Argument för individualiserad föräldraförsäkring – fördjupning och källor

*Vad innebär en individualiserad föräldraförsäkring?

En individualisering av föräldraförsäkringen innebär att hälften av månaderna vigs åt respektive förälder. I en tvåsamhetsrelation betyder det idag 8 månader var. I dag är endast 2 månader vigda åt respektive förälder – resten gör föräldrarna upp om själva. Ensamstående föräldrar får alla föräldrapenningdagar även vid en individualisering, eftersom föräldraförsäkringen inte är knuten till det biologiska föräldraskapet, utan till vem/vilka som är vårdnadshavare. [1]

I dag tar män ut 24 procent av föräldrapenningdagarna, kvinnor 76 procent. [2] Med den takt pappors föräldraledighetsuttag har ökar de senaste åren dröjer det ytterligare 60 år innan vi har ett jämställt uttag. Mäns uttag av ledighet för vård av barn vid banets sjukdom (VAB) är lika lågt idag som år 1989, dvs ca 30% av VAB-dagarna. [15]

Det mesta tyder på att homosexuella par är mer jämställda än heterosexuella dito [3] [3.1] [3.2] Jag utgår därför, som primär premiss för diskussonen, från den ojämställdhet som reproduceras i hetero-förhållanden.

Föräldraledighet bloggbild (2)

*
Familjens ekonomi och kopplingen till uttag av föräldraledighet

Den vanligaste anledningen en får höra till att kvinnorna är hemma och att männen jobbar mer är för att “man inte har råd” att låta mannen vara hemma.

För de flesta familjer stämmer det dock inte att de förlorar ekonomiskt på att mannen är föräldraledig, då jämställdhetsbonusen från Försäkringskassan gör att en medelfamilj idag får 1000 kr extra per år genom att dela föräldraledigheten lika istället för att låta kvinnan vara borta mer från arbetet. [4] [4.1] [4.2] [4.3]

En stor statlig oberoende utredning har utförts för att utreda vad som egentligen är orsaken till det ojämna uttaget av föräldrapenning. Det visade sig att de gånger kvinnan var den som tjänade mer i ett förhållande så stannade hon ändå hemma mer med barnet. Utredningen sammanfattades såhär:
“När mamman har en hög inkomst som samtidigt utgör en majoritet av den totala hushållsinkomsten är det möjligt för familjen att avvara en betydande del av hennes inkomst för att hon ska vara hemma en längre tid. När papporna är i motsvarande situation är paren i låg utsträckning beredda att avvara hans inkomst. Detta ifrågasätter de ofta förekommande argumenten om att det är mäns höga inkomster i sig och deras stora andel av hushållsinkomsten som är anledningen till avsaknaden av jämställdhet i föräldrapenninguttaget. Huruvida du är mamma eller pappa är av större betydelse för hur ditt föräldrapenninguttag ser ut än vilken inkomst och andel av hushållets inkomst som du har. Slutsatsen som kan dras från detta är att kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig.” [4.4]
Det är alltså fyra oberoende analytiker på statliga avdelningen för Analys och Prognos som skrivit detta, och inte några feministiska författare.

Försäkringskassan når samma slutsats i sin rapport ”De jämställda föräldrarna”. [17]

Kön är alltså viktigare än ekonomi när föräldrar delar upp ledigheten sinsemellan. När mamman tjänar mer har familjen råd med att hon stannar hemma, men när pappan tjänar mer upplever sig familjen inte ha råd med att han är hemma. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan finns det naturligtvis familjer som förlorar ekonomiskt på att pappan är hemma. Då kan en fråga sig om ekonomin skall vara det enda avgörande under de, statistiskt sett, få småbarnsåren. Är det verkligen rimligt att man systematiskt skall välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är det som händer idag. Alla säger att de väljer utifrån sin familjs enskilda förutsättningar. Ändå väljer en stor majoritet av alla familjer att låta mamman vara hemma med barnen. [2] [15]

Så hur påverkar föräldraledigheten jämställdheten i hemmet och på arbetsmarknaden?

*
Kvinnors lön och karriärsmöjligheter

En rapport av fyra statliga myndigheter [6] [7.1] har kommit fram till att att unga kvinnor och män har väldigt liknande förutsättningar på arbetsmarknaden tills de blir föräldrar. Eftersom kvinnorna i större utsträckning tar ut föräldraledighet, stannar hemma för att vårda sjukt barn, jobbar deltid och därmed har en högre frånvaro än männen, missgynnas dock kvinnorna av arbetsgivarna under åren då de är småbarnsföräldrar. Nästan var tredje kvinna har vid en anställningsintervju fått frågan om hon tänker skaffa barn inom den närmaste tiden. [18] Småbarnsmammor har små möjligheter att höja sin kompetens och lön eller att byta jobb, vilket män med barn däremot har möjlighet att göra. Män med barn har till och med en starkare anknytning till arbetsmarknaden än de utan barn. När barnen väl är vuxna har kvinnorna svårt att ta igen männens försprång på arbetsmarknaden. [7]

I den statliga utredningen “Reformerad föräldraförsäkring – kärlek, omvårdnad, trygghet” gjordes redan 2005 en koppling mellan skillnaderna i löneutveckling, möjligheter till fast heltidsanställning och karriärmöjligheter mellan kvinnor – såväl med som utan barn – och män, och att frånvaro från arbetet på grund av vård av barn i genomsnitt är mycket skevt fördelad mellan könen. Utredningen föreslog att en tredjedel av föräldraledigheten ska kvoteras utifrån kön. [5]

Fackförbunden TCO och Unionen konstaterar att en av nycklarna till jämställdhet är fördelningen av föräldraledigheten. Det faktum att mamman tar ut merparten av föräldraledigheten bidrar till den ojämna fördelningen av det betalda respektive obetalda arbetet inom familjen. Redan innan barnen kommer finns ett lönegap mellan kvinnor och män, men lönegapet ökar ju mindre jämställt föräldraledigheten delas. [18] [7.1]

Resultaten från den forskning som finns, bl.a. från Försäkringskassan, och de statliga utredningar som genomförts visar att långa föräldraledighetsperioder är negativt särskilt för kvinnors karriär- och inkomstutveckling, för en jämställd fördelning av ansvar för barn och hushållsarbete, samt riskerar att leda till arbetslöshet för den som varit långledig. [7.1] [18] [19]

LO-ekonomen Ann Thoursie pekar ut dagens skeva fördelning av föräldraledigheten som det viktigaste skälet till varför könssegregeringen och löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad består, i sin rapport ”Varför tjänar kvinnor mindre?”. Lönediskrimineringen av kvinnor skär likväl igenom alla sektorer. Det är helt enkelt rationellt för en arbetsgivare att se en 30-årig kvinna som riskarbetskraft, eftersom det är ungefär då flest skaffar barn. Arbetsgivaren räknar med att kvinnan kommer vara borta från jobbet och hennes karriärmöjligheter och löneutveckling begränsas därmed – oavsett om antagandet stämmer i det specifika fallet eller inte. [1]

Forskningen visar alltså att mammor förlorar i löneutveckling och karriärsmöjligheter om hon är frånvarande från arbetet en längre tid, så som händer då mamman tar ut en majoritet av föräldraledigheten. [6] [7] [7.1] [18] Förutom lägre lön och svårare att göra karriär, så får kvinnorna sämre möjligheter att höja sin kompetens och att byta jobb [7], de får sämre möjligheter till fast heltidsanställning [18, 5] och deras risk för arbetslöshet ökar [7.1] [18] [19]. De måste också utföra mer obetalt hemarbete vilket i sin tur också leder till lägre lön [18] [7.1]. Kvinnor tjänar 23% mindre än män, mätt i faktisk månadslön [20] och enligt pensionsmyndigheten får nästan hälften av Sveriges pensionerade kvinnor så låg pension att de räknas som fattiga. [19] [19.2] [7.1] Föräldrar motiverar att kvinnan tar ut mest föräldraledighet med att de inte har råd att låta mannen ta ut hälften, trots all forskning som visar att detta hos de flesta inte är sant. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan får kvinnorna lägre lön eftersom arbetsgivarna räknar med att kvinnorna skall vara hemma mer, dubbelarbeta och bli sjukare – vilket de blir [8] [8.1] [14] -, och stanna hemma mer med sjuka barn – vilket de gör [15]. Allt det här gör att kvinnor är borta från jobbet mer än män och får därmed lägre lön. Eftersom kvinnorna får lägre lön blir det de som får stanna hemma med barnen. Det blir ett moment 22 som orsakas av ojämställdhet och som leder till ojämställdhet.

*
Kvinnors pensioner

Att kvinnor får lägre livstidslön samt utför en större andel obetalt hemarbete, vilket är direkt kopplat till uttaget av föräldraledigheten [11] [11.1], leder till en stor påverkan på pensionen. Hälften av alla kvinnor som går i pension nu får ut mellan 5000 och 8000 kronor i månaden att leva på. Enligt SCB fick kvinnor, år 2011, i genomsnitt 65% av männens pensioner. En undersökning från Pensionsmyndigheten visar att 45 procent, nästan hälften, av de kvinnliga pensionärerna har så låga inkomster från det allmänna pensionssystemet att de ligger under 60 procent av median­inkomsten i Sverige. Det innebär att de får mindre än 10 800 kronor i månaden – och räknas som fattiga. Motsvarande siffra för männen är 25 procent. [19] [19.1] [7.1]

På längre sikt påverkas alltså även kvinnor försörjningsmöjligheter vid pensionering i och med att hela livsinkomsten räknas in det nya pensionssystemet. Är individen frånvarande från arbetet i flera år så påverkas pensionen negativt. [19] [19.1] [7.1]

*
Påverkan på hälsan

Efter första barnet ökar ojämställdheten i familjer, och mammans sjuklighet ökar enormt. Kvinnor mellan 30 och 39 är sjukskriva dubbelt så mycket som män i samma ålder. Kvinnorna stannar dessutom hemma med sjukt barn dubbelt så ofta som männen. [8] Forskning visar att kvinnor sköter det mesta av hushållsarbetet och omsorgen om barnen, vilket orsakar stress och hindrar en yrkeskarriär. Att införa individuell föräldraförsäkring kan få kvinnor och män att må bättre och öka jämställdheten. [8.1]

Forskning från Umeå universitet visar att ojämställd arbetsfördelning leder till smärta i muskler och leder. Förvånansvärt nog gäller detta både kvinnor och män. “Sedan forskarna tagit hänsyn till ett flertal faktorer, som socioekonomisk status och psykisk ohälsa, såg de ett samband: personer som kände att de levde i en mer ojämställd parrelation upplevde i högre utsträckning smärta i muskler och leder än de som levde mer jämställt.” [14]

*
Direkt koppling mellan hushållsarbete och uttag av föräldraledighet

Lägger man samman hushållsarbete och förvärvsarbete för en vecka så arbetar kvinnor och män lika mycket, i snitt 52,5 h per vecka (inkl vardag och helg). Kvinnor utför dock sju timmar mer obetalt hemarbete varje vecka, vilket minskar både deras lön och pension. [21] (s. 39) Kvinnors stressnivå går upp när de kommer hem ifrån jobbet, medan mäns stressnivå går ner då de kommer hem. [22]

Enligt en undersökningen från LO är en stark ställning för båda föräldrarna på arbetsmarknaden och goda möjligheter för dem att arbeta avgörande för barns välfärd och är väsentlig för en jämnare inkomstfördelning. Det ojämställda uttaget av föräldraledigheten mellan kvinnor och män är ett viktigt problem och av betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. En slutsats i rapporten är att inkomstskillnader mellan könen kan motverkas av jämställdhet i hemmet eftersom kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas negativt av deras huvudansvar för hem och barn. Förutsättningarna för att barnen ska få en nära relation till båda föräldrarna förbättras dessutom om ansvaret för barnens vård och omsorg delas lika mellan föräldrarna. [29]

I en rapport från Försäkringskassan (2013) diskuteras fördelningen av betalt och obetalt arbete. “Ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon eller han, samtidigt som dennes andel av förvärvsarbetet minskar. Detta är viktig kunskap, inte minst eftersom tidigare forskning har visat att en arbetsfördelning där kvinnan utför majoriteten av det obetalda arbetet har en negativ betydelse för både kvinnors ohälsa, samt för deras arbetsmarknadsanknytning, löne-, karriär-, och pensionsutveckling. Studien talar för att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en betydelsefull komponent för en förändrad total arbetsbörda i en mer jämställd riktning.” [11] [11.1] En delad föräldraledighet skulle vara en av de största stegen mot målet: En jämställd arbetspolitik.

*
Har mamman ensamrätt på barnen?

Det finns en problematisk inställning i samhället, som går ut på att mamman har större rätt till sina barn än pappan.

föräldrapenningdagar

Enligt en rapport från Försäkringskassan finns det en relativt stor okunnighet om att båda föräldrarna har rätt till hälften var av föräldraledigheten och att den ena föräldern måste avstå dagar till den andra
föräldern om man vill ha en annan fördelning än 50/50. Bland kvinnor med barn tror 30 procent att mamman har rätt till fler föräldrapenningdagar än pappan. Bland män med barn tror 37 procent att mamman har rätt till fler dagar. [16] En stor andel (omkring en tredjedel) av både mammor och pappor tror alltså att mamman har mer rätt till ledighet, mer rätt att vara med sina barn, än vad pappan har.

Att samhället förväntar sig för lite av pappor som föräldrar gör att pressen på kvinnor ökar. Kvinnor straffas nämligen även socialt om de gör karriär, dvs. går tillbaka till arbetet lika snabbt som en man, då heter det att kvinnan “väljer arbetet framför barnen” och är en dålig mamma [26], [26.1], [26.2].

Det sågs som ett angrepp på familjernas autonomi när det lagstadgades om att pappan också fick ta ut föräldraledighet (tidigare hette det mammaledighet). Nu tycker alla att det är en självklarhet att pappor också skall få vara hemma med sina barn. Sedan kom den lagstadgade pappamånaden och alla blev precis lika arga. Idag ses det som en självklarhet att pappan skall vara hemma en del med sitt barn. Nu dundras det igen för tänk om staten bestämmer att pappan och mamman har precis lika stor rätt till sitt gemensamma barn?

När konservativa debattörer argumenterar mot en delad föräldraförsäkring är det ofta föräldrarnas valfrihet som står i centrum. Men är det verkligen rimligt att man kan välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är ju i klartext den rätten Kristdemokrater, Sverigedemokrater och andra försvarar. Rätten för mamma att vara mamma, men inte för pappa att vara pappa. Och aldrig barnets rätt till båda föräldrarna. [12]

*
Män och föräldraledighet

Män kan också möta visst motstånd om de går emot normerna och tar ut en större del av föräldraledigheten. I en stor enkätundersökning undersöktes näringslivets syn på föräldraskap. Arbetsgivarna sorterades in i tre grupper utifrån hur de värderar pappaledighet. En tredjedel av arbetsgivarna har tolkats ha ett passivt motstånd till att män tar ut föräldraledighet, männen förväntas vara lojala mot företaget och begränsa sitt familjeansvar till helgerna. Majoriteten av arbetsgivarna (nästan två tredjedelar) har gett fäderna ”betingat stöd” med vilket menas att de stöder faderns föräldraledighet om det inte går att ordna på annat sätt och att de försöker förhandla med personer som är viktiga för verksamheten. Den tredje gruppen arbetsgivare (tre procent) har gett ett aktivt stöd och uppmuntrat män att ta ut föräldraledighet. Män kan alltså straffas, lönemässigt och socialt om de tar ut en stor andel av föräldraledigheten. Men nyare studier visar att chansen för chefsjobb ökar för nyblivna pappor [27], [27.1] [27.2]

En annan studie visar att ju mindre fadern tror att män och kvinnor har olika kapacitet när det gäller omsorg för barn, desto högre var uttaget av föräldradagar. Detta stöds av forskning som visar att det oftare är mannens vilja som styr hur fördelningen på föräldraledigheten blir. [28]

Ett ojämnt uttag av föräldraledigheten är handikappande för pappor på mer än ett sätt. I forskning från Stockholms universitet visar det sig att ensam vårdnad, i de få fall det döms, går till den förälder som varit mest med barnet. Det gäller oavsett förälderns kön. Pappor och mammor har alltså lika stor chans i vårdnadstvister. I de fall där mannen varit mest med barnet fick han vårdnaden, men det var vanligast att kvinnan varit hemma med barnet – och därmed fick vårdnaden. [23] [23.1] Ett jämnare uttag av föräldraledigheten skulle leda till att pappor sågs som lika mycket föräldrar som mammor och det skulle öka deras rättigheter i förhållande till sina barn.

Sammanställningen av kunskapsläget visar att män – i samhället ögon – blir ”pappor, medan kvinnor blir ”föräldrar”. Medan män kan välja nivå på föräldraskapets engagemang är föräldraskap för kvinnor ett icke förhandlingsbart ansvar. Mammaledigheten anses vara självklar, medan pappaledigheten ur samhällets synvinkel ses som ett önskvärt val och en ”rolig” och ”lärorik” möjlighet som ska uppmuntras, belönas och uppskattas. [7.1] Det leder till den semantik vi använder oss av när det gäller fäders föräldraskap. Pappor kan t.ex. säga att de “är barnvakt ikväll” eller att de “hjälper till hemma”. I stället för, vilket är mer korrekt, att de tar hand om sitt barn och gör sin andel av hushållsarbetet. Det kan tyckas positivt att få klappar på axeln för något som borde vara självklart, dvs att en delar lika, men det är också oerhört förminskande mot män.

Män kan vara och är precis lika bra föräldrar som mammor, om de bara får chansen. Studier har visat att barn utvecklas precis lika bra (avseende kognition, språk, social kompetens, förmåga att skapa och underhålla relationer och kvaliteten på mor-barn-förhållandet) om föräldrarna delar vårdnaden mellan sig (och andra), som barnen gör om de omhändertas exklusivt av mamman.[25]

I doktorsavhandlingen “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” har föräldrar, arbetskamrater och chefer intervjuats i en kvalitativ studie om föräldraskap. I studien framkom att de män som var föräldralediga, blev mer positivt bemötta än mammorna. Pappaledigheten ses av omgivningen som något som ger positiva bieffekter (”kunskapshunger”, ”ökad effektivitet” etc.) för pappan, medan mammaledigheten kan ge positiva bieffekter, men ibland anses vara kopplad till negativa bieffekter (”fördumning”, ”ringrostig”, ”välling i hjärnan”). [9] [7.1]

Forskning från Göteborgs universitet, studerade mäns erfarenheter av delad föräldraledighet. Undersökningen visar att samtliga män i studien som tagit ut föräldraledighet under en längre tid är mycket nöjda med sitt val. [13] [7.1]

*
Påverkan på familjen
Forskning visar också att med jämnt uttag av föräldraledighet så följer många positiva effekter; så som bättre mående för föräldrar och barn, mindre gräl i hemmet, färre skilsmässor och färre separationer, bättre karriärsmöjligheter för modern, en jämnare fördelning av hushållsarbetet m.m. För kvinnor ger en ökad inkomst att deras inflytande i hemmet ökar, det skyddar dem vid en separation och det ger dem ekonomisk säkerhet i ålderdomen. [25]

*
Vad gör vi åt det?

Kvotering av fler månader är den enda effektiva metod som erkänt ökat männens uttag av föräldrapenningdagarna. De gånger då männens uttag ökat markant är 1995 och 2005, då första respektive andra ”pappamånaderna” infördes. [1] Eftersom vi vill uppnå alla de positiva effekter som är listade ovan så snart som möjligt, är den effektivaste vägen dit nya regler.

Även om individualiserad föräldraförsäkring införs kan enskilda föräldrar välja att dela ojämnt på föräldraledigheten. Men det finns ingen anledning för staten att subventionera ojämställdhet.

*

Jag avslutar med en dikt av Lena-Maria Smith:

*

“Om mannen tjänar mest och kvinnan tjänar minst, så är det bäst att kvinnan är hemma, för då förlorar de minst.

Om kvinnan tjänar mest och mannen tjänar minst så är det bäst att kvinnan är hemma, för då får de ut mest i föräldraförsäkring.

Om kvinnan studerar och mannen arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen studerar och kvinnan arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för mannen är ju ändå hemma så mycket och kan inte hoppa av mitt i utbildningen.

Om kvinnan är arbetslös och mannen har ett arbete så är det bäst att kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen är arbetslös och kvinnan arbetar så är det bäst att kvinnan är föräldraledig för mannan är ju ändå hemma så mycket, och snart kanske han får jobb.

Om kvinnan har ett eget företag och mannen arbetar på ett företag så är det bäst om kvinnan är hemma, hon är ju mer flexibel.

Om mannen har ett eget företag och kvinnan jobbar på ett företag så är det bäst att kvinnan är hemma, mannen kan inte ta ledigt eftersom hans kunder då försvinner.”

– LenaMaria Smith (2009)

*


*
Källor:
[1]http://www.etc.se/debatt/klassoverskridande-feminism-att-dela-foraldraforsakringen
[2]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-for-Press/Pa-tal-om-kvinnor-och-man-Lathund-om-jamstalldhet-2012/
[3]http://www.rfsl.se/?aid=5899&p=3815
[3.1]http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/manligt-och-kvinnligt/lika-kon-leka-jamlikast_443651.svd
[3.2]http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4005/C-uppsats.pdf?sequence=1
[4]http://www.dn.se/ekonomi/det-lonar-sig-att-dela-lika/
[4.1]http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article16207942.ab
[4.2]http://goo.gl/3u6p7L
[4.3]https://www.facebook.com/notes/f%C3%B6rs%C3%A4kringskassan-f%C3%B6r%C3%A4lder/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsbonus-praktiska-exempel/153631994718002
[4.4]http://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande_2013/kon_viktigare_an_ekonomi_vid_uttag_av_foraldrapenning
[5]http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/49766
[6] Arbetslivsfakta (nummer 3, år 2004). En rapport utförd av fyra statliga myndigheter (Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen).
[7] Lars Plantin. “Mäns föräldraskap. Om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet” (Göteborgs Universitet 2001)
[7.1]http://www.do.se/Documents/material-gamla-ombudsman/ForaldraskapkunskapsochnulagesrapportJamO200643C.pdf
[8][http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article15633808.ab
[8.1] Mikael Nordenmark”Arbetsliv, familjeliv och kön” (Boréa 2004)
[9]I Lisbeth Bekkengen “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” (Liber 2002)
[10] Försäkringskassan “Vägen ur föräldraledigheten” https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3283565c-9fea-4d35-869a-2f967a5f52f1/redovisar_2005_07.pdf?MOD=AJPERES
[11]http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a7aa26e3-9587-40e2-ad69-57a24cc11f6e/socialforsakringsrapport_2013_09.pdf?MOD=AJPERES
[11.1]http://www.svt.se/nyheter/sverige/delad-ledighet-delat-hushallsarbete
[12]http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15757196.ab
[13] Anders Chronholm “Föräldraledig pappa: mäns erfarenheter av delad föräldraledighet”, Sociologiska institutionen på Göteborgs universitet (2004)
[14]http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/ojamstallt-hem-kopplas-till-smarta/
[15]http://arbetet.se/2013/03/08/pappor-vabbar-lika-lite-som-1989/
[16]Försäkringskassans rapport Mamma vet bäst – en kunskapsmätning om föräldrapenning och föräldraledighet (RFV Analyserar 2003:19)
[17]http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/8ec6c929-6f18-4e81-831f-cd4dbbaca98e/socialforsakringsrapport_2013_08.pdf?MOD=AJPERES
[18]http://www.unionen.se/sites/default/files/barntillatet_arbetsliv_0.pdf
[19]http://arbetet.se/2013/10/18/kvinnor-fattiga-som-pensionarer/
[19.1]http://secure.pensionsmyndigheten.se/KortaPensionsfakta.html’
[20]http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article18471882.ab
[21]http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf
[22]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205249/FULLTEXT01.pdf
[23]https://www.adlibris.com/se/bok/foraldraansvar-i-valfardsratten-om-vardnad-vardnadstvister-och-barnskydd-9789139016083
[23.1]http://www.aftonbladet.se/wendela/article11678050.ab
[24 ]Linda Haas och Philip Hwang “Programs and Policies Promoting Women´s Economic Equality and Men´s Sharing of Child Care in Sweden i boken Organizational Change and Gender Equity” (Sage 2000).
[25]https://www.adlibris.com/se/bok/lean-in-women-work-and-the-will-to-lead-9780385349949 (s. 137, s 118)
[26]http://mammasidan.se/baby/varaktiga-konsekvenser-naer-mamma-aer-borta-foer-laenge
[26.1]http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2012/02/27/mammapappabarn/
[26.2]http://blogg.tara.se/katerina-janouch/2011/01/19/att-lamna-barnen-mammasamvetet/
[27]http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2010/r10-05-effekten-av-delad-f%C3%B6r%C3%A4ldraledighet-p%C3%A5-kvinnors-l%C3%B6ner.pdf
[27.1]http://www.dn.se/debatt/manga-pappor-straffas-for-foraldraledighet/
[27.2]http://www.aftonbladet.se/wendela/familj/article11869380.ab
[28]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:534453/FULLTEXT01.pdf
[29] LO. Rapporten ”Föräldraledighet och arbetstid – hur mycket jobbar föräldrar som varit hemma med barn” (2005)

Advertisements

1 Response to “Argument för individualiserad föräldraförsäkring – fördjupning och källor”



  1. 1 Argument för en individualiserad föräldraförsäkring – sammanfattning | Marielle: Perspektiv Trackback on 2014/10/02 at 20:22

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s





%d bloggers like this: