstatistisk-arsbok/64475/64482/Behallare-for-Press/Utbildningsstatistisk-arsbok-2012/

[3]http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebetyganpojkar.5.7952d75d13ab5f785b551b.html

[4]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Utbildningsstatistisk-arsbok/64475/64482/Behallare-for-Press/Utbildningsstatistisk-arsbok-2012/
[4b]http://www.telegraph.co.uk/education/educationnews/9401241/IQ-tests-women-score-higher-than-men.html (Kvinnor presterar även bättre på IQ-tester)

[5]http://www.svt.se/nyheter/sverige/svenskt-naringsliv-missar-viktig-kompetens

[6]http://www.dn.se/ekonomi/fler-johan-an-kvinnor-i-bolagstoppen/

[6.1]http://www.bisnode.com/Sverige/Press/pressmeddelanden/Fler-kvinnliga-borschefer-i-Sverige-an-i-Norge/

[6.2]http://allbright.se/wp-content/uploads/2013/11/Lika-barn-leka-b%C3%A4st.pdf

[6.3]http://allbright.se/wp-content/uploads/2012/09/Makten-i-Kulisserna.pdf

[6.4]http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/kvinnliga-chefer-far-sallan-topplon_8265326.svd

[6.5]http://www.jamiprogram.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//finns-dold-kvotering-av-man-i-samhallet-.cid91705

[6.55]http://www.svd.se/nyheter/inrikes/slut-pa-konskvotering-vid-hogskolor_4072629.svd

[7]http://rattviseformedlingen.se/listor/vara-listor-a-o

[8]http://goo.gl/FCDvUP,[file:///E:/Download/Nyhetsbrev%201-2012%20Referat%20(1).pdf]

[9]http://www.seejane.org/

[10]http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/ekonomiskt-ohallbart-inte-ha-kvinnor-i-styrelsen-487886

[11]http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/ekonomiskt-ohallbart-inte-ha-kvinnor-i-styrelsen-487886

[12]https://www.credit-suisse.com/newsletter/doc/gender_diversity.pdf

[13]http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/ekonomiskt-ohallbart-inte-ha-kvinnor-i-styrelsen-487886

[13.1]http://www.catalyst.org/media/companies-more-women-board-directors-experience-higher-financial-performance-according-latest

[14]https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/31480/11-745-women-on-boards.pdf

[15]https://www.credit-suisse.com/newsletter/doc/gender_diversity.pdf

[15.1]http://www.dn.se/debatt/hog-tid-att-konskvotera-for-bolagens-och-landets-basta/

[15.2]http://www.pavag.nu/8/nyheter/artiklar/2013-04-12-karin-thorburn-fler-kvinnor-i-styrelsen-okar-lonsamheten-.html

[16]http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/norsk-kvotering-gav-hojd-kompetens/

[17]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5778074

[18]http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2011_Kvinnor%20och%20m%C3%A4n%20i%20en%20individualiserad%20l%C3%B6nebildning.pdf

[19]Bild1:https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/31480/11-745-women-on-boards.pdf

[19.1]Bild2,3:http://allbright.se/wp-content/uploads/2013/11/Lika-barn-leka-b%C3%A4st.pdf

Om bröstförstoringar: Fakta och reflektioner

Enligt bedömningar gjorda av Svensk Förening För Estetisk Plastikkirurgi utförs omkring 25 000 plastikkirurgiska ingrepp i Sverige per år. Av dessa 25 000 ingrepp utförs omkring 85 procent på kvinnor och 15 procent på män.

Först vill jag fokusera på den sista meningen. Varför, objektivt sett, är kvinnor villiga att betala tusentals kronor för att modifiera sina kroppar i enlighet med rådande skönhetsideal? Varför utsätta sig för risken med en operation för utseendets skull? Varför tycker kvinnor att deras kroppar inte duger – medan män uppenbarligen inte behöver modifiera sina kroppar för att känna att de duger?

Sifo presenterade en undersökning i april 2004 där man presenterade att var fjärde svensk kvinna under 30 år skulle kunna tänka sig att genomgå en utseendeförbättrande operation. Var fjärde kvinna under 30. När man inte ens har börjat få nämnvärda ålderstecken. Enligt en senare undersökning i Amelia kan 56 procent tänka sig att göra en skönhetsoperation.

I Norge utförs ca 8 000 skönhetsoperationer per år. Siffran ökar i Norge med i genomsnitt 5 % per år. Siffran för antalet skönhetsoperationer i Sverige är inte hundraprocentig, men uppskattningsvis görs mellan 5000 och 10 000 bröstförstoringar per år. De flesta patienterna är mellan 20 och 40 år. Här i Sverige ökar siffran, enligt klinikerna, också varje år.

Mellan 5000 och 10 000 bröstförstoringar per år. Bröstimplantaten försvinner ju inte efter ett år utan finns kvar. Det är mellan 50 000 och 100 000 kvinnor i samhället med opererade bröst på 10 år. Plötsligt har en stor andel av Sveriges kvinnor opererade bröst. Det här är inget “eventuellt framtidsscenario”, utan verkligheten idag. Vi är med och skapar en inflation i skönhet. För människor ser inte ut såhär egentligen. Män behöver inte modifiera sitt utseende med operationer, men kvinnor känner att de behöver. Kvinnor känner att de vill själva – och det är inte konstigt när det är så normaliserat. När det är så onormalt med naturliga bröst att många tycker att det är en självklarhet att en skall vilja operera om en har “små”.

Vad är då den vanligaste storleken i Sverige? Mindre än vi tror, är svaret. Det finns inga siffror på medel-, eller medianstorlek i Sverige, men den mest sålda kupan är en B-kupa. Ja, B.

Hur påverkar det unga tjejer att växa upp med naturliga bröst i en värld där de bröst som syns – hemma på mamma, i offentligheten på badhus och på stan – alla verkar större? Och detta ideal dessutom fortsätter att tryckas ner i halsen på dem via reklam och TV?

Vi skapar en värld där det inte finns någon valfrihet. Där de unga killarna spenderar sina första årslöner på att skapa sig början till ett liv eller åka jorden runt, medan tjejerna sparar ihop till en bröstoperation.

Silikoninlägg

Min feminism säger inte att vare sig det ena eller andra är fel. Det feminismen gör för mig personligen är att våga vara nöjd trots att jag inte har en idealkropp. Feminismen hjälper mig förstå varför utseende och just sexualiserade delar av kroppen som bröst, konstrueras som så himla viktiga i samhället. Den hjälper mig att hitta förebilder som kan stärka min självbild och gör att jag känner mig fri att göra egna val. Jag har valt att vara nöjd med mina helt normala medelbröst, fast jag har intalats av omvärlden att mina bröst är små. Det finns så mycket som gör en människa sexig. Bröst, små som stora, är ju bara en droppe i havet. Allas feminism behöver inte fungera så, men jag tycker att vi ibland får tänka “vad kan feminismen göra för mig?” istället för att alltid tänka tvärt om. Det betyder inte någon med opererade bröst är en dålig feminist. Vi lever i en kontext och våra upplevelser och handlingar sker i sagda kontext. Precis som att en kan sminka sig och raka sig och ändå vara feminist så kan en även välja att operera sig. Men jag tror att alla är överens om att feminismen som helhet, som rörelse, ska verka emot starka skönhetsideal.

Andra tycker att det är en feministisk handling att operera brösten: En skall få göra vad en vill med sin egen kropp. Det är också sant. Många gör bröstförstoringen för sin egen skull, för att en själv tycker att det är fint. Men en måste fråga sig vad som är anledningen till att en tycker att det är snyggt och mår bra av det och anledningen till att ens självkänsla är så starkt kopplad till ens utseende. För det finns en anledning. Det är att samhället har präntat in de här idealen i oss. Precis som att vissa kanske tatuerar sig för sin egen skull, men indirekt för att det är populärt i den subgrupp inom vilken de socialiserar. Jag vill verkligen betona att jag talar om skönhetsoperationer ur ett samhällsperspektiv, inte hos den enskilda individen.

Jag är dessutom inte alls säker på om det är ett dugg bättre att gå från B till C än från A till E. Det skönhetsideal vi idag matas med hela tiden från skådespelerskor och modeller är att en skall vara smal, ha lite kroppsfett och ändå ha ungefär C-kupa, dvs. vara smalare än medel men ha större bröst än medel. Brösten består nästan bara av fett. Har man väldigt lite kroppsfett så kommer man därför, på ren sannolikhet, att ha väldigt små bröst – om en inte opererar sig. Men ingen kollar på en genomsnittlig kvinnlig skådespelerska och tänker “silikon!”, eftersom utseendet med pyttelite kroppsfett men ändå större bröst än medel är fullständigt normaliserat. Vi tänker att det är helt naturligt för kvinnor att se ut så. Att det är något avvikande med den tjej som är “plattbröstad” – för så heter det att ha medelstorlek. Sannolikt kommer alla dessa kvinnor vi ser i media, med kombinationen mycket smal och lite större bröst än medel, skapa ett betydligt mer skadligt kroppsideal än tjejer som ser ut som Pamela Anderson mitt i karriären. Det sistnämda ses som onaturligt och lite “tacky”, medan det förstnämda verkligen är ett ideal som många tror är naturligt och verkligt. Det är svårare att värja sig mot.

Sedan tycker jag inte att vi ska sticka under stol med de medicinska riskerna. En talar ofta teoretiskt om riskerna, vilket är lite verklighetsfrånvänt. Att genomgå en bröstoperation är att utsätta sig för en sövning, samt stora öppna sår med infektionsrisk – utan att det är medicinskt nödvändigt. Andra komplikationer av bröstoperationer kan vara försvårad amning, nedsatt känsel i brösten och försvårad cancerdiagnostik vid mammografi (10% av alla kvinnor i Sverige får trots allt bröstcancer under sin livstid). En får tycka att det är värt det, men en ska vara medveten om riskerna. En operation är inte samma sak som andra estetiska förändringar som lösnaglar eller tatueringar. Insatserna är mycket, mycket större. Vi måste reflektera över att så många kvinnor utsätter sig för faktiska risker i skönhetens namn.

Det kommer alltid att finnas skönhetsideal, men det är problematiskt när idealet är att genomgå en operation och så många gör det att de flesta kvinnors naturliga bröststorlek ses som för liten.

SD röstar för minskad trygghet och ökade samhällsklyftor

Till alla dem som delar artiklar om att de röstar på SD på grund av den ökade otryggheten och de ökade klyftorna under alliansregeringen. Under de här åren har, enligt Riksdagens utredningstjänst, SD i nio fall av tio röstat med alliansregeringen i de viktiga blockskiljande omröstningarna.

Vi vet följande:
* SD har röstat emot att Fas 3 ska läggas ner.
* De har röstat emot att arbetslivsforskningen ska få ökade resurser.
* De har röstat emot att folk med otrygga anställningar ska anställas på riktigt efter 24 månader.
* Partiet har i en egen reservation krävt fler undantag från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS.
* De har röstat emot att fler kvinnor ska få rätt till heltid.
* Dessutom har man fällt ett förslag om bättre ersättnings­nivåer i a-kassan.
* SD har röstat ner en kommission som skulle utreda och komma med förslag på hur man kan minska hälso­klyftan i Sverige.
* De har varit med och fällt arbetet för att ta fram en ny socialtjänstlag.
* De har stoppat ett förslag om vårdgaranti i missbruksvården.
* SD har också stoppat arbetet med att göra FN:s barnkonvention till lag.

Sedan var det detta med pensionerna. När Åkesson i tv-debatter ojar sig om pensionärers ekonomiska utsatthet skall en veta vad hans parti röstat för:
* Först röstade man för femte jobbskatte­avdraget och en ökad skatteklyfta mellan pensionärer och löntagare.
* Sedan fällde man ett rödgrönt förslag som krävde­ att pension inte skulle beskattas hårdare än lön.

En röst på SD är inte en röst på förändring. Det är en röst på högerpolitik och mer otrygghet.

Strävan efter jämställdhet är inte extremt.

Jag har hört människor säga att SD och Fi är samma skrot och korn, att båda partierna är extrema partier. Det är helt fel. Fi är SD:s politiska motpol, men strävan efter jämställdhet kan aldrig vara extrem. Där SD är ett främlingsfientligt parti som bl.a vill inskränka aborträtten och ta bort de pappamånader som redan finns vilket skulle driva tillbaka jämställdhetsarbetet flera decennier; Är Fi ett feministiskt och antirasistiskt parti som vill ge kvinnor och män samma makt och möjligheter och nå jämställdhet!

Vi vet vad främlingsfientlighet leder till. Vi vet att SD har banat väg för SVP, både ideologiskt och rent praktiskt i flera kommunstyrelser i landet. Vi vet att främlingsfientlighet banar väg för rasism och nazism, det ser vi av historien och det ser vi i Europa idag. Vi får inte glömma Gyllene gryning i Grekland eller Jobbik i Ungern. Vi får aldrig glömma den ökande främlingsfientligheten i Europa eller när SD jublade när Front National kom in i EU-parlamentet för 4 månader sedan. Vi ser det även här i Sverige när politiska representanter för SD kallar invandrare för n-ordet – det finns det film på. Det är vad som händer när SD får makt och det håller på att hända om SD blir vågmästare. Feminism däremot, kan aldrig gå för långt eftersom feminismens mål är jämställdhet.

Fi logga

Ut med rasisterna, in med feministerna!

Rösta på Feministiskt Initiativ i valet!

Rösta på Feministiskt Initiativ i valet!

Många har frågat mig varför jag röstar på Fi och inte på V, MP eller S. För mig väger Fi över av flera skäl, både ideologiska och strategiska:
(1) Både V och MP som är mina andrahandsalternativ och S vilket är mitt tredjehandsalternativ kommer att komma in ändå. Det är för Fi som varje röst räknas.

(2) I EU-valet sa alla att en röst på Fi var bortkastad eftersom de inte nådde upp till mer än ca tre procent i prognoserna, men på valdagen skrällde partiet med 5,5 procent.

(3) …och alla rödgröna partier gick framåt! (Vilket innebär att Fi inte bara “tog” röster från andra röd/gröna partier utan att feminister ur alla partier gick och röstade Fi)

(4) De andra partierna har haft många år på sig att driva jämställdhets och jämlikhetsfrågorna, men allt för lite har hänt! Bara genom att finnas med i debatten har Feministiskt Initiativ fått upp feminismen på dagordningen i hela riksdagen. Tack vare Fi kallar sig numera hälften av Sveriges befolkning för feminister! De kan och de gör!

(5) …och med Fi i riksdagen kommer vi att se till att de andra partierna faktiskt håller sina jämställdhets- och jämlikhetslöften som de givit under den här valperioden!

(6) Fi står upp för ALLA och glömmer inte dem som står utanför normen.

Ut med rasisterna – in med feministerna!

Fi logga

Ang. Representation i Feministiskt Initiativs kommun- och riksdagslistor.

Ang. Representation i Feministiskt Initiativs ledning:

Det är inte alls konstigt att det är fler kvinnor än män i Fi:s riksdagslista och i många kommunlistor. Det Fi vill uppnå är en jämn representation av makten, dvs lika många kvinnor som män i riksdagen och framför allt jämnt i toppen (det spelar ingen roll hur det ser ut långt ner på listorna där de står som ändå inte kommer in), samt i kommunerna. Idag är det fortfarande fler män än kvinnor i riksdagen. Alla partier förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet har fler män än kvinnor i riksdagen. Likadant bland partiledarna. I de senaste (och framför allt de största) partiledardebatterna har det varit en kvinna och sju män!

Vi har aldrig haft 50% kvinnor i riksdagen. Smaka på den meningen. Trots att Sverige består av ungefär hälften kvinnor och män, samt ett visst antal människor som inte omfattas av den binära uppdelningen, så har det konsekvent genom hela Sveriges historia varit fler män vid makten. Så även nu. Om de fem personer som sannolikt kommer in för Fi i riksdagsvalet kommer in, så innebär det tre kvinnor och två män. Knappast en fördelning som skulle omkullkasta demokratin i landet och faktum är att även om Fi får in tre kvinnor och två män så kommer vi ändå inte nå 50% kvinnor i riksdagen. De personer som har chans att komma in i riksdagen är utmärkta exempel på representation på fler än ett sätt (se bilden):

Feministiskt Initiativ - utmärkt representation

* Gudrun Schyman, som knappast behöver en presentation.
* Kenneth Hermele, ekonom, forskare och lärare.
* Sissela Nordling Blanco, med ursprung från Chile och Uppsala. Hon driver frågorna om antirasism och hbtq-frågor med betoning på transpolitik. Det är bl.a. hon som varit med och gjort att Fi, i RFSL:s utredning av transpolitiken, leder solklart med stor marginal. Hon har även hållit ett transseparatistiskt homeparty.
* Victoria Kawesa, med ursprung från Uganda och delförfattare i den nya utredningen om afrofobi. Som driver antirasism stenhårt och arbetat som expertkonsult i frågor som rör jämställdhet, migration, rasism, barns rättigheter och skydd, rättsäkerhet med mera. Hon kommer att arbeta för att förebygga hatbrott, rasism och diskriminering, mäns våld mot kvinnor, etnisk profilering, socialt utanförskap och afrofobi (jag stöder att hon faktiskt skriver det rakt ut; För att se förtryck måste man ofta specificera det tydligt och efter rapporten om afrofobi är det tydligt att just denna fråga behöver extremt mycket uppmärksamhet).
* Lars Gårdefelt. Som är homosexuell, präst och funktionshindrad författare och debattör. Brinner för tillgänglighetspolitik och HBTQ-frågor med bl.a. sina egna erfarenheter som utgångspunkt.

Bristen på kvinnor är ett ännu större problem i kommunstyrelserna. I 159 av landets sammanlagt 290 kommuner lyckas man inte nå upp till 40 procent kvinnlig representation i kommunstyrelsen. I över 100 kommuner är bara en tredjedel eller ännu färre av styrelseledamöterna kvinnor.

Jag bifogar även Linnéa Bruno och Jonas Göthners utmärkta artikel på ämnet.

Att kvinnor inte är representerade i maktpositioner är ett demokratiskt problem! Om alla partier tänkte jämställt från gräsrotsnivå och uppåt så hade alla partier kunnat ha ungefär hälften kvinnor och ungefär hälften män, men det har de inte. Eftersom de inte har det måste Fi ha fler kvinnor för att väga upp bristen på kvinnor i de andra partierna så att vi kan få ungefär hälften kvinnor i maktpositioner. Jämställdhet är målet och feminismen är vägen dit!

Svar på youtubevideon med katastrofscenarior om vad som skulle hända om Feministiskt Initiativ fick majoritet. Rätt svar är att vi skulle få ett finare, mer inkluderande samhälle.

Listan är sammanfattad framför allt av min partner, av material vi båda sammanställt. Eftersom att det fanns en så praktisk sammanfattning i beskrivningen av videon så utgick vi från den:

1. F! vill förbjuda porr, mer eller mindre.

* Fi ser pornografi som något problematiskt, eftersom att det uppenbarligen leder till en ökad sexism i samhället och en sänkt livskvalitet hos de som konsumerar pornografi – något det finns gedigen forskning som stöder. Vad Fi konkret säger om saken är att lagstiftningen kring pornografi, inklusive möjligheten att begränsa spridningen, borde ses över. Vi har redan lagar kring pornografi, tex den som förbjuder porr som inkluderar minderåriga.

2. “Fi ska verka för att feministiskt självförsvar och utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet erbjuds på samtliga skolor.“

* Feministiskt självförsvar handlar om jämställdhet, inte om att lära tjejer att slåss utan i första hand om att ge dem verktyg så att de slipper. Det handlar om att låta tjejer OCH killar (och alla andra) få möjlighet att öva på hur man interagerar med varandra utan att kränka varandras integritet, vare sig fysiskt eller psykiskt. Det handlar om att lära pojkar att man faktiskt KAN säga “nej” när klasskamraterna tycker att det är roligt att kasta snöbollar eller “låtsasbråka”. Det handlar om att flickor lär sig att inte acceptera tillmälen som “h*ra” i korridorerna, utan att vänta sig till en vuxen för att få hjälp.

Sedan kan man naturligtvis inkludera tex ju-jutsu i dessa lektioner för att det är trevlig träning, men detta är en underordnad del. Slutligen: Fi vill inte – jag repeterar INTE – påstå att allt som är manligt är någons fiende. Det “typiskt maskulina” skadar många, inte minst män, men vi kommer aldrig ställa män mot kvinnor som olikheter på var sitt lag.

3. F! vill kvotera barnbidraget, kvotera bolagsstyrelserna, kvotera föräldraledigheten och kvotera bidragen till idrottsföreningar – bland annat.

* Absolut! All forskning tyder på att fäder önskar att de fick vara mer med sina barn, att mödrar förstör sin karriär genom att vara borta väldigt länge från jobbet, att jämställdheten i hemmet (vilket är DIREKT kopplat till antalet skilsmässor) blir bättre ju mer mannen är hemma under barnens uppväxt. Således – kvotera föräldraledigheten och det blir bättre. Det kommer en sammanfattning om forskningen hit till bloggen inom kort.

Barnbidragets kvotering har redan röstats genom av den moderata regeringen i mars i år. Fi vill bara att den ska gälla även barn som är födda före detta datum.

Kvotering till bolagsstyrelser missförstås ofta. Säg att en styrelse har 19 män. En ny post ska tillsättas. 9 män och en kvinna söker. Av dessa får 4 män och en kvinna absoluta toppbetyg. NU kommer man till kvoteringssituationen. Det finns lika bra män som kvinnor, man har ont om kvinnor i styrelsen – då väljer man kvinnan. Hade kvinnan INTE fått toppbetyg som de andra männen ska hon aldrig kvoteras in – kompetens ska alltid gå först. Detta är vad Fi vill, då det idag visar sig att männen är statistiskt mer benägen att välja en man till styrelsen, även om fler kvinnor söker och är kompetenta. Alla vill jobba med folk som påminner om sig själv, det är mänskligt! Fi vill komma runt denna “mänskliga faktor” som förstör för kvinnor i karriären.

Idrottsverksamhet: Lika många flickor som pojkar ska få glädje av kommunens pengar – jag förstår inte hur det kan vara något kontroversiellt?

4. F! vill ge papperslösa rätt till socialbidrag. Så tiggare och kriminella från hela världen ska alltså kunna komma till Sverige för att leva på Svenskarnas skattepengar?

* Vi pratar om de papperslösa som befinner sig i Sverige idag – inte de som eventuellt kan komma hit. Det handlar dessutom inte om att villkorslöst ge pengar åt någon så länge de vill utan motprestation, det handlar om att rädda de som lider i kylan med sin papperskopp utanför COOP idag.

5. FI vill totalt avskaffa försvaret. Istället ska kvinnorätts- HBTQ- och antirasistiska organisationer lösa alla konflikter internationellt. (Funkar ju jättebra att skicka homo-aktivister till Saudi-Arabien eller Uganda)

* Nej. Vi vill dra ner på försvaret från ca 50 till 40 miljarder per år, och satsa mer på preventivt arbete. Detta är något som uppmuntras av FN. Vi vill också att HBTQ-personer, kvinnor och personer utbildade inom anti-rasism ska vara representerade i fredsförhandlingar, då dessa personers perspektiv ofta glöms bort.

6. All kollektivtrafik ska vara gratis, inga bilar ska tillåtas i städerna och alla transporter ska ske med tåg och inte lastbil.

* Det var många “alla” och “inga” där! Vi vill att kollektivtrafiken ska bli gratis, ja. Detta är något som (MP) har verkat för i många år, och som (V) också verkar för i många kommuner. Vi håller med dem om att det skulle vara en bra idé för miljön och de fattigare i samhället om kollektivtrafiken vore billigare. Biltrafiken ska minskas i stadskärnorna – varför ska vi ha den där? Och om det går att transportera något med tåg istället för lastbil så är det väldigt bra, då koldioxidutsläppen faller som en sten då man kan göra detta byte.

7. Förskolan ska vara helt gratis och alla förskolor ska servera veganmat.

* En helt gratis förskola är en vision vi kommer att sträva efter, ja. Vi är mycket medvetna om att detta är en kostsam åtgärd, men vi har målet klart för oss – att inget barn ska missgynnas pga föräldrarnas ekonomiska situation. Hur lång tid det kommer att nå denna vision kan vi inte vara på, men planer för att nå detta måste börja formas redan nu.

De flesta förskolor serverar redan vegetarisk mat som ett alternativ. Vi vill att det ska fortsätta vara på det sättet, samt att man en dag i veckan enbart ska ha vegetarisk mat, för att uppmuntra barn att ta till sig dessa miljövänliga matalternativ. Det är bra för hälsan, bra för djuren och bra för miljön!

8. Helt fri invandring och öppna gränser. Det skapas redan ghettos på löpande band för att vi har en ansvarslös invandringspolitik, och dom har tänkt sig att man ska ta in minst tiodubbelt så många fler invandrare än vad Sverige redan gör? Välfärden skulle kollapsa totalt. Vi hade inte kunnat ta hand om någon, speciellt inte invandrare.

* Just ghetton är något vi helt vill komma bort från. Fi vill satsa på en mer långsiktig och integrerande invandringspolitik, med än bättre möjligheter att snabbt lära sig svenska, bättre möjligheter att snabbt komma ut i arbete. Ingen har talat om “tio gånger fler” invandrare; vår vision är dock att alla som flyr ska få en chans att stanna här om de behöver detta. Vi är inte naiva nog att tro att man kan öppna gränserna utan en noggrann organisering bakom, men vi vill att fler ska få chansen att bygga vårt samhälle. När man i partiprogrammet kan läsa om “öppna gränser” så är det i sammanhanget då vi pratar om “en öppen värld” där alla har öppna gränser. Om vi hade trott att man kunde släppa in folk utan att ta ansvar för hur det gick till, tror du att vi då samtidigt hade talat om satsningar på Migrationsverket?

9. Det här är bara några få utdrag från deras politik. Och vet du vad det absolut värsta av allting är? I hela partiprogrammet så finns det inte ett enda ord om hur F! ser på skatter och hur de kommer finansiera allt detta. Faktum verkar snarare vara att F! inte ens har råd att finansiera sin politik, så även om F! blev inröstade i riksdagen så hade dom inte ens kunnat genomföra sina idéer.

* Naturligtvis talar vi inte om ekonomi i partiprogrammet, det gör vi i vår ekonomiska rapport (http://feministisktinitiativ.se/ekonomisk-rapport-2014/). Där finns svar på alla frågor runt ekonomin.

Svar på “Hej alla som röstade Fi men glömde läsa partiprogrammet”. Vi har läst partiprogrammet, mer noggrant än du.

Någon skrev ihop ett dokument som sprids på sociala media, med vad personen anser vara Feministiskt Initiativs “dåliga” idéer. Följande punkter är alltså det som personen anser vara dåligt med partiprogrammet. Tänk vad bra partiprogrammet är om detta är vad som anses vara dåligt. Nå, jag och min partner har bestämt oss för att svara på alla punkter, en efter en. Några av svaren är helt eller delvis kopierade från Vardagsrasismen och Bomans text. Var så goda.

● BNP-måttet ska innefatta oavlönat hushållsarbete (s. 7)

Hushållsarbete ger idag inte lön och är inte heller pensionsgrundande. Det mesta obetalda hemarbetet utförs av kvinnor. Faktum är att kvinnor lägger ner ca en timme mer om dagen – varje dag! – på obetalt hushållsarbete, jämfört med män. (http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2013B14_BR_X10BR1401.pdf, sidan 38)

Genom att räkna in hur mycket oavlönat arbete som sker i hemmet (till exempel vård av äldre) så får vi ett ekonomiskt mått och kan därefter utjämna ojämställdheten på ett enklare sätt. Det handlar om att synliggöra arbetet och få in det i den ekonomiska kalkylen.

● Lagen om valfrihet ska avskaffas så att politiker får bestämma mer över människors vardag (s. 7)

Lagen om valfrihet (även kallad LOV) infördes under den borgerliga regeringen. I korthet innebär det att kommunen tvingas lägga ut driften av såväl hemtjänst som äldreboenden på upphandling, där privata bolag har rätt att vara med och buda om att ta över verksamheten. Tyvärr har detta i praktiken lett till ännu större fokus på kostnadsminskningar istället för vårdkvalitet. Upphandlingsprocesserna driver på en utveckling där personalen åläggs ännu större arbetsbelastning och sämre arbetsvillkor, inom såväl offentlig som privat verksamhet. Tanken var god, att man skall välja själv t.ex. vilket företag som skall ombesörja ens hemtjänst. Ett av problemen är att många äldre, särskilt sådana som inte har en väldigt aktiv och insatt familj, inte har möjlighet att själva sätta sig in i vad som faktiskt är bäst. LOV har helt eller delvis, tack vare vinstuttag lett till flera av de vårdskandaler vi haft de senaste åren (bl.a. Carema). Fi vill avskaffa Lagen om valfrihet då vi har sett att den inte samtidigt förmår garantera kvaliteten i välfärden och minska segregeringen; Det gäller både äldreomsorg, sjukvård och skola. Fi tycker att överskott inom välfärden skall återinvesteras i verksamheten eller återbetalas till stat och kommun. Vi tycker att skattepengar avsedda för skola, vård och omsorg skall komma verksamheterna till gagn och inte landa i riskkapitalisters och privata aktieägares fickor. Privata aktörer är under dessa premisser välkomna på marknaden. En majoritet av Sveriges befolkning är emot vinster i välfärden: http://www.svt.se/nyheter/sverige/massivt-motstand-mot-valfardsvinster

● Arbetsmarknadsstatistiken ska ersättas av ”beräkningsgrunder som synliggör kvinnors villkor” (s. 8)

Ja. Kvinnor missgynnas idag på arbetsmarknaden. De har svårare att bli kallade till arbetsintervjuer, de får lägre lön med samma meriter, de utför mer obetalt hemarbete, de är överrepresenterade inom lågavlönade yrken osv. (För källor, se tidigare blogginlägg). Allt det här är saker som behöver tas hänsyn till. Hänvisar i övrigt till punkten om BNP och oavlönat hushållsarbete.

● En uppförandekod för arbetsmarknaden ska upprättas (s. 9)

Denna kod gäller inte uppförande som i “snyggt klädd och vårdat språk” utan i krav på alla arbetsgivare att redovisa hur de arbetar för att få en arbetsplats där alla trivs och hur de arbetar för att inkludera olika sexuella läggningar, könsidentiteter etc.

● Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön införs på alla arbetsplatser (s. 10)

Tidigare arbetade vi mer än åtta timmar per dag, sex dagar i veckan. När det skulle ändras trodde många att samhället skulle rasa samman, det gjorde det inte. Moderaterna, t.ex, har varit emot lagstiftning om kortare arbetstid 1957 och 1970. De har också vid införandet av varje semestervecka (1938, 1951, 1963 och 1976) sagt i riksdagen att vi inte har råd. Moderaterna har haft fel varje gång.

Glöm inte heller att sex timmars arbetsdag skapar fler jobb, det vill säga fler människor kan arbeta i stället för att få bidrag och gå arbetslösa, människor som i dag är deltidssjukskrivna får en ökad möjlighet att arbeta heltid. Människor som jobbar betalar skatt, är i regel friskare och ligger inte samhället till last eftersom de tjänar sina egna pengar.

● Positiv särbehandling ska införas i arbetsliv och utbildningsväsen så att personer med sämre kvalifikationer ska kunna tilldelas tjänster och studieplatser pga. att de tillhör en viss grupp (s. 10)

Fi vill införa kvotering som i positiv särbehandling. Det betyder att om valet står mellan två likvärdiga, lika kvalificerade personer skall arbetsgivaren anställa/anta den person som är underrepresenterad på arbetsplatsen/utbildningen. Exempelvis en man i ett kvinnodominerat område, en mörkhyad på en arbetsplats med nästan bara vita osv. Det handlar alltså inte om att någon med sämre kvalifikationer skulle få förtur. För detaljer, se mitt inlägg om kvotering.

● Andra anställningsformer än fast anställning på heltid ska avskaffas (s. 10)

Feministiskt Initiativs ståndpunkt är att alla skall ha rätt till fasta anställningar baserade på heltidstjänster. Ett arbete på heltid är en självklarhet inom de mansdominerande sektorerna medan deltidsanställningarna är satta i system i de kvinnodominerade sektorerna. En stor andel kvinnor arbetar deltid, många av dem ofrivilligt, eftersom de inte får mer arbetstid hos sin
arbetsgivare. Feministiskt initiativ vill verka för att alla, både kvinnor och män, skall ha rätt till heltid och möjlighet till deltid.

● Försäkringsbolag ska inte få ha högre premie för riskgrupper om riskgruppen är kvinnor (s. 11)

Falskt. Fi vill att pensionsbolag inte ska få ha högre premier för kvinnor bara för att de förväntas leva lite längre än män.

● Staten ska lägga sig i företags verksamhet och tvinga dem att anställa fler om staten anser att det är nödvändigt (s. 11-12)

Bomans svar: När SAAB gick i konkurs tyckte alla att staten skulle rädda dem, antingen får staten lägga sig i eller så får den det inte.
Mitt svar: Jag hittar inte detta i partiprogrammet. Däremot vill Fi att företag som uppvisar ett kontinuerligt behov av vikarier skall tvingas ordna en vikariepool med fast anställda vikarier för att öka tryggheten på arbetsmarknaden.

● Arbetslöshetsersättningen ska vara på maxnivå utan tidsbegränsning (s. 12)

Bomans svar: Tänk vilken fart det skulle bli på tex Arbetsförmedlingen då. Och människor skulle få jobb.
Mitt svar: Fi är emot dagens system där människor skall “straffas för sin arbetslöshet”, tvingas utföra hittepåjobb (fas 3) och riskera att bli utförsäkrade. Ett av Fis förslag är att slå ihop A-kassa, sjukförsäkring och socialtjänstens ekonomiska bistånd till en samlad social försäkring med garanterad lägstanivå. Ingen ska falla mellan stolarna i trygghetssystemen.
Om man ser på de andra partierna, så vill både S, MP och V ta bort den nuvarande 550 dagars-gränsen på a-kassan.

● Kvinnor ska få lättare att beviljas banklån för dåliga affärsidéer (s. 12)

Idag beviljas kvinnligt företagande lån i mindre utsträckning än män och summorna de får låna är betydligt mindre. (http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/kvinnors-foretag-far-mindre-lan_7120743.svd, http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/article1905582.svt, http://www.kollega.se/bankerna-missgynnar-kvinnliga-foretagare)
Christina Franzén är vd för Näringslivets ledarakademi. Hon menar att män går i spetsen för traditionellt företagade. Yrken som är vårdrelaterade, eller har med hälsa att göra exempelvis, är lite nyare. Det gör att det finns mindre kunskap kring dessa yrken – därför har kvinnor svårare att få stöd. Förundersökningar som Tillväxtverket låtit göra inför arbetet med strategin visar att det finns en brist när det gäller att stötta kvinnor som vill starta nya företag.

Du gör även värderingen att kvinnors affärsidéer är dåliga (underförstått sämre än mäns), det är din åsikt och inte ett objektivt fakta. Det vi vet, som absoluta fakta, är att kvinnor idag har mycket svårare att få banklån till sina affärsidéer och att de får mindre pengar när de väl beviljas lån, än vad män får. Alltså vill vi i feministiskt initiativ öka kvinnors möjligheter att beviljas banklån för att göra det rättvist – för att i sin tur öka jämställdheten inom arbetsmarknaden.

● Vid större regionalutvecklingsprojekt ska minst hälften av pengarna tilldelas kvinnor (s. 12)

Rätt självklart. Senast jag kollade så bodde och verkade ca 50 % kvinnor i vårt samhälle och de är precis lika driftiga som männen. Konkurrens skall vara konkurrens på lika villkor.

● Fler än två personer ska kunna ingå äktenskap (s. 14)

Fi ska utreda om äktenskapsbalken och sambolagen kan ersättas av en ny samlevnadsbalk där två eller flera personer som lever ihop och kan antas ha gemensam ekonomi och gemensamt ägande ska kunna ingå samlevnad. Lars Gårdefelt hänvisar till de många olika familjekonstellationer som nu finns och som saknar rättsligt skydd.
– Många lever i en juridisk utsatthet, det är inte bara regnbågsfamiljer. Jag känner till en ensamstående mamma med cancer. Hon har turen att ha sin ensamstående barnlösa syster som en andra förälder. Men den nuvarande lagen ger inte två syskon rätt att vara vårdnadshavare.
Som Gudrun Schyman skriver: De som vill gifta sig kommer naturligtvis att också i fortsättningen göra det, i de former de själva väljer; religiösa ceremonier, borgerliga förrättningar eller andra former för att hylla kärleken.

● Skolor och förskolor som inte har ett HBTQ-perspektiv ska förbjudas (s. 16)
Föbjudas nej, men Fi vill verka för att alla skolor har ett hbtq perspektiv. Det innebär t.ex. att barnen lär sig väldigt grundläggande aspekter av vad det innebär att vara t.ex. homosexuell. Trots allt estimeras mellan 5 och 10% av Sveriges befolkning vara annat än heterosexuella cispersoner. Det är mer än ett barn i varje klass. Bl.a. därför kan det vara bra att det inte osynliggörs t.ex. att man som kille kan gilla killar eller att man kan födas i en kropp som känns som det andra könet utan att man själv för den skull är konstig eller fel. Att lyfta de här frågorna på en lämplig nivå för barnen kan också vara ett utmärkt sätt att förebygga mobbning.

● Undervisning i klimatkunskap införs i förskolan (s. 16)

Vi vill att barnen skall växa upp till ansvarstagande vuxna som vet hur en kompost fungerar och hur man sopsorterar. Barnen kommer att tacka dig när de växer upp och har en planet som går att bo på.

● Förskolan ska bli avgiftsfri (s. 16)

En helt gratis förskola är en vision vi kommer att sträva efter, ja. Vi är mycket medvetna om att detta är en kostsam åtgärd, men vi har målet klart för oss – att inget barn ska missgynnas på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Hur lång tid det kommer att nå denna vision kan vi inte svara på, men planer för att nå detta måste börja formas redan nu.

● Alla skolor och förskolor måste ha köttfria måndagar (s. 16, 17)

De flesta förskolor serverar redan vegetarisk mat som ett alternativ. Vi vill att det ska fortsätta vara på det sättet, samt att man en dag i veckan enbart ska ha vegetarisk mat, för att uppmuntra barn att ta till sig dessa miljövänliga matalternativ. Det är bra för hälsan, bra för djuren, det är billigare för kommunerna och bra för miljön!

● Alla grundskolor måste undervisa i feministiskt självförsvar (s. 17)

Självförsvar behöver inte vara fysiskt, precis som ett övergrepp kan vara psykiskt. I en värld där var femte kvinna utsatts för våldtäkt kanske det inte är så dumt? Feministiskt självförsvar handlar om jämställdhet, inte om att lära tjejer att slåss utan i första hand om att ge dem verktyg så att de slipper. Det handlar om att låta tjejer OCH killar (och alla andra) få möjlighet att öva på hur man interagerar med varandra utan att kränka varandras integritet, vare sig fysiskt eller psykiskt. Det handlar om att lära pojkar att man faktiskt KAN säga “nej” när klasskamraterna tycker att det är roligt att kasta snöbollar eller “låtsasbråka”. Det handlar om att flickor lär sig att inte acceptera tillmälen som “h*ra” i korridorerna, utan att vänta sig till en vuxen för att få hjälp.

Sedan kan man naturligtvis inkludera tex ju-jutsu i dessa lektioner för att det är trevlig träning, men detta är en underordnad del. Slutligen: Fi vill inte – jag repeterar INTE – påstå att allt som är manligt är någons fiende. Det “typiskt maskulina” skadar många, inte minst män, men vi kommer aldrig ställa män mot kvinnor som olikheter på var sitt lag.

● Skoldagens längd i både grundskola och gymnasium ska begränsas till högst sex timmar och läxor och betyg innan gymnasiet ska avskaffas (s. 17, 20)

Detta är helt i linje med att även arbetsdagen skall bli sex timmar lång. Skolan måste ta ett större ansvar för sitt uppdrag, bl.a. genom att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap under skoltiden. Tyvärr har barn i Sverige idag inte samma förutsättningar hemma. Någon kanske har högskoleutbildade föräldrar med mycket fritid som lätt kan hjälpa till med läxor i flera timmar varje dag medan andra barn har föräldrar som arbetar hela kvällarna och inte har möjlighet att hjälpa till med läxor eller har en stökig hemmiljö med många syskon och ingen lugn och ro till läxläsning. Vi måste inse att klassklyftor ger barn olika förutsättningar och därför anpassa skolan så att barnen kan fullgöra sina uppgifter där. På så sätt minskar vi även klassklyftor i kommande generationer.

● Veganmat ska införas på alla skolor (s. 17)

Nej, veganmat bör kunna erbjudas till dem som vill ha. Veganmat fungerar även för personer som inte tål laktos, mjölkprotein, ägg, fisk, skaldjur eller av olika anledningar undviker fläsk- eller nötkött. På så sätt kan antalet specialkoster minskas.
Däremot vill Fi införa en vegetarisk dag i veckan. De flesta förskolor serverar redan vegetarisk mat som ett alternativ. Vi vill att det ska fortsätta vara på det sättet, samt att man en dag i veckan enbart ska ha vegetarisk mat, för att uppmuntra barn att ta till sig dessa miljövänliga matalternativ. Det är bra för hälsan, bra för djuren och bra för miljön!

● Yrkesutbildningar ska ge universitetsbehörighet (s. 18)

Hur vi lär oss saker skiljer från människa till människa. Någon är teoretiker och någon vill och behöver göra saker praktiskt. Om yrkesutbildningar gav universitetsbehörighet skulle unga inte straffas för sitt gymnasieval senare och tvingas kämpa för en plats på komvux.

● Alla universitetsutbildningar måste ha ett HBTQ-perspektiv (s. 19)

Ja, det borde vara en självklarhet att alla skall ha samma rättigheter, oavsett sexuell läggning eller könstillhörighet. För att alla skall känna sig inkluderade och trygga måste människor utbildas. Så enkelt är det.

● Ämnet klimatkunskap ska bli obligatoriskt på alla universitetsutbildningar (s. 19)

Om vi vill ha ansvarstagande vuxna som vet hur en kompost fungerar och hur man sopsorterar så måste vi utbilda människor i klimatkunskap. Även vuxna vill ha en planet som det går att bo på.

● Ett tredje kön införs och man ska kostnadsfritt och utan några som helst krav kunna byta (juridiskt) kön (s. 22, 30)

”Vi vill att människor fritt ska kunna definiera och uttrycka sitt kön samt ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Dagens uppdelning av alla människor i kvinnor och män stämmer inte överens med verkligheten”, skriver en av Fis talespersoner Sissela Nordling Blanco. När hon säger det speglar hon RFSL:s ordförande Ulrika Westerlund som säger följande: “Det är positivt så klart att det öppnas upp för ett tredje juridiskt kön. Det finns personer som inte identifierar sig vare sig män eller kvinnor och som hela tiden upplever problematiska situationer där man till exempel har ett juridiskt kön som ifrågasätts.”
Fi har själva skrivit mycket bra på ämnet.
Feministiskt Initiativ är inte ensamma om att driva den här frågan. Inför valet har Vänsterpartiet och Miljöpartiet sagt att de är positiva till att införa ett tredje kön. Folkpartiet och Socialdemokraterna vill utreda frågan.

● Toaletter, omklädningsrum, fängelser, etc. för transpersoner måste finnas (s. 22, 30)

På offentliga platser skall alla kunna vistas på lika villkor. Därmed skall det finnas möjlighet för transpersoner att tryggt gå på toa, byta om etc. Här har vissa argumenterat för den stora kostnaden det skulle innebära att installera nya toaletter. Jag har ett relativt billigt förslag: Där det inte möjligt att installera ett extra badrum kan en t.ex. byta ut skyltarna med en kvinno-respektive manssymbol mot en skylt där det står “Toalett”. Det är kanske inte alltid såhär enkelt, men ofta kan det vara precis så enkelt att inte utesluta en i samhället redan utsatt grupp.

● Minderåriga ska få göra (fysiskt) könsbyte (s. 22, 30)

Fi skriver såhär: Fi ska verka för att minderåriga ska få byta juridiskt kön och få könskorrigerande vård efter sedvanlig utredning. Se denna fantastiska TED-video som en läkare (endokrinolog!) gjort om forskningen på ämnet: https://www.youtube.com/watch?v=rzbtSeVZeEE

● Möjligheten att avskaffa (juridiskt) kön helt och hållet ska utredas (s. 23)

Det Fi skriver är att de ska verka för att i positiv anda utreda möjligheterna för att avskaffa av de juridiska könen och ta fram nya rutiner för att upprätthålla och öka jämställdhetskartläggningar.

● Alla lärare måste gå en utbildning i ”alkoholens roll ur ett könsmaktsperspektiv” (s. 24)

Inte bara lärare utan alla inom social omsorg. Detta för att se hur alkohol påverkar personer olika pga kön då drickandet ofta ser olika ut och en också tål alkohol mer eller mindre beroende på kroppsstorlek och metabolism mm. Som ett sätt att ge bättre och mer korrekt hjälp.

● Informationsplikten för HIV ska avskaffas (s. 25, 31)

Det står att vi ska verka för att demoniseringen av HIV-positiva ska minska, och ett led i detta är att inte isolera dem. Det handlar om människovärde. Dagens lagstiftning gör även att många drar sig för att testa sig och det förekommer även tvångsvård. Fi vill i stället öka resurserna till HIV-preventivt arbete, sexualundervisning, kondomanvändning och jämställdhet.

● Sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatoriskt i förskolan (s. 27)

Fi skriver att de “kräver att alla elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet får återkommande sex och samlevnadsundervisning. Undervisningen ska ta utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv och inkludera gränssättning som tema.” Genom att neutralisera samtal om kropp och sex skapas bättre förutsättningar för ett öppet förhållande till sig själv och omvärlden. Det kan t.ex. handla om varje persons rätt till sin egen kropp, att ge barnen ett namn på sitt könsorgan (t.ex. det relativt nya ordet “snippa”), att alla ser olika ut, bäbisar, kroppslig integritet mm. Alltså att barnen på ett naturligt sätt får verktyg att prata om sin kropp på en nivå som är lagom för deras utvecklingsnivå.

● Alla ”grupper som tar samhällsbyggande beslut” ska bestå av exakt hälften kvinnor och hälften män (s. 42)

I enlighet med tanken att de som beslutar över samhället skall representera samhället.

● Alla utbildningar och all offentlig service ska finnas exakt överallt i hela landet (s. 43)

– ”Exakt överallt” är väl en tolkning som blir en smula komisk, men att ha nära till skola och offentlig service är rätt smidigt. Utbildning skall finnas inom rimligt avstånd oavsett var i landet en bor, lika så offentlig service såsom vårdcentral eller äldreomsorg.

● 15-minutersprincipen ska lanseras* (s. 42)

En princip som säger att samhället i möjligaste mån skall byggas och planeras så att tillgång till förskolor, grundskola, affärer etc skall finnas inom 15 minuters resväg. Tanken är alltså inte att bygga om städer som redan finns, om någon trodde det, utan att använda sig av tillgänglighetsprincipen vid samhällsplanering och samhällsbygge.

● Reklam (ej bara sexistisk reklam utan all form av reklam) ska inte förbjudas helt men kraftigt begränsas (s. 43)

Fi ska verka för att en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam införs. Fi vill också verka för en lagstiftning som kraftigt begränsar reklam och istället upplåter plats åt samhällsinformation och kultur på offentliga utrymmen.

● Inkomster upp till 100.000 kr ska vara skattefria, men bara om man jobbar med kultur (s. 45)

De flesta i det här landet tycker att det är bra att vi har konst, men få vill betala för det. Dagens konstnärer har det otroligt svårt att gå ihop ekonomiskt, och nästan ingen kan försörja sig enbart på sitt konsnärsskap. Antingen måste man jobba extra, eller så får man falla tillbaka på socialbidrag när det går dåligt.

Om vi är överens om att konst är något vi vill ha i samhället – vilket Fi har beslutat sig för att det sannerligen är – så behöver vi på något sätt göra konst lönsamt för de som skapar den. Tidigare om åren har man gett bidrag (tex “Statlig inkomstgaranti för konstnärer” som funnits i många år, började fasas ut 2010) och projektpengar för att hålla konsten vid liv. Man har också sänkt momsen enligt vissa specialregler vid konstevenemang.

Det intressanta med en skattelättnad är skillnaden mot bidrag. En skattelättnad kan en konstnär bara åtnjuta om hen faktiskt producerar konst för 100.000 kr som någon vill köpa. Det innebär att ett diskret krav på motprestation som är alla till gagn.
Skattelättnad upp till 100.000 kr skulle kosta staten max 22884 kr/år per konstnär som presterar konst för denna summa, och samhället skulle i utbyte få konst som någon faktiskt ansett är värd att köpa. Det kommer inte att ruinera oss det minst, men det kommer att uppmuntra till en produktiv konstmiljö i landet. Vi kan tex börja att använda de 17 miljoner som förut gick till inkomstgarantin för konstnärer för att finansiera detta.
PS: Om författaren arbetar inom någon slags företag, sitt eget eller andras, så kommer denna utgift för staten dessutom att halveras varje månad pga arbetsgivaravgiften.

● Sverige ska ha en kvinnlig proffsliga inom ishockey (s. 46)

Sverige är bland de bästa i världen på hockey, manlig som kvinnlig, det borde vara självklart att både kvinnor och män skall ha en proffsliga. Senast i år kom det en artikel om en professionell hockeyspelare som, pga sin könstillhörighet, inte kunde spela hockey professionellt och leva på det. Om en går in på hemsidan “Hockeysverige“, så måste en gå in under kategorin “mer” för att hitta “Damhockey” och “Riksserien”, kvinnliga hockeyspelare har alltså inte ens en egen kategori. Precis som i allt annat så borde principen gälla att ungefär lika mycket av statens pengar skall komma män som kvinnor till gagn eftersom kvinnor och män är ungefär lika många.

● Inkomstskatten ska sänkas (s. 47)

“… Samtidigt som skatt på miljöfarlig verksamhet ökar”. Snälla, läs hela meningen tack.

● Sveriges energiförsörjning ska vara 100 % förnyelsebar, och ingen större utbyggnad av vattenkraften får göras (s. 48)

Fi har målet att verka långsiktigt för utfasandet av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara energikällor. Vattenkraften får byggas ut men då med noga tagen hänsyn till ekosystemet. Det här borde inte över huvud taget vara en kontroversiell fråga.

● Alla nybyggen av motorvägar ska stoppas (s. 49)

Det stämmer. Fi vill i stället verka för främjandet av t.ex. tågtrafiken, för miljöns skull. Här har Fi helt enkelt samma inställning som Miljöpartiet, som skriver att de vill föra över investeringar till den hållbara infrastruktur som järnvägar, som används av mest kvinnor, från den ohållbara infrastruktur, som motorvägar, som används mest av män. Även V vill att inkomsterna från bl.a. trängselskatten skall gå till att utöka kollektivtrafiken och inte till motorvägsbyggen.

● Transporter med lastbil ska försvåras till förmån för båt och tåg (s. 49, 79)

Fi skriver att de ska verka för att järnvägen får en hög prioritet inom transportsektorn. De nämner inte båtar. Anledningen är att miljön mår bättre av det.

● Kollektivtrafiken ska bli avgiftsfri (s. 49)

Att göra kollektivtrafiken gratis för alla invånare i respektive stad skulle göra att staden mindre uppdelad, människor med lägre inkomster skulle enklare kunna röra sig fritt. Det skulle även främja miljön. Därför vill Fi verka mot det målet.

● Det ska bli förbjudet att bygga externa köpcentrum (s. 49)

Tanken är att förhindra nybyggnation av externa köpcentra eftersom det krävs att en har bil för att ta sig dit och Fi vill gå ifrån biltvånget och i stället främja gång- och cykeltrafik i möjligaste mån. Staden blir också mer intressant att leva i om bebyggelsen blandas.

● Genmodifierad mat ska totalförbjudas (s. 50)

Fi har skrivit att de vill verka för ett förbud, ja. Däremot öppnar de upp för att deras ställningstagande kan komma att ändras. Personligen är jag kluven i frågan, då det inte går att bortse från försiktighetsprincipen. Mer info.

● Djur på cirkus ska förbjudas (s. 51)

Ja Fi anser, i enligthet med bl.a. organisationen Djurens rätt, att det är djurmisshandel.

● Positiv särbehandling ska tillämpas inom rättsväsendet (s. 53)

”Fi ska verka för att positiv särbehandling kan användas som ett verktyg för att uppnå bättre representativitet i rättsväsendet”.

Boman skriver: “I praktiken kan det innebära att till exempel transpersoner, människor som utövar BDSM och funkisar får en naturlig plats. Dessa personers livssituationer syns dåligt i dagens rättsväsende. Ni vet alla hur det gick i den omdiskuterade domen i Skåne, där en man hävdade att kvinnan hade sagt nej, men trodde att det var en del av leken/sexet. Om personer med kunskap om BDSM hade varit representerade, eller tillfrågade om expertis, skulle de genast ha ställt frågan ”Om nu inte nej betydde nej, vad hade ni då för stoppord?”. Dagens rättsväsende är inte rättssäkert på flera områden.”

Vad gäller positiv särbehandling så är det ett ypperligt verktyg för att se till att t.ex. kvinnor som är ungefär hälften av befolkningen även skall inneha ungefär hälften av makten. Se gärna mitt inlägg om kvotering.

● Möjligheten att helt avskaffa fängelsestraff ska utredas (s. 54)

Feministiskt initiativ vill förbättra levnadsvillkoren på låsta institutioner för att skapa en mer human miljö som ger bättre förutsättningar för den som blir inlåst. Många intagna vittnar om att de inte har tillgång till livsnödvändig vård som de har rätt till, så som hormon-, insulinbehandlingar och missbruksvård. Det utsätter personer som är inlåsta för hälsofara. Feministiskt initiativ tror att fängelsemiljöer så som de är utformade idag delvis bidrar till att öka risken för upprepad brottslighet. Därför vill de UTREDA om det finns andra lösningar. De skriver i partiprogrammet att en sådan utredning “bör ta avstamp i forskning kring vad som förhindrar brott och återfall i brott samt titta internationellt på hantering av personer som begått brott”. Precis som i allt annat är de extremt vetenskapliga och faktabaserade, vilket är bland det jag tycker om mest med partiet.

● Upphovsrätten ska avskaffas (s. 54, 71)

Fi vill göra kultur mer lättillgängligt och menar på att de som vill åberopa sin upphovsrätt får vara delaktig i att finna enkla vägar för folket att ta del av kulturen.

● Alla som uppehåller sig i Sverige, oavsett medborgarskap, ska ha rösträtt (s. 57)

Nej. Däremot skall alla som varit folkbokförda i sverige i minst 3 år få rösta i riksdagsval och de som varit folkbokförda i Sverige i minst 3 månader ska få rösta i kommunalval.

● Personer som befinner sig illegalt i Sverige ska ha rätt till försörjningsstöd (s. 63)

Papperslösa skall ha rätt att överleva, ja.

● Fri invandring, bortsett från arbetskraftsinvandring (s. 63, 65)

Boman skriver: “Minns du vad du läste i skolan, om den stora utvandringen till Amerika på 1800-talet? En miljon svenskar lämnade landet för att skapa sig en framtid på en annan plats. Då var Sverige en dålig plats att leva på, nu är läget tvärt om. Se det som pay back för mänskligheten!”

Det är dock falskt att detta inte skulle gälla arbetskraftsinvandring. Fi vill ha fri invandring även för arbetare. De som lovas jobb skall få stanna även om jobblöftet inte infrias. Arbetsgivare som inte håller sitt löfte om jobb skall kunna straffas.

Fi vill satsa på en mer långsiktig och integrerande invandringspolitik, med än bättre möjligheter att snabbt lära sig svenska och bättre möjligheter att snabbt komma ut i arbete. Vår vision är att alla som flyr ska få en chans att ha någonstans att stanna om de behöver detta, för detta behövs internationellt samarbete. Vi är inte naiva nog att tro att man kan öppna gränserna utan en noggrann organisering bakom, men vi vill att fler ska få chansen att bygga vårt samhälle. När man i partiprogrammet kan läsa om “öppna gränser” så är det i sammanhanget då vi pratar om “en öppen värld” där alla har öppna gränser.

● Utvisning ska avskaffas, även för mycket allvarliga brott (s. 64)

Boman skriver: “Se hela planeten, vi är ett folk, en grupp människor. Att utvisa en person som har gjort något brottsligt är bara att skjuta på problemet, och när du tänker efter, vad tror du att den människan ska göra när den har utvisats? Tänk sedan på vad det kommer att leda till för deras landsmän, och vad deras landsmän kommer att vilja göra då. Fly. Vart tror du att de flyr då? Jag tror att du förstår vad jag försöker komma till och varför ditt argument säger emot sig självt.”

● Alla vapen (inklusive bland annat pistoler) ska avskaffas globalt (s. 67)

Vapen möjliggör väpnade konflikter. I stället för militär upprustning vill Fi ha ett aktivt nedrustningsarbete, stopp för vapenexport samt omställning av krigsmaterielproduktion till civil produktion. Jaktvapen nämns inte i texten.

● Försvaret ska avskaffas (s. 67)

Fi är tydliga med att de vill behålla krisberedskap och skydd vid naturkatastrofer samt behålla (och utveckla) det förebyggande arbetet inom försvaret. Det de vill är att dra ner budgeten, preliminärt med 10 Miljarder kronor per år.

Försvaret kostar idag 47 Miljarder kronor per år (Sveriges budgets 7:e största post). Sveriges Överbefälhavare har gått ut i media och berättat att vårat försvar kan skydda oss i bara några dagar (inte ens en vecka). Det är alltså vad vi får för pengarna. I stället för att, som vissa partier vill, utöka försvaret (så att vi kan skydd oss i 2 veckor?) så ser Fi det som rimligt att faktiskt dra ner på den offensiva budgeten och satsa mer på krigsförebyggande arbete. De där 10 miljarderna kronor per år kan gå till så många bättre saker, t.ex. förebyggande mot våld i hemmen som är en realitet idag till skillnad från krig som är ett potentiellt hot i framtiden (som vi ändå inte ens med dagens budget kan försvara oss mot ändå).

Veronica Svärd har skrivit en utmärkt artikel på ämnet.

I stället för militär upprustning vill Fi alltså ha ett aktivt nedrustningsarbete, stopp för vapenexport samt omställning av krigsmaterielproduktion till civil produktion. Det är en långsiktig och hållbar syn på försvaret och det är en av de starka anledningarna till att jag röstar på Fi.

● Konflikter ska i stället lösas av bland annat HBTQ-organisationer (s. 68)

Nej, konflikter skall lösas av kunniga diplomater och FN. Det Fi vill är att bla HBQT-organisationer skall få ge input i förhandlingarna för att slå vakt om allas rättigheter.

● Män ska omskolas för att ändra sitt konsumtionsmönster (s. 79)

Formuleringen “omskolning av män” var ogenomtänkt. Andra kön som har konsumtions- och transportmönster som påverkar vår miljö negativt borde inte ha exkluderats.

Zandra Bergman (Fi) har gjort ett uttalande i ärendet, för att förklara hur tangegångarna gick då punkten utformades:
”Män lämnar större ekologiska fotavtryck än kvinnor. Detta beror till stor del på att män genom sina konsumtions- och transportmönster belastar naturen på ett helt annat sätt än vad kvinnor gör. Genom att upplysa män och andra personer om att jordens resurser inte räcker till kan vi bidra till att ändra beteenden, som i slutändan gynnar oss alla”

Punkten kommer att formuleras om till nästa version av partiprogrammet, så att ingen person som belastar miljön missar chansen till information runt miljömedvetenhet – oavsett personens könstillhörighet.

● Tyvärr framgår det inte av partiprogrammet vad 15-minutersprincipen innebär men det verkar som att ingen ska ha längre än 15 minuter till arbete, förskola, affär etc. Hur detta ska uppnås förklaras dessvärre inte.

Via stadsplanering. Det är en princip som säger att samhället i möjligaste mån skall byggas och planeras så att tillgång till förskolor, grundskola, affärer etc skall finnas inom 15 minuters resväg.

● Dessvärre nämns inget om hur allt det här ska finansieras men jag är ganska säker på att om vi höjer skatten till 120-130 % får vi nog med de viktigaste sakerna i alla fall.

Naturligtvis talar vi inte om ekonomi i partiprogrammet, det gör vi i vår ekonomiska rapport (http://feministisktinitiativ.se/ekonomisk-rapport-2014/). Där finns svar på alla frågor runt ekonomin.

Feministiskt Initiativ for the win.

Eftersom det här var de punkter som personen tyckte var dåliga och vi nu svarat på alla så räknar jag med den personens röst i valet. Tack på förhand.