Archive Page 2

Studier om hur kvinnor bemöts på arbetsmarknaden eller “Lön efter kön”

*

Statistikdelen

1. Kvinnor tjänar mindre än män; även då man justerar för skillnader i arbetstid, yrke, utbildning och ålder. Detta gäller även i yrken med lika stor andel män som kvinnor. [a], [c], [h]
2. Kvinnor har i genomsnitt bättre betyg än män. Det gäller totalbetyg och alla ämnen utom idrott [g] [j] Kvinnor vidareutbildar sig också i högre grad än män. [a2] Kvinnor har även minst lika bra resultat som män på IQ-tester. [a3]
3. Kvinnor erbjuds trots detta en lägre ingångslön än män med i samma ålder med identisk utbildning. [d],[d2],[e]

Det här är alltså förhållandena i Sverige idag.​ Kvinnor klarar sig bättre i skolan (inräknat matte, fysik och kemi – det man traditionellt fortfarande pratar om som ämnen som killar är bra på [f1]). Så har det varit så länge man har gjort mätningar, alltså i minst 30 år [f1.1]. Fler kvinnor läser också vidare på högskolor/universitet och fler kvinnor klarar sina högre studier. Trots det så får kvinnor lägre lön än män, inom i stort sett alla yrkeskategorier. Fakta antyder att när ett yrke får fler kvinnor, så försämras löneutvecklingen för yrket (t.ex. präster, veterinärer, lärare och läkare) [f2].

Nedan är en graf från SCB:s statistik för 2012. Den visar löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom de 10 största yrkesgrupperna i Sverige. Deltidsanställdas löner är omräknade till heltid, löneskillnaderna är alltså ännu större i praktiken.

statistik lön 2012

*

Färre kvinnor arbetar även inom privat sektor, där lönerna är högre. Även om man tar hänsyn till faktorerna privat och offentlig sektor, kvarstår en helt oförklarad löneskillnad på 6% mellan kvinnor och män. [a] (s. 77). Mätt i faktisk månadslön ligger kvinnors löner 23% lägre än mäns. Det är så stor skillnad det är i praktiken. Det är alltså så mycket kvinnor och män tjänar om man inte räknar det som att kvinnor och män arbetar heltid (vilket de inte gör). Arbetarkvinnor har en genomsnittlig faktisk månadslön om knappt 17 000 kronor per månad, medan män i arbetaryrken har en faktisk månadslön på 23 000 kronor. Kvinnor i tjänstemannayrken har en genomsnittlig faktisk månadslön på 27 400, medan män i tjänstemannayrken tjänar 36 700. Det skiljer alltså 20 000 kronor i faktisk lön per månad mellan kvinnor i arbetaryrken och män i tjänstemannayrken. Allt inräknat får kvinnor således i praktiken ut 73% av männens löner i faktisk genomsnittlig månadslön. [l]


*

Studiedelen

En uppmärksammad studie från 2012 [e] visar att när högutbildade forskare (i en miljö där könsdiskriminering ses som ett förlegat fenomen) i sin roll som arbetsgivare presenteras ett av två identiska Cv:n där bara namnet, och därmed könet, ändras på den arbetssökande:
– Värderas “kvinnans” kompetens genomgående lägre
– Hon bedöms inte kunna erbjudas en mentor
– Hon bedöms vidare inte vara lika anställningsbar som mannen
Hon bedöms även förtjäna en betydligt lägre lön än mannen. 4000 dollar mindre per år (alltså ca 2200 kr/månad eller 26 400/år) för att vara exakt, innan någon löneförhandling ens genomförts. Jag behöver säkert inte påminna om vad den sortens försprång för männens del kan göra för löneutvecklingen i längden. På exakt samma meriter, ordagrant.

En svensk rapport med stort underlag visar att en rekryteringsordning med anonyma ansökningar ökade chansen att komma på intervju för både kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden. För kvinnor finns även ökad chans att bli erbjuden anställning, men de kunde inte se någon sådan effekt för personer med utländsk bakgrund.[v] Detta indikerar att de rasistiska strukturerna kan vara ännu starkare i samhället än de könsförtryckande strukturerna.

En studie av Goldin och Rouse visar att kvinnor har större chans att komma vidare vid uttagningar till symfoniorkestrar i USA om uppspelningen sker bakom en ridå jämfört med om juryn ser musikerna. [v1] Det är ett tydligt exempel på könsdiskriminering.

Edin och Lagerström visar i sin studie från 2006 att kvinnor har 15% lägre chans att kontaktas av arbetsgivare om de uppger namn (eller kön) när de registrerar sig i Arbetsförmedlingens databas på Internet. [v2] Eriksson och Lagerström visar i en liknande studie att ett icke-nordiskt namn ger 25% lägre chans att kontaktas av en arbetsgivare. [v3]

Kvinnor får inte erbjudanden om att bli chefer i lika hög utsträckning som män. Män väljer ofta andra män till efterträdare och kollegor. En studie visar att när individer fick utvärdera identiskt beskrivna män och kvinnor till ett arbete som polischef, så var för det första de individer som påstod sig vara minst partiska som var mest könsdiskriminerande. För det andra visade sig något mycket intressant: De som var satta till att utvärdera männen respektive kvinnorna ändrade sina anställningskriterier till männens fördel! När en manlig sökande hade goda betyg, räknades betygen som det viktigaste för att bli en bra polischef. Men när en man hade sämre betyg, räknades betygen som mindre viktiga. Tyvärr så var proportionerna omvända för kvinnliga sökande: När kvinnor hade en viss skicklighet, förmåga eller bakgrund så tenderade det att väga lättare i utvärderingen än andra meriter. “Meriter” kan alltså manipuleras för att motivera könsdiskriminering. [z] (s. 153)

Kvinnor ser att det inte finns några kvinnliga chefer och ser det inte som en möjlighet för sig själva. De har inga förebilder. Det finns en riktigt bra studie som är gjord på en population där flickor hade mycket lägre ambitionsnivå än pojkar och flickors föräldrar lägre förväntningar på flickorna. Det visar sig att när barn får se kvinnliga ledare så höjs flickornas ambitionsnivå och även föräldrarnas ambitionsnivå för flickorna höjs – utan att pojkarnas sänks. Det verkar alltså som att alla är vinnare om vi får en jämn könsfördelning i ledande positioner. [x]

Sheryl Sandberg, grundaren av LeanIn.org, skriver om sin dotter: “One Presidents’ Day, when my daughter was five, I was teaching her a song that includes the names of all the presidents. When we got to the end, she asked, “Mommy, why are they all boys?”
It’s no secret that there is a dearth of women in leadership positions. Women in the U.S. now earn 57 percent of all college degrees and 60 percent of graduate degrees. Yet the numbers on females in leadership roles are dismal. Women make up just 5 percent of Fortune 500 CEOs, 3 percent of creative directors and 18.5 percent of Congress. And it’s no wonder my daughter thought girls couldn’t be president—we’ve never seen one.” [x1]

*

If all presidents were women, would boys still dream about becoming one?

If all presidents were women, would boys still dream about becoming one?
(https://www.youtube.com/watch?v=MgVvswGSZPo)

Women Presidents

*

En kvinna som beter sig “manligt” blir illa sedd av både män och kvinnor. I en studie från Columbia Business school presenterade man en levnadsberättelse av en framgångsrik person. Berättelsen skrev man under med antingen ett mans- eller ett kvinnonamn (Heidi/Howard). Sedan lät studenter beskriva personen avseende kompetens och personlighet. Studenterna skattade “Heidi” och “Howard” som lika kompetenta. Men där “Howard” sågs som en tilltalande potentiell kollega sågs “Heidi” som “självisk” och “inte en sådan person man skulle vilja anställa eller arbeta för”. Exakt samma data gav alltså studenterna såhär olika uppfattning om en person – enbart baserat på kön.
*

När kvinnor beter sig typiskt kvinnligt ses de som mindre kompetenta ledare. När kvinnor beter sig typiskt manligt ses de som icke-feminina och därför sämre och straffas med lägre lönepåslag i löneförhandlingar. Kvinnliga ledare måste bevisa sin kompetens gång på gång: De möter alltså högre krav och får lägre belöningar än en man i deras position. Dessutom verkar det finnas en stereotyp motsättning mellan kompetens och personlighet för kvinnor: dvs. kvinnor som beter sig konkurrenskraftigt ses visserligen som kompetenta, men deras personlighet bedöms då som sämre. När en man är framgångsrik är han omtyckt av både män och kvinnor, men när en kvinna är framgångsrik tenderar både män och kvinnor att tycka om henne mindre. [w](/[w1]), [w3], [z] (s. 39-40, 44)

*

För att få till en förändring behövs politik, det behövs en förändring av attityder i samhället så att kvinnor värderas lika högt som män. Men det finns några konkreta saker som varje enskild kvinna kan göra för att förbättra sina chanser att få högre lön.

https://vetenskapsgrund.wordpress.com/2013/04/17/loneforhandling-vagra-acceptera-kvinnoloner/

*

Källor:
[a]=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf
[a2]=http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fnyheter24.se%2Fnyheter%2Futrikes%2F719206-nu-ar-det-bevisat-kvinnor-har-hogre-iq-an-man&sa=D&sntz=1&usg=AFQjCNEFVs7vfG2LiSNrVWnzM92MhdQhIA
[a3]=http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Utbildningsstatistisk-arsbok/64475/64482/Behallare-for-Press/Utbildningsstatistisk-arsbok-2012/
[c]=http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Kvinnors-inkomster-slapar-efter-hela-livet/
[h]=http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/18169/LKT1217s870.pdf
[g]=http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebetyganpojkar.5.7952d75d13ab5f785b551b.html
[j]=http://www.jamstalldskola.se/larande-ex-grundskola/betyg.shtml
[d]=http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2011_Kvinnor%20och%20m%C3%A4n%20i%20en%20individualiserad%20l%C3%B6nebildning.pdf
[d2]=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/_GZ031d5/?html=true#page_23
[e]=http://news.yale.edu/2012/09/24/scientists-not-immune-gender-bias-yale-study-shows
[f1]=http://www.jamstalldskola.se/larande-ex-grundskola/betyg.shtml
[f2]=http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lon-efter-kon-sanker-hela-yrkesgrupper_7721442.svd
[l]=http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article18471882.ab
[v]=http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2007/r07-28.pdf
[v1]=http://www.nber.org/papers/w5903
[v2]=http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2006/wp06-04.pdf
[v3]=http://nationalekonomi.se/filer/pdf/37-1-sejl.pdf
[z]=https://www.adlibris.com/se/bok/lean-in-women-work-and-the-will-to-lead-9780385349949
[x]=http://goo.gl/FCDvUP
[x1]=http://www.adweek.com/news/advertising-branding/sheryl-sandberg-rethinking-marketing-women-158194
[w]=http://www.catalyst.org/uploads/the_double_bind_for_women_in_leadership_flyer.pdf
[w1]=http://www.catalyst.org/knowledge/double-bind-dilemma-women-leadership-damned-if-you-do-doomed-if-you-dont-0
[w3]=https://www.adlibris.com/se/bok/det-finns-en-sarskild-plats-i-helvetet-for-kvinnor-som-inte-hjalper-varandra-9789185625628

Bild 1: Från “På tal om kvinnor och män” som ges ut av Statistiska centralbyrån
Bild 2 och 3: Från Filmen “If men were women” (https://www.youtube.com/watch?v=MgVvswGSZPo)

Advertisements

Varför heter det “feminism”?

1. Den historiska faktorn: För att inte osynliggöra de mål som redan nåtts av den feministiska rörelsen (bl.a. kvinnors rösträtt, föräldraledighet [vilket gynnar alla föräldrar], rätten för kvinnor att arbeta, preventivmedel mm).

2. Det är ett internationellt ord som alla förstår, feminismen är ju en internationell rörelse.

3. Namn på andra rörelser som strävar efter jämlikhet: Andra rörelser, som HBTQ-rörelsen och Black Power-rörelsen t.ex, utgår från den mest diskriminerade gruppen och när feminismen startade så stod den för att kvinnor skulle ha samma rättigheter som män (det innebär självklart att män skall ha samma rätt som kvinnor också). (Cred: hejblekk)

4. Det är märkligt att många uppfattar det som provocerande att ett ord med kvinnlig klang innefattar både kvinnor och män. Skall vi även byta bort “människa”, “allmänhet”, och “allemansrätt”? (Cred: Lilijacom)

feminism ordet bäst

I slutändan säger jag som Gudrun Schyman: Jämställdhet är målet, feminismen är vägen dit.

Alternativmedicin, del 1: Vitamin B17 – cyanid botar inte cancer

Människor som marknadsför cyanid som cancermedicin brukar kalla det omväxlande för ”Vitamin B17″, “Laetrile” eller “Amygdalin” (dessa namn är inte helt analoga). Amygdalin finns i aprikoskärnor, men är mer känt i Sverige som det giftiga ämnet i bittermandel.

Amygdalin marknadsförs av utövare av alternativ medicin som ett vitamin (vilket det, per definition, inte är [1]) och som ett naturligt mirakelmedel mot cancer.[1a], [1b], [1c]

När jag läser artiklar i pressen om hur desperata cancersjuka människor vallfärdar till Tyskland för att pröva sin lycka med alternativ medicin och dessutom får ersättning för det med hjälp av statliga medel [0], så blir jag rädd.

En forskargrupp formulerade sig år 2001 på följande sätt i sin artikel “Unconventional therapies for cancer and cancer-related symptoms” [2]: ”Many alternative therapies, including high-dose vitamin C, the Di Bella regimen, and laetrile have been shown not to be effective.”

Amygdalin har studerats noggrant och forskningen visar tydligt att Amygdalin inte fungerar på det sätt som utövare av alternativ medicin hävdar. Studier visar att Amygdalin inte bara är overksamt, liksom många andra alternativmedicinska metoder, utan även direkt farligt. Jag låter studierna tala för sig själva.

 

Studier och metastudier

“Unconventional anticancer agents: a systematic review of clinical trials” [3] (2006): Människor som säljer många påstådda anti-cancermedel, som Laetrile, får kritik i den här systematiska genomgången för att de gör så utan att ha studerat medlen ordentligt.

”Laetrile for cancer: a systematic review of the clinical evidence” [4] (2007): Metastudie av 36 studier gjorda på Laetrile, varav ingen kunde påvisa några bevis för att Laetril skulle ha positiva effekter vid cancer. Påståendet att Laetrile skulle ha positiva effekter vid cancer stöds alltså inte av några som helst kliniska studier, trots att många har utförts.

”Alternative means of drug therapy in cancer: Laetril” [5] (2012): Studien motbevisar den alternativmedicinska teorin att Amygdalin skulle utsöndras selektivt i tumörceller och leda in cellen i apoptos – experiment har visat att detta inte stämmer. I kliniska studier har Laetril bevisats vara ineffektivt med en ”mycket hög” risk för patienten att utveckla allvarlig cyanidintoxination.

 

Fallstudier och symtom

“Life-threatening interaction between complementary medicines: cyanide toxicity following ingestion of amygdalin and vitamin C” [6] (2005): Fallstudie som beskriver ett fall av allvarlig cyanidförgiftning pga intag av ”Vitamin B17” i kombination med höga doser vitamin C.

” Severe cyanide toxicity from ‘vitamin supplements’” [7] (2005): Fallbeskrivning av en allvarlig cyanidförgiftning som visar sig vara ’medicinering’ med ”Vitamin B17”.

En artikel beskriver symtomen av cyanidförgiftning [8]: Hypotension (lågt blodtryck), illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk, palpitationer (hjärtrusningar), muskelryckningar, rastlöshet och svettningar. Efter längre tids administrering (tre veckor eller mer enligt artikeln) kan man få hypo-thyroidism pga thiocyanat-ackumulering. Återkomande förgiftningar kan ge Parkinsonlika besvär. En kronisk cyanidintoxikation från Laetril i dieten har (…) gett tusentals fall av långsamt progredierande neurologisk skada med bilateral blindhet, nervdövhet och myelopati (med spasmer som först utvecklas i händer och fötter). Framför allt är cyanid ett gift och dödligt.

 

Förespråkare för Amygdalin gör sig, medvetet eller omedvetet, skyldiga till klassiskt kvacksalveri. Det är oetiskt att ljuga för desperata, döende människor i syfte att tjäna pengar. Användande av den här sortens alternativa mediciner kan inge patienterna en falsk känsla av hopp så att de inte tar emot mediciner som faktiskt bevisats fungera. Dessutom, när nu studierna visar att det är direkt farligt – hur kan någon med gott samvete rekommendera den här sortens medel?

En forskargrupp, som studerade flera alternativa metoder mot cancer, skrev följande år 2004 i sin avhandling ”Alternative cancer cures: “unproven” or “disproven”?” [9]: ”Contrary to much popular and scientific writing, many alternative cancer treatments have been investigated in good quality clinical trials, and they have been shown to be ineffective. In this article, clinical trial data on a number of alternative cancer cures including Livingston-Wheeler, Di Bella Multitherapy, antineoplastons, vitamin C, hydrazine sulfate, Laetrile, and psychotherapy are reviewed. The label “unproven” is inappropriate for such therapies; it is time to assert that many alternative cancer therapies have been “disproven”.”

Aprikoskärnor och bittermandel kommer inte att bota din cancer. Det är en myt som är fullständigt motbevisad.

Argument emot legalisering av Cannabis: Fakta.

Det finns väldigt många bra anledningar att ta ställning emot användande av droger. Jag stöter ibland på människor som argumenterar för en legalisering av cannabis. Eftersom effekterna av cannabis är noggrant studerade är det lätt att komma fram till huruvida det är rimligt med en legalisering av cannabis eller inte. Jag lägger här fram fakta som är värda att ta upp i alla debatter rörande cannabisanvändande.

 

Verkningsmekanism och psykiska effekter

”Cannabinoiderna förstärker det system, GABA, som förhindrar kommunikationen mellan hjärnans olika områden. Cannabis försvagar därför en människas förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet. Hon får svårt att upprätthålla en ändamålsenlig strategi, att lösa tänkbara framtida problem och att sammansmälta psykets olika delprocesser till en reflekterande helhet. Hit räknas också självreglerande förmåga, som att kritiskt granska sitt eget beteende, att vara uppmärksam och att kunna handla på grundval av samlad kunskap, allt prestationer av språkförmåga och minne. Försämringen av tankefunktion sker inte i ett slag, utan kommer smygande.(…) Cannabis långsiktiga påverkan på tankeprocesserna beror på att de verksamma beståndsdelarna, cannabinoiderna, minskar energitillförseln till hjärncellerna. Ämnesomsättningen minskar och hjärncellerna får svårare att arbeta.” [1a]

Missbruk av cannabis kan leda till abstinensliknande symtom som ångest, förvirring, vanföreställningar och hallucinationer. I höga doser och framför allt efter längre tids missbruk kan andra psykiska symtom utvecklas, som depression, apati, orkeslöshet, förändrad verklighetsuppfattning, psykotiska symtom och personlighetsförändringar. Detta är personlighetsförändringar som kan bli bestående. [1] Missbruk av cannabis kan även leda till impulsiva våldshandlingar, förändrad tidsuppfattning, försämrad förmåga till omvärldsförståelse, social isolering och självmordshandlingar.[2] [3] [4]


Cannabis och schizofreni

Dessutom har vi en annan, mindre känd men mycket viktig, orsak att låta bli att legalisera Cannabis: Rökning av Cannabis kan provocera fram Schizofreni hos genetiskt- eller miljömässigt predisponerade individer, som annars hade kunnat leva i hela sitt liv utan att sjukdomen skulle ha brutit ut.[5] Risken för att utveckla schizofreniforma symtom är extremt hög för dem som använder drogen dagligen (>50 gånger ökad risk jämfört med normalbefolkningen), men även de som bara har rökt ett fåtal gånger löper en nästan femdubblad risk att utveckla sjukdomen. [6]


Sänkt IQ och problematiken med åldersgränser

Undersökningar har visat att minderåriga som rökt Cannabis under sitt liv får signifikant sänkt IQ jämfört med minderåriga som inte rökt Cannabis. Denna skillnad kvarstår när individerna blivit vuxna, även då man korrigerar för utbildningsnivå.[7] [8]

Då kanske någon invänder att man kan sätta en åldergräns på Cannabisrökning. Ponera att vi sätter en åldersgräns på 18 år. Det har vi idag på cigarettrökning; ändå är det ett faktum att majoriteten av rökarna i Sverige idag började innan de fyllde 18 år. [9] [10] En legalisering av Cannabis hade sannolikt lett till precis samma sak – det skulle finnas i samhället och skulle därmed finnas tillgängligt för barn och ungdomar.

 

Fysiska effekter

Cannabisrökning är farligt av samma anledning som cigarettrökning är farligt. I stället för nikotin är den aktiva substansen THC, och precis som vid cigarettrökning måste du för att få i dig denna suga in rök med en mängd farliga ämnen i lungorna. Cannabisrökning innebär ökad exposition för tjära (minst 50 procent mer tjära än i cigaretter) vilket ökar risken för hosta och bronkit, både akut och kronisk, liksom för kronisk lungsjukdom. Cannabisbruk ger även förhöjd risk för lungcancer och en del andra cancertyper, samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. [11] [12] 


Cannabis för medicinskt bruk

Om medicinskt använd Cannabis: Det finns THC i tablettform (eftersom sjukvården i Sverige aldrig skulle rekommendera att inhalera en massa farliga ämnen i onödan även om man har en kronisk sjukdom), men det används i mycket liten grad. Effekten på smärta och illamående är enligt överläkare Kerstin Käll på Beroendekliniken i Linköping ”Inte imponerande” och har ”måttlig effekt [och] mycket biverkningar”. Det finns ingen anledning att använda Cannabis inom medicin eftersom vi har existerande medicinska alternativ för att uppnå samma effekter. [13]


Cannabis dödar i trafiken

Studier har visat att rökning av Cannabis inte bara är associerat till en ökad risk för trafikolyckor, utan även till kollisioner med dödlig utgång.[14] Cannabis har visat sig vara farligt i trafiken, både vid tillfälligt bruk och – i ännu högre grad – vid långtidsanvändning. En metastudie grundad på världsvid forskning sammanställd i Canada visar att risken att vara med om trafikolyckor som klassas som mycket allvarliga eller dödliga dubbleras om individen har rökt Cannabis inom tre timmar från olyckstillfället.[15] Faktum är att regelbundna användare av Cannabis löper en nästan tio gånger ökad risk att bli skadade eller att skada andra i trafiken jämfört med människor som inte röker Cannabis enligt en stor studie utförd i Nya Zeeland.[16]

 

Cannabis är en inkörsport till tyngre droger

Kanske är det så att Cannabisanvändare kommer i kontakt med brukare av tyngre droger som de annars aldrig skulle ha mött. Kanske är det så att cannabisanvändare som har lyckats klara sig från allvarligare biverkningar misstror informationen om tyngre drogers skadeverkningar. Oavsett anledning så är det utan tvivel bevisat att användande av Cannabis är en inkörsport till tyngre droger. En studie visar att regelbundet eller tungt användande av Cannabis predisponerade för användande-, missbruk-  och sammissbruk av flera tyngre droger.[17] Faktum är att användande av Cannabis i sena tonåren och tidiga vuxenlivet i en annan mycket stor studie var den enskilt starkaste riskfaktorn för framtida användande av tyngre droger. De individerna hade också mycket större risk att hänfalla till regelrätt missbruk av de tyngre drogerna längre fram.[18] [19]

 

Alkohol eller Cannabis?

Det kommer ständiga jämförelser mellan alkohol och Cannabis. Vad gäller dem: Vi kan inte välja. Alkohol är farligt. Många olika länder har försökt att förbjuda alkohol. Tack vare de stora möjligheterna att producera alkohol i hemmet (hembränt, jäsning av vin och öl) har detta dock aldrig fungerat i praktiken.[20] Vi kan alltså inte välja mellan alkohol och Cannabis eftersom vi aldrig kommer att bli av med alkohol i samhället. Därmed blir frågan en ickefråga. Det vi kan välja är huruvida vi skall legalisera ytterligare en drog som dessutom är en ingång till tyngre droger för ungdomar i en samhällelig slippery slope.

 

Det finns väldigt många bra anledningar att ta ställning emot användande av droger.

 

Cannabishjälpens hemsida: http://cannabishjalpen.se/cannabisnatverket

 

Löneförhandling: Vägra acceptera kvinnolöner

Jag presenterar sex faktum nedan. Sedan beskriver jag några exempel på lösningar.

1. Kvinnor tjänar mindre än män; även då man justerar för skillnader i arbetstid, yrke, utbildning och ålder. Detta gäller även i yrken med lika stor andel män som kvinnor. [a], [c], [h]
2. Kvinnor har i genomsnitt bättre betyg än män. [g] Kvinnor vidareutbildar sig också i högre grad än män. [a]
3. Kvinnor erbjuds trots detta en lägre ingångslön än män med i samma ålder med identisk utbildning. När en genomsnittlig arbetsgivare presenteras ett av två identiska CV:n där bara namnet, och därmed könet, på den arbetssökande ändras – värderas kvinnans kompetens genomgående lägre och hon erbjuds en betydligt lägre lön än mannen (innan någon löneförhandling ens genomförts). [d][e]
4. När män och kvinnor får skriva ner sina löneanspråk, från den lägsta lön de kan tänkas acceptera till sin absoluta drömlön om allt går perfekt – har män både genomgående högre löneanspråk och en extremt mycket större spridning (dvs. trots att deras lägstalön ofta är i samma nivå som kvinnornas fast snäppet högre, är deras ‘drömlön’ genomgående extremt mycket högre än motsvarande kvinnas). Det finns alltså en könsskillnad i förhandlingbeteenden. Studier visar att testpersoner lever upp till positiva och negativa förväntningar på sin egen prestation; det innebär att spridning av uppfattningen att kvinnor är sämre förhandlare gör kvinnor till sämre förhandlare. Även kvinnor som är goda förhandlare slåss mot stereotypa föreställningar, eftersom de anses okvinnliga och krävande. Studierna visar dock att stereotyphot och normer kan påverkas och förändras över tid. Dessa förändringar går snabbare  då chefer och medarbetare görs medvetna om hur könsstereotypa föreställningar kan påverka båda parter i ett lönesamtal. [b], [d], [i]
5. Män löneförhandlar oftare än kvinnor. Kvinnor som löneförhandlar får högre lön än de kvinnor som inte löneförhandlar. [b], [d]
6. När kvinnor löneförhandlar svarar arbetsgivaren genomgående kvinnorna med lägre motbud än vad de svarar en man med motsvarande krav. [b] [d]


Vi vet det här. Använd det du vet för att få en högre lön! Ensamma kan vi inte förändra det här på ett strukturellt plan, men vi kan förändra det på ett individuellt plan! 

Kvinnor är lika bra som män. Punkt. Kvinnor nedvärderar ständigt sig själva[b], [i]. Tänk på killarna som gick i din klass i skolan – det är de som kommer att få högre lön än dig. Inte någon erfaren VD, inte något geni; utan killarna som drog dig i håret och kastade tuggummin på lektionstid ända upp i gymnasiet. Killen som sov under föreläsningarna på universitetet – ja, han också. Det är de som kommer att få högre lön än dig, trots att du rimligtvis förtjänar minst lika hög lön som vem som helst av dem. 
*

Det du skall göra:

1. Ta vara på varje tillfälle att löneförhandla. Träning ger färdighet och fler löneförhandlingar leder för kvinnor till en högre lön.
2. Läs på innan så du vet hur statistiken ser ut i ditt yrke för din åldersgrupp. Kom ihåg att lägga på någon eller några tusen eftersom statistik är gamla siffror (minst förra årets).
3. Om du löneförhandlar på hösten och vintern, kom ihåg att lägga på ännu lite mer eftersom du annars kommer att sacka efter i lön jämfört med de som löneförhandlar på årets första halvår eftersom det pågår en ny löneförhandling för varje nytt år.
4. Leta reda på statistik för löneskillnaden mellan kvinnor och män inom din yrkesgrupp. Ta männens lägsta lön, plus lite marginal pga tidigare nämnda punkter, och se det som din egen absoluta lägstanivå. Prata ihop dig med andra på ditt arbete. Fråga andra vad de tjänar. Ställ detta i relation till dina arbetsuppgifter och åtaganden inom arbetet.
5. Sikta mot stjärnorna: Vad är din drömlön? Ta den och lägg på minst 15% rakt av. Kom ihåg att din arbetsgivares roll är att ge dig mindre än vad du ber om – det är du som prutar uppåt – börja så högt att du nästan rodnar när du skall säga det (men visa det inte med en min).
6. Får du ett bra erbjudande, se inte överlycklig ut. Säg att du skall tänka på saken.
7. Berätta om bra saker du gjort, våga vara stolt. Sitt rakt i stolen och se din arbetsgivare i ögonen.
8. Träna gärna inför samtalet med en vän eller familjemedlem. Säg gärna till den personen vilken lön du efterfrågar, som en extra press på dig själv inför lönesamtalet.
9. Du vet att du kommer att få ett lägre motbud än de män du jobbar med, därför måste du vara mer övertygande än dem och du måste börja högt så att du kan vara nöjd med den lön du landar på (för tro inte ett ögonblick att du kommer att få det du ber om).
10. Engagera dig fackligt. Det är lättare att se sitt värde när man har ett fackförbund i ryggen som direkt eller indirekt kan ställa krav på arbetsgivaren.
11. Bli chef. Det bästa sättet att höja sin lön är att ta en högre titel. Många gånger har män och kvinnor inom samma koncern liknande arbetsuppgifter – men männen har en högre titel vilket ger dem en högre lön. Låt det inte hända dig. Bli inte assistent, bli chef. För många kvinnor väljer den näst högsta titeln i tron att det på något sätt är bättre, men med mer ansvar kommer stora fördelar. Vänta inte på erbjudanden – säg till chefen att du vill ha en högre position. Fråga vad du måste göra för att få den där titeln som mannen som tjänar mer än dig på avdelningen har. Resultat från experimentstudier visar att kvinnor som är nya i sin ledarroll får sämre utvärderingar än män – oberoende av om kvinnorna presterat bättre än männen i olika aspekter. Experimenten visar att om gruppen fortsatte att ”exponeras” för kvinnliga ledare minskade gruppens fördomar mot kvinnliga ledare. Kvinnor som varit ledare en gång tidigare blev utvärderade på samma sätt som män.[d] Även företaget gynnas av att du tackar ja till chefspositionen. Vi vet från internationella studier att företag med fler kvinnor på chefspositioner går bättre på börsen, att högre andel kvinnor i styrelsen sammanfaller med högre avkastning på kapital och att bara en kvinna i styrelsen verkar leda till 20 procents mindre risk för vad en brittisk studie benämner som kollaps.[j]
12. Tacka aldrig nej till en högre position inom arbetet – om den erbjuds dig betyder det att du är kompetent nog. Med en högre position kommer du att få en högre lön. Du kommer att ha mer att säga till om och därmed ha ett bättre utgångsläge för förhandling om frågor du vill driva; t.ex. att hjälpa fram fler kvinnor till högre positioner. Du kommer att vara en kvinnlig chef och därmed bidra till att ge kvinnor inom ditt företag och på arbetsmarknaden en kvinnlig förebild. Fördomar mot kvinnliga ledare i ditt yrke minskar om du och fler kvinnor med dig blir chefer. Dessutom kommer du att tjäna personligen på det genom att i framtiden utvärderas på samma villkor som en man i din position.

*

Löneförhandling är en dragkamp mellan dig och arbetsgivaren där dina löneanspråk lägger grunden för hela din fortsatta karriär. Hur mycket är du värd för företaget? Hur mycket är du värd i jämförelse med mannen i båset bredvid? Löneförhandling är en tävling och det är kvinnor som förlorar. Det är dags att ändra på det.

*

Nedan är en graf från SCB:s statistik för 2011 [k]. Den visar löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom de 10 största yrkesgrupperna i Sverige. Deltidsanställdas löner är omräknade till heltid, löneskillnaderna är alltså ännu större i praktiken.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige år 2012.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige år 2012.


Källor:

[a]http://www.scb.se/Pages/PressRelease____342527.aspx
[b]http://www.sofi.su.se/polopoly_fs/1.65025.1323949620!/WP07no7.pdf
[c]http://www2.ne.su.se/ed/pdf/40-7-%C3%A5l.pdf
[d]http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2011_Kvinnor%20och%20m%C3%A4n%20i%20en%20individualiserad%20l%C3%B6nebildning.pdf
[e]http://news.yale.edu/2012/09/24/scientists-not-immune-gender-bias-yale-study-shows
[f]http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/_GZ031d5/?html=true#page_23
[g]http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebetyganpojkar.5.7952d75d13ab5f785b551b.htmlhttp://www.framtidskommissionen.se/kalendarium/ny-rapport-presenteras-flickors-battre-skolresultat-ger-effekter-pa-arbetsmarknadenhttp://www.hsv.se/download/18.6923699711a25cb275a8000278/
[h]
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=18169
[i]http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185625620 (“Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra” av Liza Marklund och Lotta Snickare.)
[j]http://www.techrepublic.com/blog/career/companies-with-more-women-in-senior-management-roles-make-more-money/1004http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/katrinekielos/article16476494.ab?fb_action_ids=4848206922216&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582
[k]
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf

Bristen på valfrihet i strävan efter “skönhet”.

Det är förhållandevis få som på allvar ifrågasätter den tid och de pengar som går åt på kvinnors strävande efter att leva upp till skönhetsidealen. Män påverkas av skönhetsideal, men i mindre utsträckning än kvinnor. Som grupp betraktat lägger män ner mindre tid och resurser på sitt utseende än kvinnor. Som kvinna har jag en lång lista på saker jag förväntas göra för att leva upp till samhällets krav. Många kvinnor hävdar att det här är ett eget val, men frågan är hur frivilligt det valet är.

Det är ett faktum att kvinnor som inte sminkar sig diskrimineras på arbetsmarknaden. Tidigare studier har visat att attraktiva människor förväntas lyckas bättre i skolan, på jobbet och i livet – och behandlas på det sättet – genom att få medhåll, få hjälp och genom att erbjudas ett större personligt utrymme. En relativt ny studie visar, ledsamt nog, att kvinnor som sminkar sig får fördelar jämfört med kvinnor som inte sminkar sig. Kvinnor som sminkar sig upplevs enligt studien som mer kompetenta, mer trovärdiga och mer sympatiska – både vid första ögonkastet och på längre sikt. Detta får naturligtvis konsekvenser i arbetslivet där kvinnor som vill ha de bästa förutsättningarna tvingas lägga ner tid och pengar på sitt utseende på ett orimligt sätt i förhållande till män [f]. Som Liza Marklund och Lotta Snickare betonar i sin bok “Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra” så är en rejäl ‘chefsmage’ inget som hindrar en man från att avancera inom arbetet, däremot tenderar de relativt få kvinnliga chefer som finns att vara smala.

 

Jag listar några av de saker kvinnor gör för att leva upp till skönhetsidealen:

Smink. Att “sätta på sig ansiktet” är en talande omskrivning. Först täcker man sina egna drag med lager efter lager av krämer och puder och sedan målar man dit nya drag så att man ser ut som en kvinna ‘skall’ se ut. Man gör så att ögon och läppar ser större ut, man framhäver kindbenen. Många kvinnor rationaliserar det faktum att de sminkar sig med att de på det sättet får utlopp för sin “konstnärliga ådra” – en analyserande person hade frågat sig varför majoriteten av män inte har samma konstnärliga ådra. För ser man på gruppen män och generaliserar, så bryr sig de flesta om sitt utseende, men lägger inte ner samma tid och pengar på sitt utseende som en genomsnittlig kvinna[h]. Jag känner igen siffror från undersökningar i min egen bekantskapskrets: De flesta män jag känner har en väldigt enkel skönhetsrutin; de duschar, rakar sig i ansiktet, tar på sig deodorant och fixar med sitt hår på morgonen. Sedan känner de att de duger. De flesta kvinnor jag känner har en tre- eller fyra gånger så lång skönhetsrutin varje morgon. Att både kvinnor och män normalt sett klär upp sig och utför någon slags skönhetsrutin innan fester och vid speciella tillfällen har jag ingenting emot; Det är social norm, och en trevlig och relativt jämställd sådan. Det jag ifrågasätter är att det är en självklarhet att en genomsnittlig kvinna skall lägga ner mer tid och mer pengar på sitt utseende än en genomsnittlig man och att kvinnor känner att de måste sminka sig varje dag.

Det är inte alla kvinnor som sminkar sig extremt mycket, men nästan alla kvinnor sminkar sig[h]. Den så kallade “naturliga” sminkningen är en fälla i sig, då de få kvinnor som inte sminkar sig konstant jämförs med kvinnorna med den släta felfria hy som bara en BB-kräm eller en bra concealer kan åstadkomma – och på grundval av detta, dvs sitt utseende, diskrimineras de i arbetslivet på grund av den jämförelsen[f]. Enligt en undersökning gjord av Kicks i Sverige kan 75 procent av kvinnorna i åldern 20-25 år inte tänka sig att gå utanför hemmet utan smink [h].

En studie gjord i USA på 3000 kvinnor visar att en genomsnittlig kvinna väntar i minst två och en halv månad innan hon visar sitt ansikte utan make-up för sin partner. Mer än en tredjedel av kvinnorna i studien var övertygade om att deras partner inte hade blivit attraherad av dem om kvinnorna inte hade burit smink när de träffades. Det kanske mest skrämmande är att 14 procent av kvinnorna i studien säger att de går upp tidigt och ‘sätter på sig ansiktet’ innan deras partner vaknar för att slippa visa sig utan smink [e].

Det här är problematiskt. Kvinnor sminkar sig inte bara för att bli snygga. De sminkar sig för att se “normala ut” och för att våga gå utanför hemmet och för att våga visa sig för sin partner. Vi har alltså skapat en inflation i skönhet där en sminkad kvinna är normen i samhället och en kvinna som inte sminkar sig “anstränger sig för att vara ful”. 

 

Hårborttagning är en annan del av den eskalerande skönhetshetsen. Det har länge varit norm att raka håret under armarna och på benen som kvinna. Idag räcker det inte. För 20 år sedan var brasiliansk vaxning något man såg i extremporr, idag är det en sådan norm att raka eller vaxa könshåret att många flickor i tidiga tonåren blir mobbade om de låter bli.[c] Ett vanligt problem vid hårborttagning i underlivet är besvär med inåtväxande hårstrån, inflammationer och svampinfektioner[b], [c]. Även de vuxna som kan raka sitt könshår helt besvärsfritt bidrar till att småbarn neråt 11-årsåldern känner sig tvingade att raka underlivet för att de tror att andra tycker att de är äckliga och onaturliga om de låter bli. Man kan undra varför hår som växer på en man är naturligt medan hår som växer på en kvinna är ofräscht. Efter bilden på tjejen med orakad armhåla på melodifestivalen och den nätmobbning bilden ledde till, tycker jag att det till och med kan vara ett viktigt ställningstagande att låta bli att raka sig.[e] Som Nanna Johansson formulerade sig: “Jag undrar vad en man hade behövt göra för att hamna på en skärmdump från melodifestivalen”[a]. Det är märkligt. Vuxna människor får hår på kroppen, könshår, hår under armarna och på benen. Hår är kvinnligt såväl som manligt och helt naturligt. Könshår håller underlivet friskt och i balans. Människor med hår på kroppen som tvättar sig är precis lika fräscha som människor utan hår på kroppen som tvättar sig. Framför allt: Ingen skall få säga till någon annan att de är ofräscha eller äckliga på grund av att de väljer att inte vara slavar under porrens och samhällets skönhetsideal.

 

Kvinnor förväntas också färga håret. För de flesta kvinnor är färgning av håret på huvudet faktiskt en självklarhet. Gråa stänk i håret på en äldre man ger pondus, men gråa hår på en kvinna betyder att hon har glömt att tona håret. Numera tillkommer för många även färgning av ögonbryn och ögonfransar. Vissa tar det ännu ett steg längre med ögonfransförlängning. När de ändå är på skönhetssalongen passar många på att göra en manikyr.

 

Sedan länge finns även “formande” underkläder, för att få de “naturliga kvinnliga former” majoriteten av kvinnor måste ha formande underkläder för att uppnå. Push-up BH, korsetter, pull-in funktioner på kläder, spandex.

*

Som Caitlin Moran skriver i “Konsten att vara kvinna”: And all of this isn’t done to look scorchingly hot, or deathlessly beautiful, or ready for some nudey-shot on the beach. It’s not to be Pamela Anderson. It’s just to look “normal”. To have normallooking legs, and a normallooking face, and a crotch to feel confident about. 

*

Inget av det jag har räknat upp är fel i sig. Det är inte fel att bry sig om sitt utseende. Problemet är när inflationen i utseende går så långt som den har gjort idag. Problemet uppstår när kvinnor som inte sminkar sig förbigås när en ny chef skall tillsättas, trots att sminkning inte ens är en faktor när chefen som skall tillsättas är en man. Problemet är när kvinnor spenderar timmar framför spegeln varje vecka för att känna att de duger, medan män inte måste det. När kvinnor lägger ner en ansenlig del av sin månadsinkomst på besök hos frisören och på skönhetssalonger, medan män inte behöver det.

Normer kan ändras. Tidigare var det norm att kvinnor inte skulle ha kort hår. Nu höjer ingen på ögonbrynen om en korthårig kvinna passerar på gatan. Inte heller diskrimineras korthåriga kvinnor, mer än andra kvinnor, i arbetslivet.  Om fler kvinnor vågade låta bli rakhyveln så att barn växte upp med kvinnor omkring sig som har hår på kroppen på samma sätt som män har hår på kroppen. Om kvinnor vågade gå utanför huset utan smink. Om vi fick se kvinnliga jurister, ekonomer, butiksbiträden, läkare och mammor utan smink. Om vi lät barnen se kvinnliga förebilder som chefer och stadsministrar utan smink – för när bar Reinfeldt senast smink utanför en TV-studio? – så skulle det snart bli ett samhällsklimat där kvinnor också kan bedömas utefter sin kompetens och inte efter sitt utseende.


[a]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=5017628
[b]http://www.unt.se/uppsala/fler-yngre-rakar-bort-konsharen-2355828.aspx
[c]http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/nu-ska-haret-bort/
[d]http://facesofbeauty.org/2012/01/26/women-makeup-theres-more-to-makeup-use-than-meets-the-eye/
[e]http://www.dailymail.co.uk/femail/article-1346530/Make-agoraphobia-A-women-wouldn-t-dare-outside-make-on.html
[f]http://www.nytimes.com/2011/10/13/fashion/makeup-makes-women-appear-more-competent-study.html?_r=0, http://www.plosone.org/article/info:doi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0025656
[g]http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14523495.ab
[
h]https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:JrJnAynsc0AJ:www.mynewsdesk.com/se/pressroom/kicks/document/download/resource_document/24654+&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESgL7z3DgQ1u2-3VDBNHHIr19b5bi8uHiTKOAF_fIO4oWC-gPZAlOjfMEcRGqm8HCqaB-K7VNQ-HmmviWKtpBV749KMA4mx7WmIBaYclNh22yXXFCr0xhwZ6z7PokQ83DjLuq7TQ&sig=AHIEtbT4E6FY6zar-w5MBVSJjvHhSItohQ

Argument emot prostitution

http://www.krisochtraumacentrum.se/Prostitution_och_Trauma.doc.pdf

Det här är en sammanfattning av undersökningar gjorda om prostitution. Jag presenterar slutsatserna i inledningen och underbygger påståendena med hänvisningar längre ner. Förvånandsvärt nog verkar det inte spela så stor roll huruvida prostitutionen är laglig eller inte – effekten på utövaren är lika fruktansvärd oavsett. Utredningarna talar för sig själva.

1. Människor med våld, trauman och övergrepp i bakgrunden, ofta redan som barn, är överrepresenterade bland människor som säljer sex.

2. Prostituerade uppvisar en enorm överrepresentation av psykiska sjuksomar och dissociativa personlighetsdrag.

3. Många prostituerade blir i sitt arbete utsatta för våldtäkter, övergrepp och misshandel.

4. Människor som säljer sex har en ökad risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar, som HIV. Det tros bero på antalet olika sexpartners, att fler bland dem som säljer sina kroppar än i samhället i stort är missbrukare inklusive injektionsmissbruk, samt att prostituerade löper en ökad risk att bli våldtagna vilket ökar risken för skador på slemhinnor i samband med penetration.

5. Många som säljer sex börjar inte prostituera sig för att finansiera sitt drogmissbruk – de börjar missbruka för att klara av att fortsätta sälja sin kropp.

6. Många börjar prostituera sig redan som barn och unga vuxna.

7. Närapå hundra procent stänger av sig så fullständigt under sexakten att de inte kan hitta sina sexuella känslor tillsammans med sin partner och deras sexliv blir därmed förstört.

8. Kanske den viktigaste punkten: Trafficking är vanligare och mer utbrett i länder där prostitution är tillåtet.

Jag tror att vi lugnt kan hålla med om att “myten om den lyckliga horan” är just en myt. Rätten till frihet är en helig ko bland liberaler, i många fall med all rätt. Men rätten att köpa sex kan aldrig vara större än rätten till människovärde för de människor som direkt eller indirekt tvingas in i prostitution.

*

Övergrepp i prostituerades bakgrund och våldet i arbetet.

“Farley et al (2003) redogör för en omfattande undersökning i nio länder. De intervjuade 854 personer som befann sig i eller nyligen varit i prostitution. De ställde frågor om erfarenheter av fysiskt och sexuellt våld under uppväxten och under tiden i prostitution. 63 % hade varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av i genomsnitt fyra förövare.  Under tiden i prostitutionen hade 71 % blivit misshandlade och 63 % våldtagna. 68 % uppfyllde kriterierna för posttraumatisk stressyndrom och deras symtom var lika allvarliga som för krigsveteraner, våldtäktsoffer och torterade flyktingar. 89 % uppgav att de ville lämna prostitutionen om det var möjligt.”

“Silbert och Pines fann att 96 % av ungdomarna som ingick i deras studie hade rymt hemifrån på grund av outhärdliga hemförhållanden. Där fanns barn som börjat prostituera sig mellan 9 och 12 års ålder. 62 % av hela gruppen hade börjat före 16 års ålder. Det är känt bland socialarbetare att nya kvinnor på gatan alltid är mycket efterfrågade, detta gäller särskilt unga flickor. Hedin och Månsson (1998) ger exempel på kvinnor som börjat prostituera sig som tonåringar. En kvinna som började på gatan då hon var ett barn på tretton sammanfattar kundernas dubbelmoral. ”Försök komma härifrån men bara jag får mitt först!” (s 124).”

“Av de kvinnor som Månsson och Hedin intervjuat uppger drygt hälften att de utsatts för mer eller mindre allvarliga våldshändelser. Även de kvinnor som anser att de klarat sig relativt bra i prostitutionen har upplevt händelser med hot eller våld från psykiskt instabila köpare.”

De båda sociologerna Kilian och Ödegård Lund (Bergens kommune) har gjort en studie som explicit fokuserat på det våld kvinnor i prostitutionen är utsatta för. 56 kvinnor ingick i studien. De rapporterade om grov misshandel, våldtäkter, inlåsning, hot med vapen och mordhot. Våldtäkterna var nästan alltid kombinerade med annat våld. Strypningsförsök och anala våldtäkter var inte ovanliga. Flera kvinnor hade hotats med vapen, vanligen kniv, och hade känt sig hotade till livet.”

“Av de kvinnor som Månsson och Hedin intervjuat uppger drygt hälften att de utsatts för mer eller mindre allvarliga våldshändelser. Även de kvinnor som anser att de klarat sig relativt bra i prostitutionen har upplevt händelser med hot eller våld från psykiskt instabila köpare.”

*

Könssjukdomar

Smittskyddsinstitutet i Sverige skriver följande: “Personer oberoende av kön som köper eller säljer sex betraktas i det förebyggande arbetet mot HIV och sexuellt överförda infektioner, STI, som en riskutsatt grupp”. (http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/hivsti-prevention/preventionsgrupper/prostitution/). Risken för könssjukdomar är ett relevant problem i diskussionen om prostitution. Förutom ett sexuellt riskbeteende så har prostituerade en ökad risk för narkotikamissbruk.  Information om kondomanvändande och “breakage and slippage” är intressant läsning om man förutsätter att en prostituerad alltid förespråkar kondom vid penetration: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8070546.  En prostituerad kan inte heller påverka huruvida en kund som förgriper sig på henne sexuellt i stundens hetta tar på sig en kondom. Risken att få en sexuellt överförbar sjukdom torde alltså vara mycket större bland prostituerade än bland normalbefolkningen.

*

Prostitution och missbruk.

“Även Farley och Kelly (2000) fann, att tvärtemot vad som antas, var inte ett drogmissbruk den primära anledningen till inträdet i prostitution. Alkohol och droger blev nödvändig för att åstadkomma en ”kemisk dissociation” (s 11) och för att döva de negativa känslorna mot köparna. Kramer (2003) konstaterar i en studie med 119 kvinnor att 70 % av dem använde alkohol eller droger för att bli känslomässigt avstängda och därmed klara av att prostituera sig.”

“Hedin och Månsson (1998) beskriver hur alkohol och andra droger finns med på olika sätt för kvinnorna i prostitutionen. ”Den ökade sprit- och drogkonsumtionen förstärker känslan av avskärmning från det vanliga livet. Många kvinnor beskriver också hur de började ta droger för att klara av prostitutionen.” (s 153)”

*

Påverkan på känslolivet och sambandet med dissociativa störningar.

“Höigård och Finstad (1986) menar att den känslomässiga avstängning som kvinnorna skyddar sig med på längre sikt får förödande konsekvenser för sexualitet, känsloliv och självbild. Nästan undantagslöst beskrev kvinnorna i deras studie att det var omöjligt att bevara sig själv och sitt känsloliv när de prostituerade sig. Det blev svårt att hitta tillbaka från avstängningen och närmast omöjligt att ha kontakt med sexuella känslor ihop med en partner.”

“För de flesta kvinnor i prostitutionen blir de negativa konsekvenserna med tiden allt tydligare. Höigård och Finstad (1986) menade att kvinnorna på ytan hade lärt sig att bemästra livet utanför prostitutionen, men ”innerst inne i dem sitter uppfattningen att de egentligen bara är en ’billig hora’”. (s 169) Självföraktet och upplevelsen av att vara smutsig går djupt. En kvinna beskrev hur hon använde tamponger hela tiden eftersom hon var rädd att det stank om henne. Hon satte sig aldrig nära någon och tvättade öronen tio gånger om dagen för att hon var rädd att det skulle rinna ut smuts.”
“Forskarna fann att kvinnorna i deras studie uppvisade samma reaktioner på prostitutionen som de som varit utsatta för incest och våldtäkt. Självförakt, skuldkänslor och upplevelsen att vara en splittrad person var centralt i deras berättelser. De menade att prostitution i sig är en form av grovt våld mot kvinnor. Skadan inträffar inte vid den första chockartade händelsen, utan det tar år innan skadan bryter ut med full styrka.”

“Ross, Farley och Schwarz (2003) har sammanfattat fyra studier om dissociation hos kvinnor i prostitution. De fann att dissociativa störningar var vanligt hos kvinnorna som ingick i studierna. I en av studierna jämfördes kvinnor som fått diagnosen multipel personlighet med kvinnor i gatuprostitution respektive kvinnor som arbetade på stripklubb. Kvinnorna på stripklubb hade allvarligare övergrepp i sin barndomshistoria och allvarligare psykiatriska och dissociativa symtom än kvinnor i gatuprostitution. Av 20 kvinnor hade fem diagnosen dissociativ amnesi, fyra diagnosen depersonalisationssyndrom och sju diagnosen multipel personlighet.”

*

“Myten om den lyckliga horan”: 

Några av kvinnorna beskriver att de under en tid i prostitutionen intalade både sig själva och andra att de trivdes med sitt liv. I efterhand kan de se att det var ett sätt att inte känna efter, att inte ta in verkligheten. Alison säger att hon lurade sig själv genom att säga att hon hade kul. ”Men egentligen så var jag djupt förtvivlad.” Mary säger att en massa människor tror att prostitution är ett fritt val. Att man vill prostituera sig. “Och ärligt talat”, säger hon, “trodde jag att jag ville prostituera mig. Jag trodde det. (…) Jag intalade mig själv det. Och jag sa det till min mamma. Jag sa till henne: ’Jag gillar sex och jag gillar pengar så jag tänker ta betalt för att ha sex.’ (…) Länge trodde jag det och sen brydde jag mig helt enkelt inte längre. Jag försökte på sätt och vis att dö.” Irene menar att särskilt kvinnor i eskortverksamhet eller som annonserar på Internet har en tendens att glamorisera prostitutionen. En del av de kvinnor som kommer till SAGE hävdar, till att börja med, att de trivs bra med prostitutionen och hur som helst är det något de valt att göra. Men de har oftast svårt att precisera något som de mår bra av, känt sig nöjda med den senaste veckan eller något som ger dem energi. (s. 29)”

“För att uthärda tillvaron i prostitutionen har kvinnorna använt olika strategier. Några kvinnor har genom förnekande försökt övertyga både sig själva och omgivningen att de trivs med prostitutionen. De har i olika sammanhang utåt levt upp till myten om ”den lyckliga horan” medan de på ett inre plan brottats med svåra psykiska symtom och självmordstankar. Med hjälp av dissociation och droger har barndomens övergrepp och upplevelser från prostitutionen hållits på avstånd och det är först när den känslomässiga avstängningen släpper som verkligheten kommer ikapp och blir startskottet till en lång läkningsprocess. (s.39)”

*


Slutdiskussion

Här är länderna där prostitution är förbjudet – inte speciellt många: http://sv.wikipedia.org/wiki/Prostitution#Olika_l.C3.A4nder

Trafficking är vanligare och mer utbrett i länder där prostitution är tillåtet. I Sverige blev det förbjudet att köpa sexuella tjänster år 1999, då sexköpslagen trädde i kraft. En stor utredning för att utreda effekterna av sexköpslagen påbörjades år 2008 och publicerades år 2010. Då fick skeptikerna svar på tal: Sedan förbudet mot köp av sexuell tjänst infördes har gatuprostitutionen halverats. Inter­netprostitutionen har de senaste fem åren ökat i Sverige liksom i Danmark och Norge men den är dock större i våra grannländer, vilket talar emot att förbudet skulle ha medfört att gatu­prostitutionen i Sverige bytt arena till Internet. Det finns inte heller några uppgifter som tyder på att personer i prostitution som tidigare utnyttjats i gatumiljö numera finns i inomhusprostitution. Utredningen lyfter att det under den senaste tioårsperioden har skett en ökning av prostitutionen i våra nordiska grannländer medan prostitutionen, såvitt känt, i vart fall inte ökat i Sverige.

Gällande förbudets effekt på människohandel meddelar utredningen att etableringen av denna typ av kriminalitet anses ha betydligt mindre omfattning i Sverige än i andra jämförbara länder. Något som bekräftats bland annat av människohandlarna själva som nämner lagen som ett handelshinder. I Sverige har det inte heller etablerats några stora grupper av utländ­ska kvinnor vare sig i gatuprostitutionen eller på nätet på samma vis som i de nord­iska grannländerna.

Utredningen bedömer också att de farhågor som lyftes i och med förbudets införande såsom att prostitutionen skulle drivas under jorden, vilket skulle göra det svårare att nå utsatta med sociala insatser, och att förbudet skulle innebära ökad risk för fysiska övergrepp och allmänt försämrade livsvillkor för per­soner i prostitution, inte har besannats. Utredningen lyfter också att förbudet haft en normativ effekt, genom att det skett en förändring av inställningen till köp av sexuell tjänst. Utredningen anser även att det i vissa fall har funnits anledning att se allvar­ligare på sexköpet än vad som gjorts i domstolspraxis, som till exempel i fall där den person som utnyttjas har ett psykiskt funktionshinder, då flera köpare utnyttjar en person, då den person som utnyttjas är ung eller drogpåverkad, eller då sexköpet har ett samband med organiserad kriminalitet såsom människohandel. Utredningen föreslår att straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
http://www2.lse.ac.uk/newsAndMedia/news/archives/2012/12/Legalised-prostitution-increases-human-trafficking.aspx
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2010/manniskohandel-och-prostitution-rev-utg.pdf

Det verkar inte spela så stor roll huruvida prostitutionen är laglig eller inte – effekten på utövaren är lika fruktansvärd oavsett. Siffrorna talar för sig själva. Det är människor med våld, trauman och övergrepp i bakgrunden, ofta som barn, vilka arbetar med prostitution. Prostituerade uppvisar en enorm överrepresentation av psykiska sjuksomar och dissociativa personlighetsdrag. Många prostituerade blir i sitt arbete utsatta för våldtäkter, övergrepp och misshandel. De börjar inte prostituera sig för att finansiera sitt drogmissbruk – de börjar knarka för att klara av att fortsätta sälja sin kropp. Många börjar prostituera sig redan som barn och unga vuxna. Närapå hundra procent stänger av sig så fullständigt under sexakten att de inte kan hitta sina sexuella känslor tillsammans med sin partner och deras sexliv blir därmed förstört. Jag tror att vi lugnt kan hålla med om att “myten om den lyckliga horan” är just en myt. Nu har vi dessutom svart på vitt att både prostitution och trafficking minskar vid ett förbud.

Rätten till frihet är en helig ko bland liberaler, i många fall med all rätt. Men rätten att köpa sex kan aldrig vara större än rätten till människovärde för de människor som direkt eller indirekt tvingas in i prostitution.


Follow Vetenskapsgrund on WordPress.com
Advertisements