Archive for the 'Feminism' Category

Immigranter och brottslighet

Jag möter ofta påståendet att BRÅ har rapporterat att personer som härstammar från vissa länder är överrepresenterade när det gäller brottslighet. Jag brukar svara med några av BRÅs egna formuleringar i rapporten “Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet”. (1)
*
ÄR ÖVERRISKERNA HÖGA?
“Det kan diskuteras om de olika gruppernas överrisker ska ses som höga eller inte. Som exempel kan nämnas att skillnaden mellan män och kvinnor, när det gäller brottslighet, är större än skillnaderna grundade på om en person är född i Sverige eller inte. Det är 3,5 gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor. När det gäller grövre brott är skillnaderna mellan män och kvinnor ännu större. Det är också mer än sex gånger vanligare att personer vars familj haft socialbidrag är registrerade för brott än personer vars familj inte haft det.” (sid. 9)
Personer som hänvisar till brottsstatistiken med argumentet att invandrare bör utvisas eller att vi ska minska invandringen för att invandrare är överrepresenterade i brott gör ett logiskt felslut. Samma personer skulle sannolikt aldrig argumentera för att t.ex. utvisa alla män, eller inte släppa in män i landet, bara för att män är överrepresenterade i brott jämfört med kvinnor – faktiskt mycket mer än gruppen invandrare jämfört med personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar.
*
FÖRDOMAR I SYNEN PÅ VILKA SOM ÄR “INVANDRARE”
BRÅs rapport visar att verkligheten ofta ser annorlunda ut än vad främlingsfientliga krafter vill få oss att tro.
“Genomgången visar att 380 personer hade konstaterats skyldiga till dödligt våld  under perioden 1997-2001. Av dessa var 123 personer utrikes födda, det vill säga i genomsnitt 25 personer per år. Om man bryter ner materialet på ursprungsområden, har i genomsnitt 2 personer födda i Afrika konstaterats skyldiga till dödligt våld per år och 2 personer från Mellan- och Sydamerika. Det land som, utöver Sverige, flest personer kom från var Finland med 26 personer.” (sid 44)
När personer med en, mer eller mindre medveten, rasistisk agenda skriver saker i stil med “BRÅ har rapporterat att män som härstammar från vissa länder är kraftigt överrepresenterade när det gäller vissa sortens brott” så behöver de inte skriva vilka länder de menar; eftersom många direkt kopplar påståendet till t.ex. afrikanska länder och inte till t.ex. nordiska. Gå inte med på deras premisser. Kräv alltid specifikationer på vilka länder de menar och vilka brott de menar, kräv källhänvisningar med sidonummer och be gärna om en kopia av hela stycket (dvs låt dem inte presentera lösryckta citat). Främlingsfientliga personer vill få oss rädda för människor som inte ser ut som dem, deras agenda förlorar på att de tvingas presentera fakta.
*
ORÄTTVISA I RÄTTSPROCESSEN
Advokatsamfundet har också gjort en sammanfattning som heter “Invandrare och brottslighet – myter och statistik”. (2) Där tillkommer mycket intressant information, nämligen följande:
“Studier visar att utrikes födda personer oftare polisanmäls eller blir föremål för polisspaning, och med större sannolikhet åtalas, lagförs och fälls för brott.” (3)
Ser en till forskningen så finns det således en orättvisa i rättsprocessens alla steg – från misstanke till domsbeslut – vilket åtminstone delvis förklarar varför invandrare är överrepresenterade vid vissa brott.
*
ÖKAT ANTAL SEXUALBROTT?
Vissa vill koppla det ökade antalet anmälda sexualbrott till den ökade mängden invandrare i Sverige. BRÅ adresserar även detta i rapporten.
“En typ av brott som är föremål för stor uppmärksamhet i den allmänna debatten i dag är sexualbrotten. Det finns skäl att här lyfta fram att andelen av de utrikes födda, som är misstänkta för ett sexualbrott under perioden, är mindre än en halv procent och andelen som misstänks för våldtäkt och försök till våldtäkt är mindre än 0,3 procent.” (sid 42)
Det finns flera anledningar till att antalet anmälda för sexualbrott har ökat. En stor del av förändringen har sin grund i att lagen ändrades år 2005 (1 april) så att fler gärningar kom att bedömas som våldtäkt. T.ex. minskades kravet på att hot eller våld ska ha förekommit. En tillämpning tillkom angående sk. hjälplöst tillstånd (t.ex. sovande, sjuk, kraftigt berusad mm). Definitionen av de allvarligaste fallen av det som tidigare kallades för sexuellt utnyttjande ändrades till definitionen våldtäkt. (4)
Andra anledningar tar Linnéa Bruno och Gudrun Schyman upp i debattartikeln “Sexuella trakasserier – ett demokratiproblem”(5). En tolkning som vissa forskare föreslår är att trakasserierna och våldet mot kvinnor faktiskt är högre här än i jämförbara länder, och att detta bland annat är en reaktion från vissa män som provoceras av kvinnors framflyttade positioner. De ökade hoten mot kvinnliga journalister, programledare och politiker – kvinnor som tar plats i offentligheten – kan tolkas i detta ljus. En annan delförklaring kan vara att feminismens relativa framgångar i Sverige innebär en högre medvetenhet kring frågorna och därför större benägenhet att faktiskt anmäla sexuella trakasserier.
*
Med önskan om ett trevligt debattklimat!
*
KÄLLOR
(1)http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800012697/2005_17_brottslighet_bland_personer_fodda_sverige_och_utlandet.pdf
(2)https://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2010/Nr82010-Argang76/Invandrare-och-brottslighet–myter-och-statistik/
(3)Bl.a. Tove Petterson, Jerzy Sarnecki och andra forskare, se till exempel “Likhet inför lagen” och “Är rättvisan rättvis?”
(4)http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/200405/JUU16/
(5)https://feministisktperspektiv.se/2016/01/07/sexuella-trakasserier-ett-demokratiproblem/
Advertisements

Varför har vi inget hetero-Pride?

“Gay Pride was not born of a need to celebrate being gay, but the right to exist without persecution. So instead of wondering why there isn’t a straight pride, be thankful you don’t need one.”
– LZ Granderson
Pride närmar sig, och jag har stött på något som verkar vara en oundviklig fråga i diskussionsgrupper, på debattsidor och runt vardagsrumsbord: “Varför har vi inget hetero-Pride?”.
Pride är en global rörelse som är skapad för att förbättra HBTQ-personers livssituation och rättigheter. HBTQ är en akronym för Homosexuella, Bisexuella, Transpersoner och Queerpersoner.
Pride uppmärksammas bland annat för att samkönade äktenskap fortfarande bara är tillåtna i 15 av världens runt 240 länder (2013). Det finns fortfarande länder där homosexualitet är belagt med dödsstraff, t.ex. Iran, Mauretanien, Saudiarabien, Sudan, Jemen och i delar Nigeria och Somalia. Vi kan heller inte förlita oss på att HBTQ-personers rättigheter skall få vara kvar utan kamp – i Indien återinfördes förra året en drygt 150 år gammal lag som kriminaliserar homosexualitet och i Ryssland röstades en lag igenom som förbjuder ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer”. (1) (2) Hur många länder i världen kan listas där heterosexuell kärlek är förbjuden?
Bland transpersoner har 44 % nekats anställning pga. sin transidentitet, 14 % är arbetslösa, 41 % har fått olämpliga frågor och 32 % har känt sig tvingade att arbeta som det kön de inte identifierar sig med.
Enligt siffror från RFSL, baserat på två svenska studier, har ca 5 % i befolkningen haft självmordstankar och ca 1 % har gjort ett/flera självmordsförsök. Bland HB-personer är motsvarande siffror 19 % respektive 5 %. Bland transpersoner har 50 % (!) haft självmordstankar och 21 % har gjort självmordsförsök!
Behöver vi en dag till att hylla heterosexualitet? Det räcker att sätta på TV:n, läsa en bok eller spela ett spel för att se heterosexuella precis överallt. Deras historier hör vi redan, deras kärleksberättelser, deras identitet är redan representerad. Det räcker att ta en promenad på stan för att se heterosexuell kärlek, för att se heterosexuella hålla varandra i handen. Det är inte farligt för heterosexuella att hålla varandra i handen, men för homosexuella kan det vara livsfarligt, för transpersoner kan det vara livsfarligt.
*
HBTQ-personer har redan sagt det bättre än vad jag någonsin kommer kunna säga det, så låt mig dela några åsikter från några med egen erfarenhet:
Läraren och bloggaren Sanna Mac Donald har skrivit bra om hur man bemöter den frågeställningen, på Lärarnas Riksförbunds bloggar, under rubriken ”Men varför har vi inget heteropride då??”. (3)
Även den anonyma bloggaren thelesbiantiger har skrivit ett insiktsfullt inlägg om just detta. (4)
Med bloggaren Vendela Maries ord (5):
”När heterosexuella får höra att deras kärlek inte är äkta, att de kommer brinna i helvetet för att de älskar och att känslorna de känner är onda. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella blir utkastade av sina föräldrar för att de är hetero. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella ungdomar blir retade och mobbade för att de är hetero och tar sitt liv för att de känner sig dåliga och oälskade. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella får höra att de är mindre värda, trots att de betalar lika mycket skatt som alla andra och fortfarande inte har samma rättigheter, såsom äktenskap. Då behöver vi Straight Pride. När heterosexuella blir fastbundna, slagna, torterade och dödade för att de är heterosexuella och gör det vackraste som finns; älskar. Då behöver vi Straight Pride.”
*
Med det sagt så finns det inget som hindrar heterosexuella personer från att delta i Pride-firandet. Faktum är att det är ett fantastiskt tillfälle att inhämta kunskap på något av de många seminarier och föreläsningar som hålls runt om i landet. Jan-Olov Madeleine skrev det så fint i en krönika för NLL (6):
“Behovet av Pridefestivaler med fokus på HBTQ-personers rättigheter (alltså lika rättigheter, inte fler, större eller bättre rättigheter än andra) är egentligen ett tecken på att något inte står rätt till i samhället. Visst är sådana festivaler ett tillfälle att festa och ha roligt, en folkfest för alla som stöder syftet men samtidigt är orsaken till dem i grunden just bristen på fungerande integration, lika rättigheter och möjligheter att forma liv och samhälle på samma villkor som andra.
Så du som ifrågasätter behovet av Pridefestivaler och tycker att andra grupper i samhället borde ha något liknande, bör ställa dig frågan om de grupper du tänker på också på olika sätt är utsatta, kanske skambelagda och berövade en del mer eller mindre grundläggande rättigheter och möjligheter. I så fall behövs säkert detta även för dem.
Stöd därför alla slags arrangemang som gör att människor hittar hem till sig själva, blir öppnare, starkare och tryggare. Trygga människor är mindre rädda, mindre benägna att hata och söndra och mer benägna att generöst tillåta andra att njuta av samma möjligheter som de själva har eller vill ha. Stöd också det vardagsarbete som måste äga rum mellan arrangemangen. Tveka inte att försvara allt detta när motståndarna häver upp sin stämma.”
*
Hoppas att vi ses på Pride framöver!
prideflaggan
*

Källor:
(1)http://www.dn.se/nyheter/varlden/har-ar-homosexualitet-forbjudet/
(2)http://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-staffas-homosexualitet-med-doden
(3)http://lrbloggar.se/detoppnaklassrummet/men-varfor-har-vi-inget-heteropride-da/
(4)https://thelesbiantiger.wordpress.com/2015/03/26/ingen-ska-val-behova-bry-sig-om-vad-du-gor-i-sangen/comment-page-1/
(5)http://vendelam.blogg.se/2014/february/
(6)http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Nyhetsbrev/Kronika/Tidigare-Kronikor/Att-vara-eller-inte-vara–stolt/

En måste väl få skämta om vad som helst?

Tidigare har jag trott, och argumenterat för, att en skall få skämta om vad som helst. Men sedan jag sökt reda på den forskning som finns på området har jag blivit tvungen att ändra uppfattning i frågan.
*

Jag behöver inte gå längre än till min egen erfarenhet för att få en liten inblick i hur sexism påverkar omgivningen. Jag är underläkare. Under en tillfällig placering på en kirurgavdelning så var jag med om att en kirurg drog ett mycket opassande skämt mot en annan kvinnlig underläkare: Då hon stod med händerna i buken på en patient på operationsbordet sa han “Om jag råkar ta dig på brösten nu så är det i rent medicinsk syfte”. Jag var inte själv utsatt för den kränkande behandlingen. Däremot var jag med i rummet då en annan kvinna utsattes för sexism och jag tog illa upp. Jag har aldrig varit med om att någon läkare, kvinnlig eller manlig, har dragit ett liknande skämt mot en underläkare av manligt kön.

Att se att sexistiska skämt förekommer inom läkaryrket är väntat, eftersom det förekommer på de flesta ställen i samhället. Men det är också tråkigt. Framför allt eftersom jag hoppas att jag som kvinna skall bemötas med respekt i min kommande yrkesroll. Och jag blir sänkt i min yrkesroll, tro inte annat, när en äldre manlig läkare skämtar om en yngre kvinnlig läkares bröst på arbetstid. Ett arbetsklimat där sexism accepteras står i vägen för mina planer gällande löneutveckling och avancemang inom arbetet. Manliga läkare tjänar i snitt 5900 kr mer än kvinnliga dito och fortfarande i Sverige idag, tjänar en manlig läkare mer än en kvinnlig även på exakt samma befattning. Det gäller även bland helt nyutexaminerade läkare. Det gäller för den delen på i stort sett hela arbetsmarknaden. [a1]

 *

Forskning visar att det finns en växelverkan mellan sexistiska skämt och verklig misogyni. Inte bara är det så att människor med en stereotyp uppfattning om manligt och kvinnligt oftare drar, och skrattar åt, sexistiska skämt. Men det är också så att människor utan sådana tendenser, efter att ha utsatts för ett klimat med sexistiska skämt, ger uttryck för misogyni i högre grad än individer i en kontrollgrupp. Forskningen visar att det till och med är så illa att sexistiska skämt är starkt kopplade till en destruktiv inställning till våldtäkt: Sexistisk humor ökar inte bara mäns benägenhet att skuldbelägga våldtäktsoffer för våldtäkter. Studier visar också att sexistisk humor, vid självskattning, ökar mäns benägenhet att säga att de själva kunde ha varit förövaren i en våldtäktssituation om de kommit undan och ingen fick reda på det, dvs de blir mer benägna att tro att de själva skulle kunna tvinga till sig sex. Acceptans av sexistisk humor får människor att tro att sexism faller inom ramen för socialt accepterat beteende. Sexism är inte accepterat och skall heller inte accepteras, eftersom det leder till sämre förutsättningar för kvinnor på arbetsmarknaden och sämre förutsättningar för kvinnor och män i samhället som helhet. [a2] [b] [c] [d] [e] [f]

Sexistiska skämt

Om vi tar några minuter och tänker på vilka olika scenarion vi kan uppnå med att:

  1. Skämta sexistiskt, eller
  2. Låta bli att skämta sexistiskt.
    *
  1. Sexistiska skämt-scenariot: Vi kan råka såra någon. Vi kan göra så att kvinnor känner sig mindre välkomna i mansdominerade områden. Vi kan aktivera så kallade stereotyphot (genom att t.ex. kvinnor som får höra “skämtsamt” att de är sämre än män på vissa ämnen faktiskt presterar sämre). Forskningen visar att sexistisk humor leder till ökad ojämställdhet, jag citerar en av forskarna:

    “You could get the impression that having sexist beliefs, or prejudiced beliefs more generally, is just an individual thing – ‘my beliefs don’t impact you’, but this study shows that isn’t true. If individual people in a society are sexist, men and women in that society become less equal.”

    Studierna jag hänvisade till ovan visar att sexistisk humor ökar toleransen för kvinnofientlighet och diskriminering. Forskning visar också, självklart, att människor påverkas olika mycket av sexistisk humor. Men om det så skulle vara så att sexistisk humor skulle såra eller på annat sätt negativt påverka bara en person i din omgivning (t.ex. med ökad självskattad benägenhet att se sig själv som en potentiell våldtäktsman, som i en av studierna) – så skulle det väl ändå vara anledning nog att låta bli?

  1. Scenario två, vi låter bli att skämta sexistiskt: Ja, vad skulle hända? Skulle folk gå omkring och gråta över att de inte får säga sviniga saker? Sanningen är att det inte gör någon lyckligare att säga sexistiska saker. Med Fanny Åströms ord: “Om du funderar på om ett ord [eller skämt] kan uppfattas som kränkande eller rentav vet att det av många uppfattas som kränkande, fråga inte om du får säga det utan bara säg det inte! Jag lovar, det är inte svårt, det finns tusentals andra saker du kan prata om istället. Jag kan nästan lova att ingen kommer bli arg på dig för att du inte [säger] rasistiska eller sexistiska saker.” Som i allt annat så får en säga vad en vill, men nu när vi vet vilka effekter det har så kan en inte hävda sin rätt att skämta sexistiskt utan att bli motsagd.

 *

Tidigare har jag trott, och argumenterat för, att en skall få skämta om vad som helst. Men nu när jag vet att vi påverkas av skämt – och kan påverka andra med dessa på ett skadligt sätt – så har jag ett ansvar att tillämpa min kunskap i verkliga livet. Till exempel genom att jag själv undviker att skämta sexistiskt. Eller att jag säger till, så snällt som möjligt, om någon i min närhet drar ett sexistiskt skämt. Det gör inte min dag sämre att inte få lov att skämta sexistiskt och jag vet att världen blir lite finare om andra också låter bli – det har forskningen visat nu.

 *

 *

KÄLLOR

[a1] Läkartidningen.
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/18169/LKT1217s870.pdf

[a2] Science Daily. Sexist humor, no laughing matter.
http://www.sciencedaily.com/releases/2007/11/071106083038.htm

[b] Cullen, Fernandez, Kent, Thomae, Viki. The effect of sexist humor and type of rape on men’s self-reported rape proclivity and victim blame.
http://www.academia.edu/266974/The_effect_of_sexist_humor_and_type_of_rape_on_mens_self-reported_rape_proclivity_and_victim_blame, [c]http://link.springer.com/article/10.1023/A:1018868913615#page-1

[d] Esses, Thomas. Individual Differences in Reactions to Sexist Humor.
http://gpi.sagepub.com/content/7/1/89.short

[e] Armstrong, Boxer, Ford, Edel. More Than “Just a Joke”: The Prejudice-Releasing Function of Sexist Humor.
http://psp.sagepub.com/content/34/2/159.short

[f] Science daily.
http://www.sciencedaily.com/releases/2011/10/111030151659.htm

[g] Kanjorski, Ryan. The Enjoyment of Sexist Humor, Rape Attitudes, and Relationship Aggression in College Students.
http://link.springer.com/article/10.1023/A:1018868913615#page-1

En svensk tidningsartikel på ämnet:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sexistiska-skamt-okar-diskriminering/

Bilden:
http://www.visualphotos.com/image/2×3221062/men_laughing_and_talking_to_woman

Argument för en individualiserad föräldraförsäkring – sammanfattning

Vad innebär en individualiserad föräldraförsäkring?

En individualisering av föräldraförsäkringen innebär att hälften av månaderna vigs åt respektive förälder. I en tvåsamhetsrelation betyder det idag 8 månader var. I dag är endast 2 månader vigda åt respektive förälder – resten gör föräldrarna upp om själva. Ensamstående föräldrar får alla föräldrapenningdagar även vid en individualisering, eftersom föräldraförsäkringen inte är knuten till det biologiska föräldraskapet, utan till vem/vilka som är vårdnadshavare. [1]

I dag tar män ut 24 procent av föräldrapenningdagarna, kvinnor 76 procent. [2] Med den takt pappors föräldraledighetsuttag har ökar de senaste åren dröjer det ytterligare 60 år innan vi har ett jämställt uttag. Mäns uttag av ledighet för vård av barn vid barnets sjukdom (VAB) är lika lågt idag som år 1989, dvs ca 30% av VAB-dagarna. [15]

Det mesta tyder på att homosexuella par är mer jämställda än heterosexuella dito [3] [3.1] [3.2] Jag utgår därför, som primär premiss för diskussionen, från den ojämställdhet som reproduceras i hetero-förhållanden.

Föräldraledighet bloggbild (2)

*

Familjens ekonomi och kopplingen till uttag av föräldraledighet

Trots att många framför ekonomi som det starkaste argumentet till varför de delar ojämställt på föräldraledigheten, visar alla utredningar att kön är viktigare än ekonomi när föräldrar delar upp ledigheten sinsemellan. När mamman tjänar mer har familjen råd med att hon stannar hemma, men när pappan tjänar mer upplever sig familjen inte ha råd med att han är hemma. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan finns det naturligtvis familjer som förlorar ekonomiskt på att pappan är hemma. Då kan en fråga sig om ekonomin skall vara det enda avgörande under de få småbarnsåren. Är det verkligen rimligt att man systematiskt skall välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är det som händer idag. Alla säger att de väljer utifrån sin familjs enskilda förutsättningar. Ändå väljer en stor majoritet av alla familjer att låta mamman vara hemma med barnen. [2] [15]

*

Kopplingen mellan föräldraledighet och kvinnors lön, karriärsmöjligheter och pensioner

Forskningen visar att mammor förlorar i löneutveckling och karriärsmöjligheter om hon är frånvarande från arbetet en längre tid, så som i de fall mamman tar ut en majoritet av föräldraledigheten. [5] [6] [7] [7.1] [18] Förutom lägre lön och svårare att göra karriär, så får kvinnorna sämre möjligheter att höja sin kompetens och att byta jobb [7], de får sämre möjligheter till fast heltidsanställning [5] [18] och deras risk för arbetslöshet ökar. [7] [7.1] [18] [19] De måste också utföra mer obetalt hemarbete, vilket i sin tur också leder till lägre lön och sämre pensioner [7.1] [18]. Kvinnor tjänar 23% mindre än män, mätt i faktisk månadslön [20] och enligt pensionsmyndigheten får nästan hälften av Sveriges pensionerade kvinnor så låg pension att de räknas som fattiga, jämfört med bara en knapp fjärdedel av männen. [19] [19.2] [7.1] Föräldrar motiverar att kvinnan tar ut mest föräldraledighet med att de inte har råd att låta mannen ta ut hälften, trots all forskning som visar att detta hos de flesta inte är sant. Sedan får kvinnorna lägre lön eftersom arbetsgivarna räknar med att kvinnorna skall vara hemma mer, dubbelarbeta och bli sjukare – vilket de blir – [8] [8.1] [14], och stanna hemma mer med sjuka barn – vilket de gör [15]. Allt det här gör att kvinnor är borta från jobbet mer än män och kvinnor får därmed lägre lön. Eftersom kvinnorna får lägre lön blir det de som får stanna hemma med barnen. Det blir ett moment 22 som orsakas av ojämställdhet och som leder till ojämställdhet. Barn har rätt att växa upp i ett samhälle där alla är lika mycket värda, där varken män eller kvinnor missgynnas på grund av sitt kön och forskningen visar att ett stort steg i rätt riktning är att dela lika på föräldraledigheten.

*

Kopplingen mellan föräldraledigheten, hushållsarbete, stress och ohälsa

Forskningen visar att det finns en direkt koppling mellan hur stor andel av föräldraledigheten som tas ut och hur stor andel av hushålls- och omsorgsarbetet som utförs. Kvinnor utför fem timmar mer obetalt arbete varje vecka jämfört med män – en hel timme varje vardag. [21] Kvinnors stressnivå går upp när de kommer hem ifrån jobbet, medan mäns stressnivå går ner då de kommer hem. [22] Kvinnors sjukskrivningssiffror är dubbelt så höga som mäns i åren då familjerna skaffar barn. [8] [11] Forskningen visar också att både män och kvinnor som lever i ojämställda parrelationer upplever mer smärta i muskler och leder. [14] “Ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon eller han, samtidigt som dennes andel av förvärvsarbetet minskar. Detta är viktig kunskap, inte minst eftersom tidigare forskning har visat att en arbetsfördelning där kvinnan utför majoriteten av det obetalda arbetet har en negativ betydelse för både kvinnors ohälsa, samt för deras arbetsmarknadsanknytning, löne-, karriär-, och pensionsutveckling. Studier talar för att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en betydelsefull komponent för en förändrad total arbetsbörda i en mer jämställd riktning.” [11] [11.1]

*

Har mamman ensamrätt till barnen?

föräldrapenningdagar

En stor andel (omkring en tredjedel) av både mammor och pappor tror att mamman har mer rätt till föräldraledigheten, alltså mer rätt att vara med sina barn, än vad pappan har. [16] Det leder till den semantik vi använder oss av när det gäller fäders föräldraskap. Pappor kan t.ex. säga att de “är barnvakt ikväll” eller att de “hjälper till hemma”. I stället för, vilket är mer korrekt, att de tar hand om sitt barn och gör sin andel av hushållsarbetet. Samma strukturer gör att kvinnor straffas socialt om de gör karriär, dvs. går tillbaka till arbetet lika snabbt som en man, då heter det att kvinnan “väljer arbetet framför barnen” och är en dålig mamma [26] [26.1] [26.2]. Det kan tyckas positivt för fäder att få klappar på axeln för något som borde vara självklart, dvs. att en delar lika, men det är också oerhört förminskande mot män.

*

Mäns rätt till sina barn och barns rätt till sina föräldrar

Män kan vara och är precis lika bra föräldrar som mammor, om de bara får chansen. Studier har visat att barn utvecklas precis lika bra (avseende kognition, språk, social kompetens, förmåga att skapa och underhålla relationer och kvaliteten på mor-barn-förhållandet) om föräldrarna delar vårdnaden mellan sig (och andra), som barnen gör om de omhändertas exklusivt av mamman. [25] Pappor har idag, direkt kopplat till sitt låga uttag av föräldraledigheten, mindre chans att få vårdnaden om sitt barn i en vårdnadstvist. Det är oroande för alla föräldrar.

Mäns erfarenhet av delad föräldraledighet är mycket positiv. I en studie var samtliga män som tagit ut föräldraledighet under en längre tid “mycket nöjda med sitt val”. [13] [7.1]

Förutsättningarna för att barn ska få en nära relation till båda föräldrarna förbättras om ansvaret för barnens vård och omsorg delas lika mellan föräldrarna. [29] Är det verkligen rimligt att man kan välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är ju i klartext den rätten Kristdemokrater, Sverigedemokrater och andra försvarar. Rätten för mamma att vara mamma, men inte för pappa att vara pappa. Och aldrig barnets rätt till båda föräldrarna.

*

Hur påverkar ett jämnt uttag av föräldraledigheten familjen?

Forskning visar också att med jämnt uttag av föräldraledighet så följer många positiva effekter för hela familjen, så som bättre mående för föräldrar och barn, mindre gräl i hemmet, färre skilsmässor och färre separationer [25]

Individualiserad föräldraförsäkring skulle sannolikt ge flera effekter: Bättre karriärsmöjligheter och högre lön för kvinnor i stort, vilket i sin tur skulle leda till högre pensioner, att föräldrar upplevde mindre smärta, det skulle leda till en jämnare fördelning av hushållsarbetet m.m. För kvinnor ger en ökad inkomst att deras inflytande i hemmet ökar, det skyddar dem vid en separation och det ger dem ekonomisk säkerhet i ålderdomen. [25]

*

Hur uppnår vi en jämn fördelning av föräldraledigheten?

Kvotering av fler månader är den enda effektiva metod som erkänt ökat männens uttag av föräldrapenningdagarna. De gånger då männens uttag ökat markant är 1995 och 2005, då första respektive andra ”pappamånaderna” infördes. [1] Eftersom vi vill uppnå alla de positiva effekter som är listade ovan så snart som möjligt, är den effektivaste vägen dit nya regler. Även om individualiserad föräldraförsäkring införs, kan enskilda föräldrar välja att dela ojämnt på föräldraledigheten. Men det finns ingen anledning för staten att subventionera ojämställdhet.

*
För alla källor, se min fördjupning i ämnet:
https://vetenskapsgrund.wordpress.com/2014/10/02/argument-for-individualiserad-foraldraforsakring-fordjupning-och-kallor/

*

Jag avslutar med en dikt av Lena-Maria Smith:

“Om mannen tjänar mest och kvinnan tjänar minst, så är det bäst att kvinnan är hemma, för då förlorar de minst.

Om kvinnan tjänar mest och mannen tjänar minst så är det bäst att kvinnan är hemma, för då får de ut mest i föräldraförsäkring.

Om kvinnan studerar och mannen arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen studerar och kvinnan arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för mannen är ju ändå hemma så mycket och kan inte hoppa av mitt i utbildningen.

Om kvinnan är arbetslös och mannen har ett arbete så är det bäst att kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen är arbetslös och kvinnan arbetar så är det bäst att kvinnan är föräldraledig för mannan är ju ändå hemma så mycket, och snart kanske han får jobb.

Om kvinnan har ett eget företag och mannen arbetar på ett företag så är det bäst om kvinnan är hemma, hon är ju mer flexibel.

Om mannen har ett eget företag och kvinnan jobbar på ett företag så är det bäst att kvinnan är hemma, mannen kan inte ta ledigt eftersom hans kunder då försvinner.”

– LenaMaria Smith (2009)

föräldraledigföräldraledig2

*

Argument för individualiserad föräldraförsäkring – fördjupning och källor

*Vad innebär en individualiserad föräldraförsäkring?

En individualisering av föräldraförsäkringen innebär att hälften av månaderna vigs åt respektive förälder. I en tvåsamhetsrelation betyder det idag 8 månader var. I dag är endast 2 månader vigda åt respektive förälder – resten gör föräldrarna upp om själva. Ensamstående föräldrar får alla föräldrapenningdagar även vid en individualisering, eftersom föräldraförsäkringen inte är knuten till det biologiska föräldraskapet, utan till vem/vilka som är vårdnadshavare. [1]

I dag tar män ut 24 procent av föräldrapenningdagarna, kvinnor 76 procent. [2] Med den takt pappors föräldraledighetsuttag har ökar de senaste åren dröjer det ytterligare 60 år innan vi har ett jämställt uttag. Mäns uttag av ledighet för vård av barn vid banets sjukdom (VAB) är lika lågt idag som år 1989, dvs ca 30% av VAB-dagarna. [15]

Det mesta tyder på att homosexuella par är mer jämställda än heterosexuella dito [3] [3.1] [3.2] Jag utgår därför, som primär premiss för diskussonen, från den ojämställdhet som reproduceras i hetero-förhållanden.

Föräldraledighet bloggbild (2)

*
Familjens ekonomi och kopplingen till uttag av föräldraledighet

Den vanligaste anledningen en får höra till att kvinnorna är hemma och att männen jobbar mer är för att “man inte har råd” att låta mannen vara hemma.

För de flesta familjer stämmer det dock inte att de förlorar ekonomiskt på att mannen är föräldraledig, då jämställdhetsbonusen från Försäkringskassan gör att en medelfamilj idag får 1000 kr extra per år genom att dela föräldraledigheten lika istället för att låta kvinnan vara borta mer från arbetet. [4] [4.1] [4.2] [4.3]

En stor statlig oberoende utredning har utförts för att utreda vad som egentligen är orsaken till det ojämna uttaget av föräldrapenning. Det visade sig att de gånger kvinnan var den som tjänade mer i ett förhållande så stannade hon ändå hemma mer med barnet. Utredningen sammanfattades såhär:
“När mamman har en hög inkomst som samtidigt utgör en majoritet av den totala hushållsinkomsten är det möjligt för familjen att avvara en betydande del av hennes inkomst för att hon ska vara hemma en längre tid. När papporna är i motsvarande situation är paren i låg utsträckning beredda att avvara hans inkomst. Detta ifrågasätter de ofta förekommande argumenten om att det är mäns höga inkomster i sig och deras stora andel av hushållsinkomsten som är anledningen till avsaknaden av jämställdhet i föräldrapenninguttaget. Huruvida du är mamma eller pappa är av större betydelse för hur ditt föräldrapenninguttag ser ut än vilken inkomst och andel av hushållets inkomst som du har. Slutsatsen som kan dras från detta är att kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig.” [4.4]
Det är alltså fyra oberoende analytiker på statliga avdelningen för Analys och Prognos som skrivit detta, och inte några feministiska författare.

Försäkringskassan når samma slutsats i sin rapport ”De jämställda föräldrarna”. [17]

Kön är alltså viktigare än ekonomi när föräldrar delar upp ledigheten sinsemellan. När mamman tjänar mer har familjen råd med att hon stannar hemma, men när pappan tjänar mer upplever sig familjen inte ha råd med att han är hemma. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan finns det naturligtvis familjer som förlorar ekonomiskt på att pappan är hemma. Då kan en fråga sig om ekonomin skall vara det enda avgörande under de, statistiskt sett, få småbarnsåren. Är det verkligen rimligt att man systematiskt skall välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är det som händer idag. Alla säger att de väljer utifrån sin familjs enskilda förutsättningar. Ändå väljer en stor majoritet av alla familjer att låta mamman vara hemma med barnen. [2] [15]

Så hur påverkar föräldraledigheten jämställdheten i hemmet och på arbetsmarknaden?

*
Kvinnors lön och karriärsmöjligheter

En rapport av fyra statliga myndigheter [6] [7.1] har kommit fram till att att unga kvinnor och män har väldigt liknande förutsättningar på arbetsmarknaden tills de blir föräldrar. Eftersom kvinnorna i större utsträckning tar ut föräldraledighet, stannar hemma för att vårda sjukt barn, jobbar deltid och därmed har en högre frånvaro än männen, missgynnas dock kvinnorna av arbetsgivarna under åren då de är småbarnsföräldrar. Nästan var tredje kvinna har vid en anställningsintervju fått frågan om hon tänker skaffa barn inom den närmaste tiden. [18] Småbarnsmammor har små möjligheter att höja sin kompetens och lön eller att byta jobb, vilket män med barn däremot har möjlighet att göra. Män med barn har till och med en starkare anknytning till arbetsmarknaden än de utan barn. När barnen väl är vuxna har kvinnorna svårt att ta igen männens försprång på arbetsmarknaden. [7]

I den statliga utredningen “Reformerad föräldraförsäkring – kärlek, omvårdnad, trygghet” gjordes redan 2005 en koppling mellan skillnaderna i löneutveckling, möjligheter till fast heltidsanställning och karriärmöjligheter mellan kvinnor – såväl med som utan barn – och män, och att frånvaro från arbetet på grund av vård av barn i genomsnitt är mycket skevt fördelad mellan könen. Utredningen föreslog att en tredjedel av föräldraledigheten ska kvoteras utifrån kön. [5]

Fackförbunden TCO och Unionen konstaterar att en av nycklarna till jämställdhet är fördelningen av föräldraledigheten. Det faktum att mamman tar ut merparten av föräldraledigheten bidrar till den ojämna fördelningen av det betalda respektive obetalda arbetet inom familjen. Redan innan barnen kommer finns ett lönegap mellan kvinnor och män, men lönegapet ökar ju mindre jämställt föräldraledigheten delas. [18] [7.1]

Resultaten från den forskning som finns, bl.a. från Försäkringskassan, och de statliga utredningar som genomförts visar att långa föräldraledighetsperioder är negativt särskilt för kvinnors karriär- och inkomstutveckling, för en jämställd fördelning av ansvar för barn och hushållsarbete, samt riskerar att leda till arbetslöshet för den som varit långledig. [7.1] [18] [19]

LO-ekonomen Ann Thoursie pekar ut dagens skeva fördelning av föräldraledigheten som det viktigaste skälet till varför könssegregeringen och löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad består, i sin rapport ”Varför tjänar kvinnor mindre?”. Lönediskrimineringen av kvinnor skär likväl igenom alla sektorer. Det är helt enkelt rationellt för en arbetsgivare att se en 30-årig kvinna som riskarbetskraft, eftersom det är ungefär då flest skaffar barn. Arbetsgivaren räknar med att kvinnan kommer vara borta från jobbet och hennes karriärmöjligheter och löneutveckling begränsas därmed – oavsett om antagandet stämmer i det specifika fallet eller inte. [1]

Forskningen visar alltså att mammor förlorar i löneutveckling och karriärsmöjligheter om hon är frånvarande från arbetet en längre tid, så som händer då mamman tar ut en majoritet av föräldraledigheten. [6] [7] [7.1] [18] Förutom lägre lön och svårare att göra karriär, så får kvinnorna sämre möjligheter att höja sin kompetens och att byta jobb [7], de får sämre möjligheter till fast heltidsanställning [18, 5] och deras risk för arbetslöshet ökar [7.1] [18] [19]. De måste också utföra mer obetalt hemarbete vilket i sin tur också leder till lägre lön [18] [7.1]. Kvinnor tjänar 23% mindre än män, mätt i faktisk månadslön [20] och enligt pensionsmyndigheten får nästan hälften av Sveriges pensionerade kvinnor så låg pension att de räknas som fattiga. [19] [19.2] [7.1] Föräldrar motiverar att kvinnan tar ut mest föräldraledighet med att de inte har råd att låta mannen ta ut hälften, trots all forskning som visar att detta hos de flesta inte är sant. [4] [4.1] [4.2] [4.3] [4.4] [7.1] [17] Sedan får kvinnorna lägre lön eftersom arbetsgivarna räknar med att kvinnorna skall vara hemma mer, dubbelarbeta och bli sjukare – vilket de blir [8] [8.1] [14] -, och stanna hemma mer med sjuka barn – vilket de gör [15]. Allt det här gör att kvinnor är borta från jobbet mer än män och får därmed lägre lön. Eftersom kvinnorna får lägre lön blir det de som får stanna hemma med barnen. Det blir ett moment 22 som orsakas av ojämställdhet och som leder till ojämställdhet.

*
Kvinnors pensioner

Att kvinnor får lägre livstidslön samt utför en större andel obetalt hemarbete, vilket är direkt kopplat till uttaget av föräldraledigheten [11] [11.1], leder till en stor påverkan på pensionen. Hälften av alla kvinnor som går i pension nu får ut mellan 5000 och 8000 kronor i månaden att leva på. Enligt SCB fick kvinnor, år 2011, i genomsnitt 65% av männens pensioner. En undersökning från Pensionsmyndigheten visar att 45 procent, nästan hälften, av de kvinnliga pensionärerna har så låga inkomster från det allmänna pensionssystemet att de ligger under 60 procent av median­inkomsten i Sverige. Det innebär att de får mindre än 10 800 kronor i månaden – och räknas som fattiga. Motsvarande siffra för männen är 25 procent. [19] [19.1] [7.1]

På längre sikt påverkas alltså även kvinnor försörjningsmöjligheter vid pensionering i och med att hela livsinkomsten räknas in det nya pensionssystemet. Är individen frånvarande från arbetet i flera år så påverkas pensionen negativt. [19] [19.1] [7.1]

*
Påverkan på hälsan

Efter första barnet ökar ojämställdheten i familjer, och mammans sjuklighet ökar enormt. Kvinnor mellan 30 och 39 är sjukskriva dubbelt så mycket som män i samma ålder. Kvinnorna stannar dessutom hemma med sjukt barn dubbelt så ofta som männen. [8] Forskning visar att kvinnor sköter det mesta av hushållsarbetet och omsorgen om barnen, vilket orsakar stress och hindrar en yrkeskarriär. Att införa individuell föräldraförsäkring kan få kvinnor och män att må bättre och öka jämställdheten. [8.1]

Forskning från Umeå universitet visar att ojämställd arbetsfördelning leder till smärta i muskler och leder. Förvånansvärt nog gäller detta både kvinnor och män. “Sedan forskarna tagit hänsyn till ett flertal faktorer, som socioekonomisk status och psykisk ohälsa, såg de ett samband: personer som kände att de levde i en mer ojämställd parrelation upplevde i högre utsträckning smärta i muskler och leder än de som levde mer jämställt.” [14]

*
Direkt koppling mellan hushållsarbete och uttag av föräldraledighet

Lägger man samman hushållsarbete och förvärvsarbete för en vecka så arbetar kvinnor och män lika mycket, i snitt 52,5 h per vecka (inkl vardag och helg). Kvinnor utför dock sju timmar mer obetalt hemarbete varje vecka, vilket minskar både deras lön och pension. [21] (s. 39) Kvinnors stressnivå går upp när de kommer hem ifrån jobbet, medan mäns stressnivå går ner då de kommer hem. [22]

Enligt en undersökningen från LO är en stark ställning för båda föräldrarna på arbetsmarknaden och goda möjligheter för dem att arbeta avgörande för barns välfärd och är väsentlig för en jämnare inkomstfördelning. Det ojämställda uttaget av föräldraledigheten mellan kvinnor och män är ett viktigt problem och av betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. En slutsats i rapporten är att inkomstskillnader mellan könen kan motverkas av jämställdhet i hemmet eftersom kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas negativt av deras huvudansvar för hem och barn. Förutsättningarna för att barnen ska få en nära relation till båda föräldrarna förbättras dessutom om ansvaret för barnens vård och omsorg delas lika mellan föräldrarna. [29]

I en rapport från Försäkringskassan (2013) diskuteras fördelningen av betalt och obetalt arbete. “Ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon eller han, samtidigt som dennes andel av förvärvsarbetet minskar. Detta är viktig kunskap, inte minst eftersom tidigare forskning har visat att en arbetsfördelning där kvinnan utför majoriteten av det obetalda arbetet har en negativ betydelse för både kvinnors ohälsa, samt för deras arbetsmarknadsanknytning, löne-, karriär-, och pensionsutveckling. Studien talar för att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en betydelsefull komponent för en förändrad total arbetsbörda i en mer jämställd riktning.” [11] [11.1] En delad föräldraledighet skulle vara en av de största stegen mot målet: En jämställd arbetspolitik.

*
Har mamman ensamrätt på barnen?

Det finns en problematisk inställning i samhället, som går ut på att mamman har större rätt till sina barn än pappan.

föräldrapenningdagar

Enligt en rapport från Försäkringskassan finns det en relativt stor okunnighet om att båda föräldrarna har rätt till hälften var av föräldraledigheten och att den ena föräldern måste avstå dagar till den andra
föräldern om man vill ha en annan fördelning än 50/50. Bland kvinnor med barn tror 30 procent att mamman har rätt till fler föräldrapenningdagar än pappan. Bland män med barn tror 37 procent att mamman har rätt till fler dagar. [16] En stor andel (omkring en tredjedel) av både mammor och pappor tror alltså att mamman har mer rätt till ledighet, mer rätt att vara med sina barn, än vad pappan har.

Att samhället förväntar sig för lite av pappor som föräldrar gör att pressen på kvinnor ökar. Kvinnor straffas nämligen även socialt om de gör karriär, dvs. går tillbaka till arbetet lika snabbt som en man, då heter det att kvinnan “väljer arbetet framför barnen” och är en dålig mamma [26], [26.1], [26.2].

Det sågs som ett angrepp på familjernas autonomi när det lagstadgades om att pappan också fick ta ut föräldraledighet (tidigare hette det mammaledighet). Nu tycker alla att det är en självklarhet att pappor också skall få vara hemma med sina barn. Sedan kom den lagstadgade pappamånaden och alla blev precis lika arga. Idag ses det som en självklarhet att pappan skall vara hemma en del med sitt barn. Nu dundras det igen för tänk om staten bestämmer att pappan och mamman har precis lika stor rätt till sitt gemensamma barn?

När konservativa debattörer argumenterar mot en delad föräldraförsäkring är det ofta föräldrarnas valfrihet som står i centrum. Men är det verkligen rimligt att man kan välja bort barns rätt till tid med sina pappor? Det är ju i klartext den rätten Kristdemokrater, Sverigedemokrater och andra försvarar. Rätten för mamma att vara mamma, men inte för pappa att vara pappa. Och aldrig barnets rätt till båda föräldrarna. [12]

*
Män och föräldraledighet

Män kan också möta visst motstånd om de går emot normerna och tar ut en större del av föräldraledigheten. I en stor enkätundersökning undersöktes näringslivets syn på föräldraskap. Arbetsgivarna sorterades in i tre grupper utifrån hur de värderar pappaledighet. En tredjedel av arbetsgivarna har tolkats ha ett passivt motstånd till att män tar ut föräldraledighet, männen förväntas vara lojala mot företaget och begränsa sitt familjeansvar till helgerna. Majoriteten av arbetsgivarna (nästan två tredjedelar) har gett fäderna ”betingat stöd” med vilket menas att de stöder faderns föräldraledighet om det inte går att ordna på annat sätt och att de försöker förhandla med personer som är viktiga för verksamheten. Den tredje gruppen arbetsgivare (tre procent) har gett ett aktivt stöd och uppmuntrat män att ta ut föräldraledighet. Män kan alltså straffas, lönemässigt och socialt om de tar ut en stor andel av föräldraledigheten. Men nyare studier visar att chansen för chefsjobb ökar för nyblivna pappor [27], [27.1] [27.2]

En annan studie visar att ju mindre fadern tror att män och kvinnor har olika kapacitet när det gäller omsorg för barn, desto högre var uttaget av föräldradagar. Detta stöds av forskning som visar att det oftare är mannens vilja som styr hur fördelningen på föräldraledigheten blir. [28]

Ett ojämnt uttag av föräldraledigheten är handikappande för pappor på mer än ett sätt. I forskning från Stockholms universitet visar det sig att ensam vårdnad, i de få fall det döms, går till den förälder som varit mest med barnet. Det gäller oavsett förälderns kön. Pappor och mammor har alltså lika stor chans i vårdnadstvister. I de fall där mannen varit mest med barnet fick han vårdnaden, men det var vanligast att kvinnan varit hemma med barnet – och därmed fick vårdnaden. [23] [23.1] Ett jämnare uttag av föräldraledigheten skulle leda till att pappor sågs som lika mycket föräldrar som mammor och det skulle öka deras rättigheter i förhållande till sina barn.

Sammanställningen av kunskapsläget visar att män – i samhället ögon – blir ”pappor, medan kvinnor blir ”föräldrar”. Medan män kan välja nivå på föräldraskapets engagemang är föräldraskap för kvinnor ett icke förhandlingsbart ansvar. Mammaledigheten anses vara självklar, medan pappaledigheten ur samhällets synvinkel ses som ett önskvärt val och en ”rolig” och ”lärorik” möjlighet som ska uppmuntras, belönas och uppskattas. [7.1] Det leder till den semantik vi använder oss av när det gäller fäders föräldraskap. Pappor kan t.ex. säga att de “är barnvakt ikväll” eller att de “hjälper till hemma”. I stället för, vilket är mer korrekt, att de tar hand om sitt barn och gör sin andel av hushållsarbetet. Det kan tyckas positivt att få klappar på axeln för något som borde vara självklart, dvs att en delar lika, men det är också oerhört förminskande mot män.

Män kan vara och är precis lika bra föräldrar som mammor, om de bara får chansen. Studier har visat att barn utvecklas precis lika bra (avseende kognition, språk, social kompetens, förmåga att skapa och underhålla relationer och kvaliteten på mor-barn-förhållandet) om föräldrarna delar vårdnaden mellan sig (och andra), som barnen gör om de omhändertas exklusivt av mamman.[25]

I doktorsavhandlingen “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” har föräldrar, arbetskamrater och chefer intervjuats i en kvalitativ studie om föräldraskap. I studien framkom att de män som var föräldralediga, blev mer positivt bemötta än mammorna. Pappaledigheten ses av omgivningen som något som ger positiva bieffekter (”kunskapshunger”, ”ökad effektivitet” etc.) för pappan, medan mammaledigheten kan ge positiva bieffekter, men ibland anses vara kopplad till negativa bieffekter (”fördumning”, ”ringrostig”, ”välling i hjärnan”). [9] [7.1]

Forskning från Göteborgs universitet, studerade mäns erfarenheter av delad föräldraledighet. Undersökningen visar att samtliga män i studien som tagit ut föräldraledighet under en längre tid är mycket nöjda med sitt val. [13] [7.1]

*
Påverkan på familjen
Forskning visar också att med jämnt uttag av föräldraledighet så följer många positiva effekter; så som bättre mående för föräldrar och barn, mindre gräl i hemmet, färre skilsmässor och färre separationer, bättre karriärsmöjligheter för modern, en jämnare fördelning av hushållsarbetet m.m. För kvinnor ger en ökad inkomst att deras inflytande i hemmet ökar, det skyddar dem vid en separation och det ger dem ekonomisk säkerhet i ålderdomen. [25]

*
Vad gör vi åt det?

Kvotering av fler månader är den enda effektiva metod som erkänt ökat männens uttag av föräldrapenningdagarna. De gånger då männens uttag ökat markant är 1995 och 2005, då första respektive andra ”pappamånaderna” infördes. [1] Eftersom vi vill uppnå alla de positiva effekter som är listade ovan så snart som möjligt, är den effektivaste vägen dit nya regler.

Även om individualiserad föräldraförsäkring införs kan enskilda föräldrar välja att dela ojämnt på föräldraledigheten. Men det finns ingen anledning för staten att subventionera ojämställdhet.

*

Jag avslutar med en dikt av Lena-Maria Smith:

*

“Om mannen tjänar mest och kvinnan tjänar minst, så är det bäst att kvinnan är hemma, för då förlorar de minst.

Om kvinnan tjänar mest och mannen tjänar minst så är det bäst att kvinnan är hemma, för då får de ut mest i föräldraförsäkring.

Om kvinnan studerar och mannen arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen studerar och kvinnan arbetar så är det bäst om kvinnan är föräldraledig, för mannen är ju ändå hemma så mycket och kan inte hoppa av mitt i utbildningen.

Om kvinnan är arbetslös och mannen har ett arbete så är det bäst att kvinnan är föräldraledig, för då förlorar de inte så mycket.

Om mannen är arbetslös och kvinnan arbetar så är det bäst att kvinnan är föräldraledig för mannan är ju ändå hemma så mycket, och snart kanske han får jobb.

Om kvinnan har ett eget företag och mannen arbetar på ett företag så är det bäst om kvinnan är hemma, hon är ju mer flexibel.

Om mannen har ett eget företag och kvinnan jobbar på ett företag så är det bäst att kvinnan är hemma, mannen kan inte ta ledigt eftersom hans kunder då försvinner.”

– LenaMaria Smith (2009)

*


*
Källor:
[1]http://www.etc.se/debatt/klassoverskridande-feminism-att-dela-foraldraforsakringen
[2]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-for-Press/Pa-tal-om-kvinnor-och-man-Lathund-om-jamstalldhet-2012/
[3]http://www.rfsl.se/?aid=5899&p=3815
[3.1]http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/manligt-och-kvinnligt/lika-kon-leka-jamlikast_443651.svd
[3.2]http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4005/C-uppsats.pdf?sequence=1
[4]http://www.dn.se/ekonomi/det-lonar-sig-att-dela-lika/
[4.1]http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article16207942.ab
[4.2]http://goo.gl/3u6p7L
[4.3]https://www.facebook.com/notes/f%C3%B6rs%C3%A4kringskassan-f%C3%B6r%C3%A4lder/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsbonus-praktiska-exempel/153631994718002
[4.4]http://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande_2013/kon_viktigare_an_ekonomi_vid_uttag_av_foraldrapenning
[5]http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/49766
[6] Arbetslivsfakta (nummer 3, år 2004). En rapport utförd av fyra statliga myndigheter (Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen).
[7] Lars Plantin. “Mäns föräldraskap. Om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet” (Göteborgs Universitet 2001)
[7.1]http://www.do.se/Documents/material-gamla-ombudsman/ForaldraskapkunskapsochnulagesrapportJamO200643C.pdf
[8][http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article15633808.ab
[8.1] Mikael Nordenmark”Arbetsliv, familjeliv och kön” (Boréa 2004)
[9]I Lisbeth Bekkengen “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” (Liber 2002)
[10] Försäkringskassan “Vägen ur föräldraledigheten” https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3283565c-9fea-4d35-869a-2f967a5f52f1/redovisar_2005_07.pdf?MOD=AJPERES
[11]http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a7aa26e3-9587-40e2-ad69-57a24cc11f6e/socialforsakringsrapport_2013_09.pdf?MOD=AJPERES
[11.1]http://www.svt.se/nyheter/sverige/delad-ledighet-delat-hushallsarbete
[12]http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article15757196.ab
[13] Anders Chronholm “Föräldraledig pappa: mäns erfarenheter av delad föräldraledighet”, Sociologiska institutionen på Göteborgs universitet (2004)
[14]http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/ojamstallt-hem-kopplas-till-smarta/
[15]http://arbetet.se/2013/03/08/pappor-vabbar-lika-lite-som-1989/
[16]Försäkringskassans rapport Mamma vet bäst – en kunskapsmätning om föräldrapenning och föräldraledighet (RFV Analyserar 2003:19)
[17]http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/8ec6c929-6f18-4e81-831f-cd4dbbaca98e/socialforsakringsrapport_2013_08.pdf?MOD=AJPERES
[18]http://www.unionen.se/sites/default/files/barntillatet_arbetsliv_0.pdf
[19]http://arbetet.se/2013/10/18/kvinnor-fattiga-som-pensionarer/
[19.1]http://secure.pensionsmyndigheten.se/KortaPensionsfakta.html’
[20]http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article18471882.ab
[21]http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf
[22]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205249/FULLTEXT01.pdf
[23]https://www.adlibris.com/se/bok/foraldraansvar-i-valfardsratten-om-vardnad-vardnadstvister-och-barnskydd-9789139016083
[23.1]http://www.aftonbladet.se/wendela/article11678050.ab
[24 ]Linda Haas och Philip Hwang “Programs and Policies Promoting Women´s Economic Equality and Men´s Sharing of Child Care in Sweden i boken Organizational Change and Gender Equity” (Sage 2000).
[25]https://www.adlibris.com/se/bok/lean-in-women-work-and-the-will-to-lead-9780385349949 (s. 137, s 118)
[26]http://mammasidan.se/baby/varaktiga-konsekvenser-naer-mamma-aer-borta-foer-laenge
[26.1]http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2012/02/27/mammapappabarn/
[26.2]http://blogg.tara.se/katerina-janouch/2011/01/19/att-lamna-barnen-mammasamvetet/
[27]http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2010/r10-05-effekten-av-delad-f%C3%B6r%C3%A4ldraledighet-p%C3%A5-kvinnors-l%C3%B6ner.pdf
[27.1]http://www.dn.se/debatt/manga-pappor-straffas-for-foraldraledighet/
[27.2]http://www.aftonbladet.se/wendela/familj/article11869380.ab
[28]http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:534453/FULLTEXT01.pdf
[29] LO. Rapporten ”Föräldraledighet och arbetstid – hur mycket jobbar föräldrar som varit hemma med barn” (2005)

Kvotering – en nödvändighet.

Kvotering [1]; som i ett tvingande krav på positiv särbehandling [2] gentemot det underrepresenterade könet (oavsett om det gäller män eller kvinnor) borde vara en självklarhet.

Kvinnor har i genomsnitt bättre betyg än män genom hela skolgången. Det gäller totalbetyg och alla ämnen utom idrott. [2.1] [2.2] Så har det varit så länge man gjort mätningar, alltså i mer än 25 år. [2.21] Kvinnor vidareutbildar sig också i högre grad än män, dvs läser oftare vidare på högskola/universitet och fler kvinnor än män klarar sina studier. [2.3] Faktum är att kvinnor har så mycket bättre betyg än män att männen, för att ha en chans på åtråvärda utbildningar – fram till år 2010 kvoterades in utan krav på lika meriter (Centrum för Rättvisa har visat att det var män som blev inkvoterade på Högskolan i 95 procent av fallen) [6.5] [6.55]. Kvinnor har även minst lika bra resultat som män på IQ-tester. [2.4] Det är tydligt att kvinnor är minst lika kompetenta som män och minst lika välutbildade.

Trots detta finns det i Sverige idag fler personer i VD-position som heter Johan än vad det finns personer som är kvinnor. Kvinnor utgör tre procent av börsens VD:ar. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna har legat på 10–18 procent under de senaste tio åren. Bara 18 av 251 börsbolag har en jämn könsfördelning i styrelsen. Av de totalt 454 noterade bolagen i Sverige styrs 30 stycken av kvinnor – det ger en andel kvinnliga chefer om 6,6 procent. [6] [6.1] [6.3]

Forskning har visat följande: Företag med fler kvinnor på chefspositioner går bättre på börsen; och en högre andel kvinnor i styrelsen sammanfaller med högre avkastning på kapital, en bättre balans i ledarskapet, bättre genomsnittliga resultat, bättre koppling till konsumenterna, bättre prestationer i bolagsstyrningsfrågor – och fler kvinnor i styrelser korrelerar till avsevärt lägre risk för konkurs. Företagen med en jämn könsfördelning har bättre lönsamhet, högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. Kvotering av kvinnor har även visat sig höja kompetensen bland männen. Det speglar egentligen bara en självklarhet: kompetensen lyfts i företag där man inte utesluter halva befolkningen från högre positioner. [10] [11] [12] [13] [14] [15] [15.1]

Lisa Magnusson har fångat essensen i kvoteringsfrågan:

“Om till exempel en vit medelklassman och en svart arbetarklasskvinna lämpar sig på pricken lika bra för ett visst jobb, och alla andra på arbetsplatsen är vita medelklassmän, så kan det vara en god idé att anställa kvinnan. Inte för att hon i egenskap av svart, arbetarklass och kvinna skulle bidra med ett visst exotiskt perspektiv, utan för att motverka att man stänger ute personer av annan bakgrund än man själv. Det är inte kvotering, utan tvärtom att upphöra med kvotering.” – Lisa Magnusson

För många år sedan, innan sjuttiotalet när kvinnor drog ifrån män i betyg och utbildning, var det allmänt konsensus att kvinnor av sig själva skulle “komma ikapp” män i högre befattningar. Så har inte skett. Uteslutandet av kvinnor (högst omedvetet, säkerligen) från höga positioner är ett problem som – har det visat sig – inte löser sig självt. Utan medveten strategi från företagens sida, kommer kvinnorna inte vidare upp i företagstoppen. Positiv särbehandling är sannolikt det bästa och mest effektiva sättet att utnyttja den stora kompetensreserv som finns i Sveriges högutbildade kvinnor.

*

Att rekrytera ur halva talangpoolen

Om man ser till kompetens verkar det väldigt dumt att utesluta halva befolkningen – och att dessutom utesluta den mest välutbildade: “Fler kvinnor än män söker till högskolan, och tar examen. Men när det gäller chefsjobb är det männen som dominerar.” (…) “Vi vill kunna rekrytera de allra bästa. Vill man rekrytera de allra bästa, då kan man inte rekrytera från 50 procent av befolkningen utan då måste man rekrytera av hela talangpoolen.”, ”(…) Det finns fler unga kvinnor än män med hög utbildning i dag. Statistiskt fortsätter mer än hälften av tjejerna med högre studier, men bara var tredje kille. Och skillnaden blir ännu större i slutänden av studierna. Där är tjejerna i majoritet (64 procent) av dem som tar examen. Så har det sett ut i många år nu, ändå avspeglar det sig inte i arbetslivet.”[5]

Kvotering, the talent gap

*

Fler Johan än kvinnor

I Sverige finns det idag fler VD:ar som heter Johan än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Tittar man på de vanligaste styrelsenamnen (nedan) så ser man också en homogen trend.

styrelsenamn

Det är inte rimligt att det finns så otroligt få kvinnor med rätt kompetens för chefsjobb, med tanke på att det under lång tid varit så att kvinnor utbildar sig i högre grad och därtill klarar studierna i större utsträckning än män.[6] Behöver man hjälp i sökandet efter kvinnor med chefskompetens finns Rättviseförmedlingen [7], vilket är en ideell organisation som verkar för att synliggöra kvinnor inom olika yrkeskategorier. Ingen kan säga att det inte finns kompetenta kvinnor att välja mellan.

*

Kvinnlig styrelseledamot – lägre lön

Kvinnor har i snitt lägre ersättning för sitt styrelsearbete. Det beror bl.a. på att de inte blir insläppta i de välbetalda styrelserna hos storbolagen, att de rekryteras till andra branscher än män men också på att de sällan väljs till ordförande. Svenska styrelseledamöter som är män tjänar i genomsnitt 48 000 kr mer årligen än kvinnor med samma position. Det är 4000 kr mer i månaden. [6.2]

Två av de tio bäst betalda cheferna för statliga myndigheter är kvinnor. Ser man på de tio lägst betalda cheferna är sju av tio kvinnor. [6.4]

styrelsearbete ersättning

*

Kvotering historiskt – nästan bara män

Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap, har skrivit:
“Visst finns det både öppna och dolda krafter som gör att männen dominerar. Om vi först tittar på de öppna strukturerna så finns det en formell kvotering. Inom politiken är det idag en accepterad tanke att fördelningen ska vara femtio-femtio. Många tror att kvotering bara gäller för kvinnor, men det är helt fel. Centrum för Rättvisa har visat att det är män som blir inkvoterade på Högskolan i 95 procent av fallen, historiskt på läkarutbildningen och nu senast på SLU (Veterinärutbildningen). Det tog hundra år för kvinnor att komma in i universitetsvärlden och de har hela tiden tvingats att anpassa sig till den rådande kulturen. När kvinnor har försökt ta sig in på manligt dominerade domäner har ingen ropat på kvotering. Så även när strukturerna har varit ett hinder för kvinnor, har man diskuterat om kvinnorna nu var kvalificerade nog. Men nu när kvinnorna har blivit i majoritet på akademiska områden som juridik och medicin, har det höjts krav på inkvotering av män. Min uppfattning är att man inte kan ha kvotering endast för män.” [6.5]

*

Kvinnliga förebilder – en nödvändighet

En anledning till varför vi i nuläget har så få kvinnor i styrelser kan vara bristen på kvinnliga förebilder. En studie [8] undersökte effekten av att kvotera in kvinnliga politiska ledare till indiska byar. Studien visade att flickor i byarna med en kvinnlig ledare fick högre ambitionsnivåer – utan att pojkarna fick lägre dito. Motsvarande förändring uppstod i föräldrarnas syn på barnens framtid. I utgångsläget var föräldrarnas genomsnittliga ambitionsnivå högre för söner än för döttrar. I byar som under två perioder haft en kvinna som byledare minskade denna skillnad avsevärt. Hela förändringen berodde på en höjning av ambitionsnivån för döttrarna, snarare än en sänkning av ambitionerna för sönerna. Det verkar ligga mycket i uttrycket “If she can see it – she can be it!”[9].

*

Hur påverkar andelen kvinnor i styrelser företagen praktiskt?

En studie [10] som publicerades i “International Journal of Business Governance and Ethics” visar att kvinnor är mer benägna att samarbeta, fatta beslut utifrån fler perspektiv och att se fler möjligheter – egenskaper som är viktiga vid styrelsearbete. Styrelser med minst tre kvinnor är mer benägna att följa en tydlig strategi, arbeta långsiktigt och är mer uppmärksamma på riskstyrning.

De bolag som har kvinnor i styrelsen kan inte enbart stoltsera med bättre jämställdhetssiffror – även lönsamheten och verksamheten i övrigt verkar påverkas positivt: [11]
1. Mellan år 2005 och 2011 steg aktiepriset på företag med minst en kvinna i styrelsen 26 procent mer än för företag med uteslutande män. Det visar en studie [12] från Credit Suisse där företag med liknande börsvärde jämförs.

2. De 125 Fortune 500-företag med flest kvinnor i styrelsen levererade 53 procent högre avkastning på eget kapital under 2012 än de 125 företag med sämst kvinnorepresentation.[13] [13.1]

3. Företag med minst en kvinna i styrelsen löper 20 procent lägre risk för konkurs, enligt forskning från Leeds University of Business School. Fler kvinnor i styrelsen korrelerade med ännu lägre risk. [14],[15]

4. Ett stort antal studier visar att bolag med fler kvinnor i styrelsen förutom bättre lönsamhet, även har högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. Bolagsstyrelser med balans av kvinnor och män är mer aktiva, kommer med fler förslag och har en mer transparent hierarki. Könsbalanserade styrelser fungerar bättre i sin kontrollfunktion och är mer benägna att byta ut bolagets VD när verksamheten går dåligt. [15.1]

5. Enligt en sammanfattning av ekonomisk forskning som studerar effekten av kvinnor i styrelsen nås följande resultat: “Sammantaget visar studierna att kvinnors närvaro har positiva effekter på styrelsearbetet, framför allt när könsbalansen är relativt jämn. Forskningen visar att styrelser som består av både män och kvinnor är mer aktiva i sin övervakande roll. Kvinnor kommer oftare på styrelsemötena, och män har högre närvaro när det finns kvinnor i styrelsen. En studie av israeliska bolag visar att styrelser med minst tre kvinnor närvarande är mer aktiva i sin styrning och kräver mer information av ledningen. Enligt en amerikansk studie tycks också fler kvinnor i styrelsen leda till en ökad andel kvinnor i företagets högsta ledning. Fler kvinnor i styrelsen sänker inte börsvärdet.” [15.2]

6. Enligt Boston Consulting Group (2010) fattades 73 procent av alla köpbeslut i amerikanska hushåll av kvinnor. Bolag som endast har män i styrelsen har potential att uppnå en ökad förståelse för slutkonsumenten om de öppnar upp för kvinnligt deltagande. [6.3]

7. AllBright poängterar i sin rapport “Makten i kulisserna” att mångfald i grupper leder till bättre genomsnittliga resultat.  AllBrights rapport fastslår att mångfald leder till bättre genomsnittliga resultat, till bättre balans i ledarskapet, bättre koppling till konsumenten och förbättrad bolagsstyrning. [6.3]

*
Alltså:  Företag med fler kvinnor på chefspositioner går bättre på börsen; och en högre andel kvinnor i styrelsen sammanfaller med högre avkastning på kapital, en bättre balans i ledarskapet, bättre genomsnittliga resultat, bättre koppling till konsumenterna, bättre prestationer i bolagsstyrningsfrågor – och fler kvinnor i styrelser korrelerar till avsevärt lägre risk för konkurs. Företagen med en jämn könsfördelning har bättre lönsamhet, högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. Kvotering av kvinnor har även visat sig höja kompetensen bland männen. Det speglar egentligen bara en självklarhet: kompetensen lyfts i företag där man inte utesluter halva befolkningen från högre positioner. [10] [11] [12] [13] [14] [15] [15.1]

*

Hur ser det ut i länder där kvotering införts?

I Norge är kvotering infört med gott resultat (infördes under perioden 2003-2008): “En farhåga från nejlägret var att många bolag skulle fly Oslobörsen av rädsla för att få sin professionella frihet att välja styrelse beskuren. Så har det inte alls blivit.” En annan dyster prognos gick ut på att kompetensen skulle försämras. Verkligheten pekar åt motsatt håll. De kvinnor som rekryterades hade så hög utbildning i förhållande till männen att nivån höjdes över hela linjen och standarden höjdes hos både kvinnor och män. Marit Hoel förklarar kompetenshöjningen så här:
– “I det ögonblick detta blev verklighet tog sig företagen tid att hitta de mest kvalificerade”, säger hon till DN.se. I en rapport från Catalyst, en internationell organisation för främjande av kvinnor i näringslivet, framgår att fler kvinnor i styrelserna efter hand också leder till fler kvinnor på ledningsnivå. Catalyst förklarar detta bland annat med att jämställda styrelser rekryterar bredare, och att kvinnor i styrelser fungerar som förebilder för unga kvinnor som kan tänka sig näringslivskarriär. [16]

Att kvotering leder till ökad kompetens stöds av en studie på partigrupper.
– “Resultaten visar tydligt att kvoteringen ledde till en högre kompetensnivå – bland männen. Man tog inte mindre kompetenta kvinnor för att väga upp platserna”, säger Olle Folke som är en av författarna bakom studien. [17]

*

Kvinnor i chefspositioner:

Resultat från experimentstudier visar att kvinnor som är nya i sin ledarroll får sämre utvärderingar än män oberoende av om kvinnorna presterat objektivt bättre än männen. Experimenten visar att om gruppen fortsatte att ”exponeras” för dessa, minskade gruppens fördomar mot kvinnliga ledare. Kvinnor som varit ledare en gång tidigare blev utvärderade på samma sätt som män.[18] Kvinnor som tar ett andra chefsjobb värderas alltså precis lika högt som en manlig chef.

Av detta kan vi dra slutsatserna att fler kvinnliga chefer kommer att bidra till att ge kvinnor inom både respektive företag och hela arbetsmarknaden kvinnliga förebilder. Fördomar mot kvinnliga ledare i alla yrken kommer att minska om fler kvinnor blir chefer. Dessutom kommer varje kvinna att tjäna personligen på det genom att i framtiden utvärderas på samma villkor som en man i samma position.

För många år sedan, när kvinnor drog ifrån män i betyg och utbildning, var det allmänt konsensus att kvinnor av sig själva skulle “komma ikapp” män i högre befattningar. Så har inte skett. Uteslutandet av kvinnor (högst omedvetet, säkerligen) från höga positioner är ett problem som – har det visat sig – inte löser sig självt. Utan medveten strategi från företagens sida, kommer kvinnorna inte vidare upp i företagstoppen. Positiv särbehandling är sannolikt det bästa och mest effektiva sättet att utnyttja den stora kompetensreserv som finns i Sveriges högutbildade kvinnor.

*
Kvotering är en nödvändighet.

*


Mer läsning på ämnet:

“Handelsbanken: Kvinnorna står för mer än hälften av vår vinst.” (http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/kvinnorna-star-for-mer-an-halften-av-var-vinst-483214)

McKinsey menar (Women Matter 2, 2008) att det finns 9 olika nyckelkriterier för att vara en bra ledare. Kvinnor använder 5 av de 9 kriterierna oftare än män. Kvinnor är bättre på att definiera arbetsuppgifter och mål, att agera förebild och coacha sina anställda medan män är bättre på att fatta individuella beslut och delegera ansvar. Alla delar behövs för att ha en bra balans av ledarskapsstilar i ett företag, vilket är ett argument för ökad mångfald.

“Samtliga empiriska undersökningar visar på att en större andel kvinnor inom företag ökar lönsamheten. Kvinnors genomsnittliga portfölj har bättre avkastning än mäns. Teorier säger att kvinnor är mindre riskbenägna än män. Sammantaget är kvinnan en bra investerare och därmed en tillgång för finanssektorn. (…) Allt tyder på att kvinnor och framförallt en jämnare maktfördelning inom finanssektorn bidrar till en högre lönsamhet.” (http://www.bao.se/publika_filer/uppsats2009.pdf)


*

Källor:

[1]http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvotering

[2]http://sv.wikipedia.org/wiki/Positiv_s%C3%A4rbehandling

[2.1]http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebetyganpojkar.5.7952d75d13ab5f785b551b.html

[2.2]http://www.jamstalldskola.se/larande-ex-grundskola/betyg.shtml

[2.21]http://www.skolvarlden.se/artiklar/tjejerna-mot-killarna-betygsskillnaderna-bestar

[2.3]http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fnyheter24.se%2Fnyheter%2Futrikes%2F719206-nu-ar-det-bevisat-kvinnor-har-hogre-iq-an-man&sa=D&sntz=1&usg=AFQjCNEFVs7vfG2LiSNrVWnzM92MhdQhIA

[2.4]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Utbildningsstatistisk-arsbok/64475/64482/Behallare-for-Press/Utbildningsstatistisk-arsbok-2012/

[3]http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebetyganpojkar.5.7952d75d13ab5f785b551b.html

[4]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Utbildningsstatistisk-arsbok/64475/64482/Behallare-for-Press/Utbildningsstatistisk-arsbok-2012/
[4b]http://www.telegraph.co.uk/education/educationnews/9401241/IQ-tests-women-score-higher-than-men.html (Kvinnor presterar även bättre på IQ-tester)

[5]http://www.svt.se/nyheter/sverige/svenskt-naringsliv-missar-viktig-kompetens

[6]http://www.dn.se/ekonomi/fler-johan-an-kvinnor-i-bolagstoppen/

[6.1]http://www.bisnode.com/Sverige/Press/pressmeddelanden/Fler-kvinnliga-borschefer-i-Sverige-an-i-Norge/

[6.2]http://allbright.se/wp-content/uploads/2013/11/Lika-barn-leka-b%C3%A4st.pdf

[6.3]http://allbright.se/wp-content/uploads/2012/09/Makten-i-Kulisserna.pdf

[6.4]http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/kvinnliga-chefer-far-sallan-topplon_8265326.svd

[6.5]http://www.jamiprogram.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//finns-dold-kvotering-av-man-i-samhallet-.cid91705

[6.55]http://www.svd.se/nyheter/inrikes/slut-pa-konskvotering-vid-hogskolor_4072629.svd

[7]http://rattviseformedlingen.se/listor/vara-listor-a-o

[8]http://goo.gl/FCDvUP,[file:///E:/Download/Nyhetsbrev%201-2012%20Referat%20(1).pdf]

[9]http://www.seejane.org/

[10]http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/ekonomiskt-ohallbart-inte-ha-kvinnor-i-styrelsen-487886

[11]http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/ekonomiskt-ohallbart-inte-ha-kvinnor-i-styrelsen-487886

[12]https://www.credit-suisse.com/newsletter/doc/gender_diversity.pdf

[13]http://www.va.se/ledarskap/va-kvinna/ekonomiskt-ohallbart-inte-ha-kvinnor-i-styrelsen-487886

[13.1]http://www.catalyst.org/media/companies-more-women-board-directors-experience-higher-financial-performance-according-latest

[14]https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/31480/11-745-women-on-boards.pdf

[15]https://www.credit-suisse.com/newsletter/doc/gender_diversity.pdf

[15.1]http://www.dn.se/debatt/hog-tid-att-konskvotera-for-bolagens-och-landets-basta/

[15.2]http://www.pavag.nu/8/nyheter/artiklar/2013-04-12-karin-thorburn-fler-kvinnor-i-styrelsen-okar-lonsamheten-.html

[16]http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/norsk-kvotering-gav-hojd-kompetens/

[17]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5778074

[18]http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2011_Kvinnor%20och%20m%C3%A4n%20i%20en%20individualiserad%20l%C3%B6nebildning.pdf

[19]Bild1:https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/31480/11-745-women-on-boards.pdf

[19.1]Bild2,3:http://allbright.se/wp-content/uploads/2013/11/Lika-barn-leka-b%C3%A4st.pdf

Om bröstförstoringar: Fakta och reflektioner

Enligt bedömningar gjorda av Svensk Förening För Estetisk Plastikkirurgi utförs omkring 25 000 plastikkirurgiska ingrepp i Sverige per år. Av dessa 25 000 ingrepp utförs omkring 85 procent på kvinnor och 15 procent på män.

Först vill jag fokusera på den sista meningen. Varför, objektivt sett, är kvinnor villiga att betala tusentals kronor för att modifiera sina kroppar i enlighet med rådande skönhetsideal? Varför utsätta sig för risken med en operation för utseendets skull? Varför tycker kvinnor att deras kroppar inte duger – medan män uppenbarligen inte behöver modifiera sina kroppar för att känna att de duger?

Sifo presenterade en undersökning i april 2004 där man presenterade att var fjärde svensk kvinna under 30 år skulle kunna tänka sig att genomgå en utseendeförbättrande operation. Var fjärde kvinna under 30. När man inte ens har börjat få nämnvärda ålderstecken. Enligt en senare undersökning i Amelia kan 56 procent tänka sig att göra en skönhetsoperation.

I Norge utförs ca 8 000 skönhetsoperationer per år. Siffran ökar i Norge med i genomsnitt 5 % per år. Siffran för antalet skönhetsoperationer i Sverige är inte hundraprocentig, men uppskattningsvis görs mellan 5000 och 10 000 bröstförstoringar per år. De flesta patienterna är mellan 20 och 40 år. Här i Sverige ökar siffran, enligt klinikerna, också varje år.

Mellan 5000 och 10 000 bröstförstoringar per år. Bröstimplantaten försvinner ju inte efter ett år utan finns kvar. Det är mellan 50 000 och 100 000 kvinnor i samhället med opererade bröst på 10 år. Plötsligt har en stor andel av Sveriges kvinnor opererade bröst. Det här är inget “eventuellt framtidsscenario”, utan verkligheten idag. Vi är med och skapar en inflation i skönhet. För människor ser inte ut såhär egentligen. Män behöver inte modifiera sitt utseende med operationer, men kvinnor känner att de behöver. Kvinnor känner att de vill själva – och det är inte konstigt när det är så normaliserat. När det är så onormalt med naturliga bröst att många tycker att det är en självklarhet att en skall vilja operera om en har “små”.

Vad är då den vanligaste storleken i Sverige? Mindre än vi tror, är svaret. Det finns inga siffror på medel-, eller medianstorlek i Sverige, men den mest sålda kupan är en B-kupa. Ja, B.

Hur påverkar det unga tjejer att växa upp med naturliga bröst i en värld där de bröst som syns – hemma på mamma, i offentligheten på badhus och på stan – alla verkar större? Och detta ideal dessutom fortsätter att tryckas ner i halsen på dem via reklam och TV?

Vi skapar en värld där det inte finns någon valfrihet. Där de unga killarna spenderar sina första årslöner på att skapa sig början till ett liv eller åka jorden runt, medan tjejerna sparar ihop till en bröstoperation.

Silikoninlägg

Min feminism säger inte att vare sig det ena eller andra är fel. Det feminismen gör för mig personligen är att våga vara nöjd trots att jag inte har en idealkropp. Feminismen hjälper mig förstå varför utseende och just sexualiserade delar av kroppen som bröst, konstrueras som så himla viktiga i samhället. Den hjälper mig att hitta förebilder som kan stärka min självbild och gör att jag känner mig fri att göra egna val. Jag har valt att vara nöjd med mina helt normala medelbröst, fast jag har intalats av omvärlden att mina bröst är små. Det finns så mycket som gör en människa sexig. Bröst, små som stora, är ju bara en droppe i havet. Allas feminism behöver inte fungera så, men jag tycker att vi ibland får tänka “vad kan feminismen göra för mig?” istället för att alltid tänka tvärt om. Det betyder inte någon med opererade bröst är en dålig feminist. Vi lever i en kontext och våra upplevelser och handlingar sker i sagda kontext. Precis som att en kan sminka sig och raka sig och ändå vara feminist så kan en även välja att operera sig. Men jag tror att alla är överens om att feminismen som helhet, som rörelse, ska verka emot starka skönhetsideal.

Andra tycker att det är en feministisk handling att operera brösten: En skall få göra vad en vill med sin egen kropp. Det är också sant. Många gör bröstförstoringen för sin egen skull, för att en själv tycker att det är fint. Men en måste fråga sig vad som är anledningen till att en tycker att det är snyggt och mår bra av det och anledningen till att ens självkänsla är så starkt kopplad till ens utseende. För det finns en anledning. Det är att samhället har präntat in de här idealen i oss. Precis som att vissa kanske tatuerar sig för sin egen skull, men indirekt för att det är populärt i den subgrupp inom vilken de socialiserar. Jag vill verkligen betona att jag talar om skönhetsoperationer ur ett samhällsperspektiv, inte hos den enskilda individen.

Jag är dessutom inte alls säker på om det är ett dugg bättre att gå från B till C än från A till E. Det skönhetsideal vi idag matas med hela tiden från skådespelerskor och modeller är att en skall vara smal, ha lite kroppsfett och ändå ha ungefär C-kupa, dvs. vara smalare än medel men ha större bröst än medel. Brösten består nästan bara av fett. Har man väldigt lite kroppsfett så kommer man därför, på ren sannolikhet, att ha väldigt små bröst – om en inte opererar sig. Men ingen kollar på en genomsnittlig kvinnlig skådespelerska och tänker “silikon!”, eftersom utseendet med pyttelite kroppsfett men ändå större bröst än medel är fullständigt normaliserat. Vi tänker att det är helt naturligt för kvinnor att se ut så. Att det är något avvikande med den tjej som är “plattbröstad” – för så heter det att ha medelstorlek. Sannolikt kommer alla dessa kvinnor vi ser i media, med kombinationen mycket smal och lite större bröst än medel, skapa ett betydligt mer skadligt kroppsideal än tjejer som ser ut som Pamela Anderson mitt i karriären. Det sistnämda ses som onaturligt och lite “tacky”, medan det förstnämda verkligen är ett ideal som många tror är naturligt och verkligt. Det är svårare att värja sig mot.

Sedan tycker jag inte att vi ska sticka under stol med de medicinska riskerna. En talar ofta teoretiskt om riskerna, vilket är lite verklighetsfrånvänt. Att genomgå en bröstoperation är att utsätta sig för en sövning, samt stora öppna sår med infektionsrisk – utan att det är medicinskt nödvändigt. Andra komplikationer av bröstoperationer kan vara försvårad amning, nedsatt känsel i brösten och försvårad cancerdiagnostik vid mammografi (10% av alla kvinnor i Sverige får trots allt bröstcancer under sin livstid). En får tycka att det är värt det, men en ska vara medveten om riskerna. En operation är inte samma sak som andra estetiska förändringar som lösnaglar eller tatueringar. Insatserna är mycket, mycket större. Vi måste reflektera över att så många kvinnor utsätter sig för faktiska risker i skönhetens namn.

Det kommer alltid att finnas skönhetsideal, men det är problematiskt när idealet är att genomgå en operation och så många gör det att de flesta kvinnors naturliga bröststorlek ses som för liten.